Sjöfartsverket har fem egna isbrytare, Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Atleklassen består av fem stycken isbrytare, var av tre finns i Sverige (Frej, Atle och Ymer). Atle byggdes på det finska varvet Wärtsilä 1974 och var den första serien och fick ge namn åt den nya isbrytarklassen som byggdes 1970-talet. Genom modernisering och förebyggande underhåll är förutsättningarna goda för att Atleklassen ska kunna fortsätta att tjänstgöra som isbrytare i ytterligare 15-20 år. Arbetet handlade om att ta fram ett underlag för en framtida LED-konvertering med hänsyn till energibesparing, miljöpåverkan, underhåll, ljuskvalitet och belysningspunkter.  LED-konverteringen inriktar sig till de allmänna utrymmena med lysrör. Syftet var att på uppdrag av Magnus Byström, Chief Electrical Engineer, arbeta fram ett underlag till en eventuell framtida konvertering av befintliga ljuskällor till LED på isbrytaren Frej. De befintliga lysrören är av typ T8-lysrör och jämfördes med utbytbara T8-LED-lysrör. Resultatet av arbetet var att en framtida LED-konvertering skulle göra stora besparingar både på miljön och energianvändandet. Det finns totalt 472st lysrör med effekten 18W och 503st med 36W. En framtida LED-konvertering skulle bidra till en ekonomisk besparing på (511 099 SEK) under LED-lysrörets livslängd. Den längre livslängden hos LED-lysrör kontra traditionella lysrör medför också att tidsåtgången för att byta ut trasiga rör minskar till 28 %.

The Rya power plant in Borås produces district heating, district cooling and electricity. The plant is owned by Borås Energi och Miljö AB and is run by Dalkia Facility Management AB.In order to get the best heat exchange from the district hot water a pair of twin pumps and a turbine circuit pump are used as return pumps. Turbine circuit pumps are used to increase the pressure through the heat exchangers at the power plant. The pumps are in use when the flow is over 2 000 m3 h-1 and during the summer when re-cooling is used to improve the effectivens of the heat boilers.Since the pumps, that are parallel connected, rotating at a fixed rate per minute, the pressure is regulated with regulating valves. This report shows that during the 4,300 hours that the pumps where in use, energy corresponding to 590 MWh was wasted. The same amount of energy cost during the same period of time 205 000 SEK on Nordpool’s electricity spot market elspotsmarket. / Uppsatsnivå: C

<p>Recip Strängnäs AB är ett miljöcertifierat företag som framställer och förpackar penicillin produkter. Företaget måste göra vissa reparationer på ett av ventilationssystemen. De tar tillfället i akt att gå igenom energiomsättningen i helhet då åtgärder redan måste göras. På grund av det ökade oljepriset och mer fokus på miljön är det intressant att byta ut denna energikälla som används idag, vilket är ånga som produceras genom eldning av olja. Den energikälla som är tänkt att ersätta ångan är fjärrvärme.</p><p>Flera processer som företaget använder sig av kräver ånga, men beräkningar visar att det bara behövs ca 400 MWh/år för att driva dessa processer. Då den totala energiomsättningen för Recip Strängnäs AB är kring 3100 MWh/år skulle det preliminärt innebära en besparing på 120 000 kr/år för att gå över till att använda fjärrvärme där det är möjligt istället för ånga.</p><p>Det hygienvatten som används på Recip Strängnäs AB kostar i dagsläget ca 76 000 kr/år att värma. En övergång till fjärrvärme skulle sänka den kostnaden till ca 66 000 kr/år. Tanken är dock att använda sig av båda kondensatvattnet, som samlas upp i kondensattanken, och den spillvärme som produceras av värmeväxlaren för ånga, destillationen och kompressorerna till att förvärma hygienvattnet. I denna rapport presenteras två alternativ på hur det kan lösas.</p><p>Även drifttiderna för de större fläktarna har setts över. Genom att ställa ner dem till mer anpassade tider kan elkostnaderna minskas med kring 87 000kr/år.</p><p>Det finns ytterligare möjligheter att sänka kostnaderna. Det är bland annat genom att ställa om kylkompressorn så att den använder mindre vatten och istället höjer temperaturen på det vatten som släpps ut. Det är möjligt att ställa dem på så vis att det går att använda det varma vattnet för uppvärmning av vissa processer. Den fungerar då som en värmepump.</p><p>Vid drageringen finns det ett utgående flöde av varmluft på drygt 40ºC som inte används till något. Genom att installera en värmepump mellan utgående och ingående lufttrumma är det möjligt att minska energiförbrukningen för drageringen med ca 50 %. Det visade sig dock att installationskostnaderna blev högre än priset på den sparade energin.</p>

Denna studie handlade om att undersöka vilka energireducerande metoder som åtta svenska rederier inom linjetrafiken har valt att tillämpa ombord på sina fartyg. Detta för att kunna ge en bild om vilka eventuellt nya system och metoder framtida sjömän står inför. Metoden som användes var genom ett utskickat frågeformulär där berörda rederier kunde svara på frågor angående deras energibesparingar. Även rederiernas hemsidor undersöktes för att kunna få en djupare insikt om vilka energibesparande metoder rederierna använde sig av. Sedan söktes vidare information om dessa energibesparande metoder för att kunna ge en beskriva dem. Slutsatsen som drogs av studien visade att nästan alla undersökta rederier tillämpar någon form av energibesparande åtgärder, men endast fyra av de tillfrågade åtta nämnde att de hade visioner som de strävade efter att uppnå. Studien hade en låg svarsfrekvens vilket kan indikera på att rederierna antingen inte vill dela med sig av sin energipolicy, eller så är denna policy helt avsaknad.

Recip Strängnäs AB är ett miljöcertifierat företag som framställer och förpackar penicillin produkter. Företaget måste göra vissa reparationer på ett av ventilationssystemen. De tar tillfället i akt att gå igenom energiomsättningen i helhet då åtgärder redan måste göras. På grund av det ökade oljepriset och mer fokus på miljön är det intressant att byta ut denna energikälla som används idag, vilket är ånga som produceras genom eldning av olja. Den energikälla som är tänkt att ersätta ångan är fjärrvärme. Flera processer som företaget använder sig av kräver ånga, men beräkningar visar att det bara behövs ca 400 MWh/år för att driva dessa processer. Då den totala energiomsättningen för Recip Strängnäs AB är kring 3100 MWh/år skulle det preliminärt innebära en besparing på 120 000 kr/år för att gå över till att använda fjärrvärme där det är möjligt istället för ånga. Det hygienvatten som används på Recip Strängnäs AB kostar i dagsläget ca 76 000 kr/år att värma. En övergång till fjärrvärme skulle sänka den kostnaden till ca 66 000 kr/år. Tanken är dock att använda sig av båda kondensatvattnet, som samlas upp i kondensattanken, och den spillvärme som produceras av värmeväxlaren för ånga, destillationen och kompressorerna till att förvärma hygienvattnet. I denna rapport presenteras två alternativ på hur det kan lösas. Även drifttiderna för de större fläktarna har setts över. Genom att ställa ner dem till mer anpassade tider kan elkostnaderna minskas med kring 87 000kr/år. Det finns ytterligare möjligheter att sänka kostnaderna. Det är bland annat genom att ställa om kylkompressorn så att den använder mindre vatten och istället höjer temperaturen på det vatten som släpps ut. Det är möjligt att ställa dem på så vis att det går att använda det varma vattnet för uppvärmning av vissa processer. Den fungerar då som en värmepump. Vid drageringen finns det ett utgående flöde av varmluft på drygt 40ºC som inte används till något. Genom att installera en värmepump mellan utgående och ingående lufttrumma är det möjligt att minska energiförbrukningen för drageringen med ca 50 %. Det visade sig dock att installationskostnaderna blev högre än priset på den sparade energin.

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet lågenergihus växer för varje år. I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m 2 år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till 90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt energi kommer hamna kring 55 kWh/m 2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus. Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats med hjälp av en modell för livscykelkostnader. Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna ingick. Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet. Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på att det även gick med vinst. Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. / Abstract Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2 year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2 year, which is in line with today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.

No description available.

<p>Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.</p><p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.</p><p>Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga. Den metod som används då är att fånga upp solstrålningen i en stor area och leda den till en mottagare i en liten punkt. På detta sätt kan höga temperaturer uppnås och ånga kan framställas. Den typ av solfångare som är användbara för dessa behov kallas ”medium temperature solar trough”. Detta är en typ av kupade solfångare som kan röra sig i en riktning och fånga upp solens strålning.</p><p>För att ge en behaglig arbetstemperatur är fabriken även i behov av komfortkyla. De kalla nätter som kan råda i ökenklimat kan användas för att kyla fabriken. Ett system med kylbafflar som monteras i fabrikens tak för att kyla fabriken dagtid används. I kylbafflarna cirkuleras kallt vatten som kylmedium. Detta vatten värms upp under dagen och måste då kylas nattetid. Vattnet kyls i vattenslingor på taket för att sedan under dagtid lagras i marken innan användning.</p><p>I ökenlandskapen så är den passiva uppvärmningen ett problem då det är en stark solintensitet dagtid. Om fabriken delvis skulle grävas ner så kan en viss del av den passiva uppvärmningen undvikas. Problemet blir att bli av med den värme som alstras inne i fabriken. En väl utbyggd ventilation skulle krävas i fabriken för att inte stänga inne denna värme.</p> / <p>This report is the documentation of a final project at the Karlstad university during the spring of 2006. The project consists of 20 credits where 5 credits are a literature study.</p><p>The project was accomplished in cooperation with Pöyry. The assignment was to adapt a tissue factory to desert climate and in doing that provide the energy needed to operate and if possible reduce the need of the same.</p><p>The factory has a need for steam in the production. The sun can be used to produce steam. The method used would be gathering sunrays from a big area and concentrating them in a small spot, a receiver. Thus high temperatures could be reached and steam produced. The solar collector that would be used is called “medium temperature solar trough”. It’s at type of solar collector that can move in one axis to catch the sunrays.</p><p>To obtain an agreeable working environment in the factory there is a need for comfort cooling. The cold nights that are prevalent in desert areas can be used to cool the factory. A system with chilled beams installed in the ceiling of the factory will be used. The chilled beams contain circulating cool water. The cool water is heated while circulating during the day and thus has to be chilled during nighttime. The water is chilled in pipes on the roof during the night and then stored underground until used during daytime.</p><p>The passive warming of buildings is a problem in desert areas when there is high sun intensity during the days. If the factory were to be built partially underground parts of the passive warming could be avoided. There is still a problem with the heat being generated in the factory. A well built ventilation system would need to be constructed to not lock this heat in.</p>

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie. Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem. Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga. Den metod som används då är att fånga upp solstrålningen i en stor area och leda den till en mottagare i en liten punkt. På detta sätt kan höga temperaturer uppnås och ånga kan framställas. Den typ av solfångare som är användbara för dessa behov kallas ”medium temperature solar trough”. Detta är en typ av kupade solfångare som kan röra sig i en riktning och fånga upp solens strålning. För att ge en behaglig arbetstemperatur är fabriken även i behov av komfortkyla. De kalla nätter som kan råda i ökenklimat kan användas för att kyla fabriken. Ett system med kylbafflar som monteras i fabrikens tak för att kyla fabriken dagtid används. I kylbafflarna cirkuleras kallt vatten som kylmedium. Detta vatten värms upp under dagen och måste då kylas nattetid. Vattnet kyls i vattenslingor på taket för att sedan under dagtid lagras i marken innan användning. I ökenlandskapen så är den passiva uppvärmningen ett problem då det är en stark solintensitet dagtid. Om fabriken delvis skulle grävas ner så kan en viss del av den passiva uppvärmningen undvikas. Problemet blir att bli av med den värme som alstras inne i fabriken. En väl utbyggd ventilation skulle krävas i fabriken för att inte stänga inne denna värme. / This report is the documentation of a final project at the Karlstad university during the spring of 2006. The project consists of 20 credits where 5 credits are a literature study. The project was accomplished in cooperation with Pöyry. The assignment was to adapt a tissue factory to desert climate and in doing that provide the energy needed to operate and if possible reduce the need of the same. The factory has a need for steam in the production. The sun can be used to produce steam. The method used would be gathering sunrays from a big area and concentrating them in a small spot, a receiver. Thus high temperatures could be reached and steam produced. The solar collector that would be used is called “medium temperature solar trough”. It’s at type of solar collector that can move in one axis to catch the sunrays. To obtain an agreeable working environment in the factory there is a need for comfort cooling. The cold nights that are prevalent in desert areas can be used to cool the factory. A system with chilled beams installed in the ceiling of the factory will be used. The chilled beams contain circulating cool water. The cool water is heated while circulating during the day and thus has to be chilled during nighttime. The water is chilled in pipes on the roof during the night and then stored underground until used during daytime. The passive warming of buildings is a problem in desert areas when there is high sun intensity during the days. If the factory were to be built partially underground parts of the passive warming could be avoided. There is still a problem with the heat being generated in the factory. A well built ventilation system would need to be constructed to not lock this heat in.

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in. Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.