• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1231
  • 781
  • Tagged with
  • 2012
  • 1976
  • 1945
  • 194
  • 171
  • 137
  • 126
  • 125
  • 121
  • 114
  • 107
  • 105
  • 101
  • 94
  • 89
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
681

Uppföljning av energikartläggning : Hedbergska skolan i Sundsvall / Evaluation of energy audit : Hedbergska skolan in Sundsvall

Gåsste, Filip January 2018 (has links)
Världen står inför stora utmaningar för att klara av den globala uppvärmningen och klimathotet. Som ett steg i att begränsa temperaturökningen på två grader beslutades på FN:s klimatmöte i Paris 2015 ett bindande klimatavtal som ska börja gälla 2020. För att uppnå Sundsvalls kommuns energimål med att minska energianvändningen med 20 % genomförs ett antal projekt med stor energibesparing i kommunägda fastigheter. Detta gjorde att WSP Systems anlitades år 2014 för att utföra en energikartläggning av Hedbergska skolan för att identifiera åtgärder som minskar energianvändningen, vilket resulterade i rapporten ”Förstudie energieffektivisering”. Resultatet av energikartläggningen utmynnade i energibesparingsprojektet ”Hedbergska energispar” som inkluderar olika typer av åtgärder och renoveringar.   Syftet med det här arbetet är att följa upp och utvärdera den tidigare förstudien för att se hur utfallet blev med energianvändningen och kostnader. Målet är att komma med förslag till andra eller förbättrade tillvägagångssätt vid arbeten som Förstudie energieffektivisering. Hedbergska skolans energianvändning var år 2013 2250 MWh fördelat på 1600 MWh fjärrvärme och 650 MWh el vilket motsvarar en specifik energianvändning på 241 kWh/m2, år. Rekommenderade åtgärder som presenterades i Förstudie energieffektivisering beräknas minska den totala energianvändningen med 35,5 %, till 157 kWh/m2, år, med åtgärder som inkluderar bland annat byte av fönster, nytt ventilationssystem och ny belysning. När Hedbergska energispar är avslutat beräknas energianvändningen att ha minskat med 41,3 %, till 143 kWh/m2, år, detta utan att byta fönster. Kostnaderna har dock blivit höga i Hedbergska energispar. Det är svårt att dra några slutsatser från arbetet med uppföljningen eftersom att det genomförda projektet skiljer sig på flera områden från vad som rekommenderades i förstudien. Detta resulterar i att de beräkningar som presenterades i förstudien påverkas och därför inte längre är aktuella. Rekommendationer utifrån arbetet är att tydligt klargöra vad förstudien kommer att användas till och hur stora kostnader för åtgärder beställaren kan acceptera. Beräkningsmässigt bör fokus ligga på att göra djupare beräkningar för åtgärder inom belysning och ventilation med senaste klimatdata. / The world faces major challenges to cope with global warming and climate change. As a step in limiting temperature rise by two degrees, the UN Climate Change Conference in Paris 2015 decided on a binding climate agreement to begin in 2020. In order to achieve the energy goals of the municipality of Sundsvall in reducing energy consumption by 20%, a number of projects with high energy savings in municipal property are being implemented. WSP Systems was contacted in 2014 and preformed an energy survey in the school “Hedbergska skolan” to identify measures for reducing energy usage, resulting in the pre-study report "Förstudie energieffektivisering". The result of the energy audit resulted in the energy saving project "Hedbergska Energispar" which includes various types of measures and renovations. The purpose of this work is to evaluate the potential of energy savings and the cost-effectiveness in the measures recommended in the report Förstudie energieffektivisering. In order to improve future energy projects, this work will present different kind of suggestions of improvements in the approach of energy surveys. In 2013 the energy use of Hedbergska skolan was 2250 MWh of which 1600 MWh where district heating and 650 MWh where electricity. The energy performance of the school was 241 kWh/m2/year in 2013. The recommended energy measures in Förstudie energieffektivisering where calculated to decrease energy consumption by 35,5% and to result in an energy performance of 157 kWh/m2/year. These energy savings where obtained by actions including; changing windows, new ventilation system and new indoor lightning system. The project, Hedbergska energispar will have a decrease of energy usage by 41,3% and an energy performance of 143 kWh/m2/year when finished, without changing the windows. However, this comes with high costs. There are some difficulties in comparing the result of the energy savings project to the energy audit report since the project differs in some ways from the pre-study. Therefore, it is difficult to draw conclusions from this. As a consequence, the calculation presented in the pre-study energy audit are affected by this and can no longer be used as a basis for actions. Recommendations based on the work with the evaluation are to clarify what the purpose of the energy audit is and what costs for actions are acceptable for the client. Energy calculations should be focused on more extensive calculations for indoor lightning and ventilation using the latest climate data.
682

Modellering av ett flerbostadshus med solcellsanläggning och energilagring i Sverige : Egenkonsumtionsgrad, klimat och ekonomi / Modeling a multi-family house with photovoltaic modules and energy storage in Sweden : Self-consumption rate, climate and economy

Jansson, Magda January 2018 (has links)
Klimatförändringar på jorden sker i snabbare takt än för den naturliga variationen och det står klart att antropogena utsläpp påverkar och kommer fortsätta påverka jordens klimat under lång tid framöver. För att minimiera klimatpåverkan som härrör från mänsklig aktivitet måste mängden utsläpp av växthusgaser minska, vilket främst görs genom att minska förbränningen av fossila bränslen. Den internationella energitillförseln samt elproduktionen kommer till störst del från fossila bränslen, i form av kol, koks, naturgas och olja. Det finns flera energikällor som kan ersätta fossila bränslen, där vattenkraft sedan länge nyttjats och är i nuläget den största förnybara elproduktionskällan i världen. Andra förnybara elproducenter är vindkraft och solkraft som tack vare elcertifikat och andra stödsystem har växt och med största sannolikhet kommer fortsätta växa framöver. Under året 2016 producerades omkring 0,1 TWh solel i Sverige, men Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademin menar att solenergi har en bruttopotential att producera upp till 50 TWh el om alla för ändamålet lämpliga tak beläggs med solcellspaneler. Problemet med solkraft är att den är intermittent till sin natur och för att den ska kunna spela betydande roll i framtidens elproduktion krävs smarta system kring energilagring. Lagringssystem finns såväl små- som storskaligt och kan innebära alltifrån dygns- till säsongslagring. Att se till mindre energi-system har fördelen att kunna appliceras inom en närmare framtid än utifall att helt lands infrastuktur skulle behöva omkonstrueras. I denna studie modellerades ett flerbostadshus med solcellsanläggning och energilagrings-system i Sverige, där fokus låg vid att öka graden egenanvänd solel samt analysera vad dessa system innebär för klimat och ekonomi. Tre energilagringssystem modellerades; (1) dygns-lagring genom litium-jonbatteri; (2) dygnslagring genom vätgaslagring samt (3) säsongs-lagring genom vätgaslagring. I enlighet med tidigare studier inom området ökade graden av egenanvänd solel i fastigheten för samtliga undersökta lagringssystem. Den klimatmässiga analysen i denna studie visade att dygnslagring genom litium-jon-batterier har den lägsta klimatbelastningen av de undersökta lagringssystemen. Att lagra elenergi över säsong genom vätgaslagring har den högsta klimatbelastningen, där vätgas-tanken identifierades som enskild kategori med högst klimatpåverkan. Gällande litium-jonbatterier återfinns den största klimatbelastningen vid användandet av elenergi under tillverkningsprocessen. I denna studie framkom även att de undersökta lagringssystemen har ett nästintill linjärt samband mellan klimatbelastning och maximal lagringskapacitet. Vilket gör att energilagringssystemen skulle kunna göras i mindre eller större skala utan att belasta klimatet ytterligare, baserat på koldioxidekvivalenter per kilowattimme el. Det är enbart lagringssystemet med litium-jonbatteri som minskar fastighetens totala drifts-kostnad. Den årliga besparingen är dock med högsta sannolikhet inte nog stor för att batteri-systemet skall hinna återbetalas under den förväntade livslängden. I denna studie antas pris-sättningen för inköpt elenergi variera till viss del, då elpriset baseras på månadsmedelvärden från Vattenfall AB samt att elnätsägaren Kristinehamns Energi AB har högre effektavgift mellan 1 november – 31 mars. Långtidsprognos kring framtida elpris menar dock att det kanske en ännu större variation över året och även över dygnet, vilket kan tänkas gynna ekonomin kring energilagringssystemen. För att solenergi ska kunna spela roll i den totala elproduktionen, krävs smarta system gällande energilagring. Tekniker för energilagring finns, men fler studier måste utreda energilagringars egna klimatbelastning för att klimatsmarta beslut skall kunna tas idag och i framtiden.
683

Isproduktion genom absorptionskyla vid Linköpings ishall : Samt kylning av ishallens kompressorkylmaskiner genom fjärrkyla

Jonsson, Erik, Ingvarsson, Erik January 2018 (has links)
Under sommarmånaderna är behovet i fjärrvärmenät lågt, vilket innebär att fjärrvärmeproducenter i större utsträckning kan elda de mest lönsamma bränslena för att täcka behovet. Vid Linköpings kraftvärmeverk eldas under sommarperioden stora mängder billigt avfall vilket leder till låga och ibland negativa marginalkostnader i produktionen. Därmed är det intressant att utnyttja denna värme i så stor mån som möjligt, vilket kan göras via fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner. Absorptionskylmaskiner används i dagsläget för produktion av fjärrkyla i Linköping, men är dessutom möjliga att använda för isproduktion.Denna rapport är tänkt att agera underlag för de beslut som fastighetsbolaget Lejonfastigheter AB i Linköping tar angående framtiden för kylsystemet vid Linköpings ishall. Rapporten syftar till att utreda möjligheterna för att installera en absorptionskylmaskin för isproduktion till ispistarna vid området Stångebro i Linköping. Som komplettering till den befintliga maskinparken bestående av eldrivna kompressorkylmaskiner skulle en absorptionskylmaskin kunna leda till en minskad elförbrukning i isproduktionen.Utöver detta syftar rapporten även till att undersöka effektiviseringsåtgärder för de befintliga kompressorkylmaskinerna, i form av en sänkning av kondenseringstemperaturen. Temperatursänkningen, som innebär att hela kompressorcykeln blir effektivare och att kompressorernas elförbrukning sänks, uppnås genom att använda fjärrkyla i kylningen av kondensorerna. Resultaten visar att den undersökta absorptionskylmaskinen inte leder till några kostnadsminskningar, utan är lika dyr eller dyrare än de befintliga kompressorkylmaskinerna under större delen av året. Däremot visar sig ett byte av kondensorkylning för de befintliga kompressorkylmaskinerna från dagens kylning mot utomhusluft till kylning med fjärrkyla, kunna ge en årlig besparing på runt 350 000 kr. Denna siffra inkluderar även ett byte av komfortkyla från dagens system med kompressorkylmaskin, till att istället använda sig av fjärrkyla direkt. Dessutom kan en sänkning av den årliga abonnerade toppeffekten för den inköpta elektriciteten erhållas i och med kylmaskinernas ökade effektivitet. Inkluderat investeringskostnader, så som rörläggning, fås en ungefärlig återbetalningstid på 13 år. Arbetet i denna rapport innehåller ett antal uppskattningar och osäkerheter vilket gör att det verkliga fallet kan komma att skilja sig från de resultat som här presenteras. Det är därmed intressant för framtiden att i mera detalj studera hur en eventuell absorptionskylmaskin skulle passa in i systemet med kompressorkylmaskiner, samt hur fjärrkylenätet på bästa sätt integreras i arenaområdets energisystem.
684

Granskning av snabb pyrolys och hydropy- rolys för produktion av bioolja från trärester : Fyra undersökta tillverkningsmetoder med en teknisk och ekonomisk jämförelse

Astner, Måns January 2018 (has links)
Världens klimat- och miljöproblem är ett av dagens stora utmaningar samtidigt som alla resurser ska räcka till ett drägligt liv för en växande befolkning. För att klara dessa utmaningar bör bland annat världens energisystem övergå till 100% förnybart, vilket innebär att tillförseln av fossil energi måste fasas ut och ersät- tas. Fossila bränslen är en ändlig resurs jämfört med biobränslen som kan agera substitut för att öka energitillförseln och minska miljöpåverkan. Denna rapport bygger på att utvärdera fyra företag som levererar teknik för att omvandla bio- massa till biokol, bioolja samt biogas genom en pyrolysprocess. Utvärderingen skall resultera i ett beslutsunderlag för en uppdragsgivare som vill producera bioolja från restprodukter i ett sågverk där val av leverantör främst ska utgå ifrån hur mycket bioolja som kan produceras samt med så hög kvalitet som möjligt. De fyra företagen som undersöks är Steeper Energy och Licella som levererar hydrpyrolysteknik samt BTG-BTL och Biogreen som levererar teknik för snabb pyrolys. Rapporten innehåller även en ekonomisk jämförelse mellan de två teknikerna snabb pyrolys och hydropyrolys. Undersökningen har visat att hydropyrolys ger den bästa slutprodukten men att snabb pyrolys är den mest ekonomiskt lönsamma. Steeper Energy anses vara den bästa kandidaten för än- damålet när det kommer till kvalité och kvantitet av produkt samt energieffekti- vitet.
685

Ackumuleringspotential av PHA  från restströmmar inom pappersbruk : En studie om PHA från Gruvöns, Bäckhammars och Skoghalls bruk

Berglund, Alfred January 2018 (has links)
Plastic is one of the most universal materials used today. With a good future view, with new implementations and applications, it makes a lot of time to look at the production and management of the plastic materials. Plastic materials that have been used in our daily lives cause serious environmental problems. Millions of tons of these non-degradable plastics accumulate in the environment every year. The basic problem is that plastic is not naturally occurring in nature since containers are usually made of polyethylene terephthalate. This means that microorganisms do not have the ability to break it down to the current cycle. It takes hundreds of years for plastic containers to break down, not biologically but only degenerate into smaller and smaller pieces. Plastic breaks down into smaller pieces that become smaller and smaller until we cannot see them with the naked eye, mainly through heat and UV light. Although we cannot see them, they are still present and become part of our nature forever. Bioplastics is the plastic industry's tool to try to reduce these little pieces of our nature that will remain forever so that they do not grow more. With today's plastic packaging, which is said to be bioplastic, additives of, for example, cobalt and nickel, which are said to make it easier for the polymers to break down over time, have proven to be not as effective as they thought. Polyhydroxyalkanoates (PHA) are polymers which are biodegradable as based on their composition have different physical properties. PHA is a family of natural polyesters synthesized from various microorganisms discovered in 1926. Once discovered, interest has been high due to their biodegradability and its production from renewable resources. The polymers can be described generally as production from microorganisms under controlled conditions, where they occur naturally in organisms that classify them as biopolymers. Some of these polymers are already industrially produced on a large scale today. However, many still apply to several new areas but must be optimized for commercial production. Biopolymers can be classified into four groups. Amino-acid-based polysaccharides from bacteria, polyphenol-based and polyesters that this study is looking at. Depending on what the microorganisms possess for character traits and what they give to the substrate to break down, it gives polyesters with different physical properties. This case is a short-chain polyester to be formed, more specifically P3HB which is a three-carbon PHB polyester in its polymer which can be up to 5-7 units long. To avoid ongoing problems, a solution is needed. A solution that has received much attention to reduce plastic residues in nature is the use of biodegradable plastics and among them polyhydroxyalkanoates. Polyhydroxyalkanoates (PHAs) are common intracellular compounds found in bacteria, archaea and in few eukaryotes such as yeast and fungi. PHA acts as an energy storage polymer that is produced in some microorganisms when the carbon source is abundant and other nutrients such as nitrogen, phosphorus, oxygen or sulfur are limited. These polymers accumulate intracellularly up to 90% of the dry weight of the cell under nutritional conditions and act as energy saving materials. It has resembled mechanical properties like the traditional oil-based plastic such as polypropylene or polyethylene that can be formed with other synthetic polymers. PHA plastics possess many more applications, in agriculture, packaging and in the medical industry. It is biodegradable and also immunologically compatible. What the PHAs plaster can cause is an ultimate decomposition from a non-fossil source, which is exactly why it is very attractive. The purpose of this study was that from a hypothesis see within a limited time frame of ten hours of bio sludge from Gruvön, Skoghall and Bäckhammar's use could accumulate PHA with the aid of added readily degradable substrate. The process of the study will be a small part of a current research project together with Paper Province, Promiko, Pöyry and RISE. The aim of their study is to use residues from the forest industry to make hydrogen as well as bioplastics. This study will help to look at a subprocess of their cascading process. The aim of the study is to be able to measure the amount of PHA that could accumulate and rank the potential of the different uses. Using chemical analysis methods and extractions, it will provide opportunities to measure the accumulation of PHA in the various bacterial cultures of biomass from the use. The methods involve soxhlet extraction to successfully extract PHA from the bacteria. Dosage of substrate is sodium acetate piped from egg-diluted solution at 600 mg per dosage. In order for the dosage to be added at the right time, DO and the pH of the reactors were measured and logged throughout the course. FT-IR is used to view the course of events during the experimental period, linked to known features that may indicate that PHA is present in the bio sludge. Nutrients like phosphorus and nitrogen are measured, along with SÄ, SS, TOC, several before and after the experiment to compile discussion of the results. The conclusion was based on the analysis methods that the bio sludge that yielded the best yield was from Gruvöns use. This also relates best to the hypothesis of celebration and starvation, the relationship to which the bio sludge is exposed. The mine has a slurry in its five-step process which causes the bio sludge to return from step five where there is a shortage of food for bacteria to step three where there is a lot of food to consume. The rankings of the different uses relate to the hypothesis that the use of mining was best and the worst was the use of Bäckhammar. Based on the analysis methods included in the study, it can be concluded that the bio sludge that yielded the best yield was Gruvöns use with 13.6% of PHA / VS from the soxhlet extraction, the practice was best matched to the hypothesis. The ranking of the different bio sludge of the use is based on the hypothesis that Skoghall's use was second best followed by Bäckhammar's use which was the worst in accumulating PHA in the bacterial culture.
686

Nya driftstrategier för minskad användning av bioolja under tidsperioder med spetslaster : Driftkartläggning, modellering, simulering och visualisering av Trollhättan Energis fjärrvärmeproduktion 2015–2017 / New operations strategies for reduced usage of biooil during time periods with peak loads : Operations mapping, modelling, simulation and visualization of Trollhättan Energi’s heat production 2015-2017

Fagrell, Fredrik January 2018 (has links)
Världssamfundet är överens om att människan bidrar till negativa klimatförändringar. Förbränning av bränslen släpper ut växthusgaser. Dessa bidrar till kraftigare väderomslag, översvämningar och utbredning av torrområden. Förändringarna kan bromsas upp genom minskade utsläpp. Det kan uppnås genom bättre resurshållning av bränslen. Fjärrvärme är etablerad resurseffektiv teknik för uppvärmning av bostäder och vatten genom förbränning av olika bränslen. 2017 producerade Trollhättan Energi AB (TEAB) cirka 368 GWh fjärrvärme. Företaget har övergått till huvudsaklig användning av bioolja och skogsflis, två förnyelsebara bränslen. Samtidigt finns intresse för driftförbättringar. Denna studie har undersökt tidsperioder när biooljepannor har använts istället för fastbränslepannor. Skogsflisen är ett billigare bränsle. Därför eftersträvas ökad andel drifttimmar med fastbränslepannor. Uppnås det, kan TEAB hålla nere kostnaderna för kunderna. Med mätdata från 2015–2017 har en beräkningsmodell baserad på linjärprogrammering utvecklats i MATLAB. Utfallet från beräkningsmodellen och analyser av mätdata la grund till förslag på nya driftstrategier. Skillnad i utsläpp och driftkostnader mellan mätdata och modellen för de utvalda tidsperioderna redovisas. Resultaten visar att de flesta av de observerade tidsperioderna hade kunnat täckts upp med hjälp av enbart fastbränslepannor och ackumulatortanken. Detta genom att: Köra flera fastbränslepannor samtidigt istället för att förlita sig på en fastbränslepanna under tidsperioder med lägre last (<68,3 MW). Nyttja fastbränslepannorna Stallbacka P4 (StbP4) och Kronogården P3 (KroP3) mer eftersom de är billiga i drift samt att de kan gå på relativt låga effekter jämfört med fastbränslepannorna Stallbacka P3 (StbP3) och Lextorp P4 (LexP4). Innan en fastbränslepanna stängs av bör den drivas vidare för att ladda upp ackumulatortanken, förutsatt att den inte är fulladdad. De mindre fastbränslepannorna KronoP3 och StbP4 samverkar bra i par med de större fastbränslepannorna StbP3 och LexP4. Speciellt under tidsperioder där endast en stor panna inte räcker till vid eventuella spetslaster. Något som har observerats under studien är att maximal effekt sällan uppnås och att ackumulatortanken under flera tidsperioder inte töms helt. Blir driften mer konsekvent med att köra pannorna på högre effekter och nyttja ackumulatortanken tills den är tom kan drift med bioolja minskas ytterligare. För att uppnå de lösningar som föreslås i beräkningsmodellen kan ett predikteringsverktyg som ger en belastningsprognos vara till hjälp. Det verktyg som har tagits fram i studien visar potential trots de knappa resurser som spenderats på det. Det viktigaste är utföra mer tester och aktivt arbeta in rutiner för verktyget i produktionsplaneringen. De lösningar som presenteras hade haft en potential att spara in cirka 2 Mkr 2015–2017 om de föreslagna driftstrategierna hade varit anammade. Modellen beräknade inte ekonomiskt mer fördelaktiga scenarion under alla observerade tidsperioder, vilket uppmuntrar en studie där perspektivet vidgas till hela året. Storleken på de potentiella besparingarna kan anses vara små, cirka 0,75 % av de totala driftkostnaderna 2015–2017. Dock krävs ingen investering vilket kan öka motiven till att se över hur drift och produktionsplanering går till idag. Med minskad andel bioolja och ökad andel skogsflis hade utsläppen av CO2-eq, CO och NOx potentiellt ökat. Därför föreslås en djupare analys för att bedöma eventuella effekter av ökade utsläpp. Om för höga utsläppsnivåer av NOx uppnås kan TEAB bli skyldiga att betala kväveoxidavgifter, vilket minskar lönsamheten. Modellen har förbättringspotential och flera användningsområden. Uppfattningen efter studien är att tillsammans med predikteringsverktyg kan produktions-planeringen göras enklare. Dessutom kan nya idéer om hur driften bör ske testas på förhand och därmed omfatta fler drifttimmar. / The world agrees that humans causes negative climate changes. Combustion of fuels releases greenhouse gases. These gases contribute to heftier changes of the weather, flooding and expanding deserts. By reducing emissions of greenhouse gases climate change can be slowed down. That demands effective usage of fuel resources. District heating is a well-established system for heating up housing and water, where combustion of fuels is the source of energy. Year 2017 Trollhättan Energi AB (TEAB) produced 368 GWh district heat. The company has transitioned to rely mainly on wood chips and biooil, two renewable sources of energy. Now there is also an interest in operational improvements of their heat plants. This study investigates time periods where biooil could have been replaced by wood chips. Wood chip is the cheaper fuel; therefore, it is of interest to increase its share of the heat production. If that’s achieved, TEAB can keep offering customers lower-priced district heating. With data from 2015–2017 a model based on linear programming was developed in MATLAB. The results from the model and analyzes of data were used to develop new operational strategies. Differences in emissions and operations costs between the data and the model during the observed time periods are presented as well. The results show that most of the observed time periods could have been covered with the help of solid fuel boilers and the energy storage tank. This could have been accomplished through: Co-operating more than one solid fuel boiler during time periods with a lower heat demand (<68,3 MW) Using Stallbacka P4 (StbP4) and Kronogården P3 (KronoP3) more since their operating costs are low and they can run on relatively low effect compared to Stallbacka P3 (StbP3) and Lextorp P4 (LexP4) Prioritizing loading up the energy storage tank before shutting down a solid fuel boiler, provided it is not fully loaded The smaller solid fuel boilers, KronoP3 and StbP4, co-operate well in pairs with the larger solid fuel boilers, StbP3 and LexP4. Especially during time periods where one large solid fuel boiler is not enough to cover peak loads. During the study it has been observed that the maximum effect of the boilers is rarely achieved, and that the energy storage tank is not emptied during several time periods. If the operations team becomes more consequent in achieving high effect output from the boilers and emptying the energy storage tank completely the usage of biooil can be reduced. To achieve the solutions suggested with the model, a tool for predictions that gives prognoses of the heat demand could be handy. The tool developed in this study shows potential, despite the low amount of time and resources put into it. The most important is to test the tool and actively integrate it in production planning routines. The solutions presented show a potential of saving 2 Mkr during 2015–2017 if the suggested operating strategies would have been adapted. The model did not calculate positive economical outcomes for all of the observed time periods. This encourage a study with a widened time-perspective covering a full year of operations. The size of the potential economical saving is considered to be low, around 0,75 % of the total operations cost for 2015–2017. The solutions do not require an investment which could increase the incentives to review the operations and production planning as it is of today. With a lower amount of biooil and an increased amount of wood chips, the emissions of CO2-eq, CO and NOx would have potentially increased during the examined years. A deeper analysis of these emissions is suggested to determine the effects of increased emissions. If the emissions levels of NOx exceed a certain value, TEAB could be required to pay extra fees for these emissions, which lowers the profitability. The model has potential for improvements and more areas of use. The opinion after the study is that together with prediction tools, the production planning can be made easier. With a prediction tool, new ideas of operations can be developed, tested in advance and also include more operating hours.
687

Torrsubstansförluster vid lagring och hantering av träspån vid Härjeåns Energi AB / Dry matter losses due to storage and handling of wooden sawdust at Härjeåns Energi AB

Arnberg, Johanna January 2018 (has links)
Härjeåns Energi AB är ett företag beläget i Sveg, som består av ett helt nytt kraftvärmeverk samt en biobränslefabrik där företaget producerar bland annat pellets av träspån. Innan pelletering lagras spånet i en stor stack. Företaget hade dock noterat att mängden inlevererat spån till spånstacken minus spånet som tas från stacken till pelleteringen inte stämde överens med hur mycket spån som fanns kvar i stacken. Någon gång under lagringen och hanteringen av spånet har stora mängder spån försvunnit. Syftet med detta arbete är att undersöka hur och när torrsubstansförlusterna uppstår samt storleksordningen på dessa förluster, i två olika avseenden: torrsubstansförlusten kopplade till lagringen samt hanteringen av träspånet. Det för företaget viktigaste målet var att skapa en ekvation som beskriver hur mycket torrsubstans som rimligtvis borde försvinna från stacken beroende på hur länge spånet lagrats. Syftet och målen besvarades genom att utföra en litteraturstudie över ämnet, studera företagets spånbokföring och deras sätt att hantera spånet samt bygga två simuleringsmodeller över torrsubstansförlusterna i företagets spånstack. Torrsubstansförluster vid lagring uppstår till följd av nedbrytningsmekanismerna; cellandning, biologisk nedbrytning samt termisk och kemisk nedbrytning. Det kan även uppstå via hantering av materialet. Men lagringens effekt på bränslekvaliteten är komplex. Lagringstid, klimatförhållanden, artssammansättning och biomassans form, allt från stockar till spån, samt lagringshögens geometri och struktur är några faktorer som påverkar förändringen hos biomassans egenskaper. Denna nedbrytning bidrar, tillsammans med hur företaget hanterar spånet, till torrsubstansförluster. Den största faktorn bidrar dock lagringen med. Några orsaker till torrsubstansförlusterna är stackens storlek, att den blivit kompakterad samt att spånet lagras helt utan täckning. När modelleringen gjordes över dessa torrsubstansförluster visade det sig att resultatet stämde väl överens med det som faktiskt försvunnit enligt spånbokföringen, under de undersökta åren 2013–2017. Att i framtiden till exempel minska maximala höjden på spånstacken till max 5–7 meter samt använda sig av sist-in-först-ut-metoden gällande granspånet, medan furuspånet kan lagras längre, skulle det garanterat bidra till minskade torrsubstansförluster och därmed även minskade ekonomiska förluster. I framtiden bör det satsas på forskning inom lagring av trä i fraktionsstorleken spån, samt lagring av trä i stackar som är större än att de har en maxhöjd på 5–7 meter. Idag finns ingen forskning alls inom dessa två kategorier, men om det fanns skulle det kunna underlätta för många energiproducerande företag. / Härjeåns Energi AB in Sveg is a company consisting a brand-new cogeneration plant and a biofuel plant where the company produces pellets out of wooden sawdust. Before pelleting, the sawdust is stored in a large stack. However, the company had noted that the amount of sawdust delivered to the stack minus the sawdust taken from the stack for pelleting did not add up to the sawdust left in the stack. At some point during storage and handling of the sawdust large quantities has disappeared. The purpose of this study was to investigate how and when the dry matter losses occur and the magnitude of the losses regarding two things: the dry matter losses associated with storing of the sawdust and the dry matter losses related to the handling of the sawdust. The most important goal of this study, for the company, was to create an equation that describes the amount of dry matter losses that reasonably should have disappeared from the stack depending on for how long the sawdust has been stored. Simply to be able to make a write-off of the sawdust inventory balances on a regular basis. The purpose and goals were answered by conducting a literature study on the subject, studying the company’s sawdust accounts and their way of handling the sawdust, and also by constructing two simulation models of the dry matter losses in the stack of sawdust. Dry matter losses resulting from the storage of biomass may occur through the decomposition mechanisms; respiration, biodegradation and thermal and chemical degradation. But the storage effect on fuel quality is complex. Time of storage, climatic conditions and the geometry and structure of the stacks are some factors that affect the change in biomass properties. This degradation, along with how the company manages the sawdust, contributes to dry matter losses. However, the largest contributing factor to the dry matter losses is the storage part. Some contributing factors are the size of the stack, if it’s been compacted and if the sawdust is stored open without coverage. When the models were built it turned out that the result was well in line with what actually had disappeared in the stack, according to the sawdust inventory, during the investigated years 2013-2017. For example, by reducing the maximum height of the stack to a maximum of 5-7 meters and apply the last-in-first-out-method on the spruce, while the pine can be stored for a longer time, would certainly contribute to reduced dry matter losses and, consequently, economic losses. In the future, however, more resources should be invested in research about storing the fraction of sawdust, as well as storing wood in stacks larger than a maximum height of 5-7 meters. Today there are no research at all within these two categories, but if there were, it could facilitate many energy-producing companies.
688

Publika laddstationer i Stockholms innerstad : När inträffar effekttoppar och hur sammanfaller dom med andra laster i nätet / Public charging stations in Stockholm city

Sonerud, Sigge January 2018 (has links)
Denna rapport är en del av examensarbetet inom civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala Universitet. Rapportens syfte är att undersöka hur de befintliga och kommande publika laddgatorna och snabbladdningsstationerna i Stockholms stad påverkar och kommer att påverka Ellevios verksamhet ur en effektmässig synpunkt med avseende på nutid och år 2030. Examensarbetet innefattar publik laddinfrastruktur, laddningsbeteende vid snabbladdningsstationer, sammanlagring av laster i nätstationer och slingor inom mellanspänningsnätet och avslutas med tre rekommendationer till Ellevio AB. Laddningsstationer är en ny typ av last som skiljer sig från traditionella laster på så sätt att förhållandet mellan energi och effekt är annorlunda. Det är därför av intresse för elnätsbolag att studera i vilken utsträckning den publika laddinfrastrukturen kommer påverka deras verksamhet med avseende på effekttoppar. För att undersöka och analysera lasten i nätstationer och slingor inom mellanspänningsnätet vid anslutning av laddgator och snabbladdningsstationer används fem olika fall varav två är scenarier för nutid och tre är scenarier för 2030. För varje fall ansluts laddgator eller snabbladdningsstationer av olika effekt till nätstationer och slingor inom mellanspänningsnätet. Ellevio AB rekommenderas sätta upp mätanordning för Snabbladdningsstation 1 och Nätstation 5 eftersom det är ett intressant område för fortsatta studier. En annan rekommendation är att prioritera utbytet av Cu 95- och Al 150-kablar till Al 240-kablar för nyckelslingor som Slinga 1 och Slinga 3 för att öka effektkapaciteten på slingorna. Den sista rekommendationen är att ha en varningsgräns om tre laddgator med snabbladdare under samma nätstation i Stockholms innerstad idag och en varningsgräns om två laddgator med snabbladdare under samma nätstation i Stockholms innerstad till år 2030. / This master thesis is the final part of the Master Programme in Energy Systems Engineering at Uppsala University. The aim of the thesis is to investigate how the existing and forthcoming public charging stations for chargeable vehicles in Stockholm city affect and will affect the work of Ellevio from a power point of view concerning today and the year of 2030. The master thesis contains public charging infrastructure, charging patterns at fast charging stations, coincidence factor of loads in secondary substations and the medium voltage grid and results in three recommendations to Ellevio AB. A charging station is a new type of load that differs from traditional loads because the relationship between energy and power is different. For this reason, it is of interest for grid owners to investigate in what sense the public charging infrastructure will affect their work with regard to peak loads. To be able to investigate and analyse the resulting load from public charging stations in secondary substations and the medium voltage grid, five different cases were used. For each of these five cases, public charging stations with different power get connected to the grid. A recommendation to Ellevio AB is to install measuring equipment in certain fast charging stations and secondary substations that are of interest. Another recommendation is to prioritise the change from Cu 95 cables and Al 150 cables to Al 240 cables in certain areas of the medium voltage grid. The last recommendation is to use a limit of three installations of charging stations to a secondary substation in Stockholm city today and a limit of two installations of charging stations to a secondary substation in Stockholm city by the year of 2030.
689

Industriventilation i textilproduktion : Energieffektivisering och påverkan på inneklimat / Industrial ventilation in textile production : Energy efficiency and impact on indoor climate

Persson, Joakim January 2018 (has links)
Klässbols Linneväveri AB är ett av Sveriges få linneväverier och bedriver sin verksamhet med produktion och försäljning av linneprodukter som bland annat dukar, handdukar och gardiner på plats i Klässbol, Värmland. I arbetet med att minska företagets energianvändning undersöks om produktionslokalernas ventilationssystem, som kräver stora mängder energi, kan effektiviseras utan negativ inverkan på produktionen.    Energiförbrukning är kopplat till storlek och uppvärmning av luftflöden. Syftet med denna rapport är att undersöka möjligheterna till förbättring av ventilationssystemets funktion till förmån för produktionsprocessen, energieffektivisering av systemets drift samt tillgodose krav för arbetsmiljö.    Industriventilation i textilproduktion ställer höga krav på luftens relativa fuktighet beroende på dess betydelse för råvaran, i detta fall linets hållbarhet. Förutom att hantera luftens relativa fuktighet måste ventilationssystemet också hantera det luftburna textildamm som alstras vid maskiner och vävstolar.   Efter en kartläggning av verksamheten, ventilationssystemet och rådande inneklimat har balansberäkningar genomförts för att ta fram alternativa luftflöden utifrån de krav som ställs från produktionsprocessen och personal som arbetar i lokalerna. Kartläggningen konstaterar att problematiken under vintertid består i att nå önskad nivå av relativ luftfuktighet (RH) som begränsas av köldbryggor i taket. I nuläget är RH 50 % vilket anses vara för lågt. Vidare visar kartläggningen att dammpartikelkoncentrationen i produktionslokalerna inte överskrider angivna gränsvärden.   Resultat av beräkningarna visar att nuvarande RH i produktionslokalerna kan åstadkommas med minskade luftflöden. Detta innebär även minskad energiförbrukning och minskad driftskostnad med 22,6 tkr/år. För att öka RH i produktionslokalerna till önskvärda 75 % eller uppnå det högsta RH som ventilationssystemet har kapacitet för krävs ökade luftflöden för större delen av året. Förbättrat inneklimat för produktionsprocessen medför därmed ökad energiförbrukning och ökad driftskostnad med 46,9 tkr/år respektive 57,5 tkr/år. / Klässbols Linneväveri AB is one of Sweden's few linen weaving mills located in Klässbol, Värmland. The company engages in production and sales of linen products, such as tablecloths, towels and curtains. As part of the work to reduce the company's energy use research on the production premises ventilation system, that require large amounts of energy, can be streamlined without adverse impact on production.   Energy consumption is associated with the size and the heating of airflows. The purpose of this report is to investigate the possibilities for improving the ventilation system's function in favour of the production process, energy efficiency of system operation as well as meeting occupational health and safety requirements.   Industrial ventilation in textile production places high demands on the relative humidity of the air due to its importance to the raw material, in this case the durability of linen. In addition to handling the relative humidity of the air, the ventilation system must also handle the airborne textile dust generated by machines and looms.   After a survey of the operations, the ventilation system and the present indoor climate, balance calculations have been conducted to develop alternative airflows based on the requirements of the production process and the working staff.The survey finds that the problem during winter is to achieve the desired level of relative humidity (RH) which is limited due to lack of isolation in the ceiling. At present RH is 50%, which is considered to be too low. Furthermore, the mapping shows that the dust concentration in the production sites does not exceed specified limit values.   The results of the calculations show that current RH in the production sites can be achieved with reduced airflows. This also means reduced energy consumption and reduced operating costs by SEK 22,6 thousand per year. To increase RH in the production sites to desirable 75% or to achieve the highest RH that the ventilation system can deliver, airflows need to be increased for most of the year. Improved indoor climate for the production process involves thus increased energy consumption and increased operating costs by SEK 46,9 thousand per yearrespectively SEK 57,5 thousand per year.
690

Ångbesparingsåtgärder för ångsotning i en sodapanna : Effekter på elgenerering och driftparametrar på grund av minskad ångsotningsmängd i en sodapanna / Steam saving measures for steam soot blowing in a kraft recovery boiler : The effects on electricity generation and operating parameters due to reduced soot blowing steam in a kraft recovery boiler

Norrman, Jonathan January 2018 (has links)
I detta arbete har effekterna av en reducerad sotångsmängd i sodapannan för BillerudKorsnäs bruk i Skärblacka undersökts. Det har undersökts om HISS-sotning vilket minskar mängden sotånga kan driftsättas och vad detta kan få för konsekvenser. HISS-sotning minskar ångmängden genom att kraftigt strypa ångflödet när lansen dras ut ur pannan. Detta har tidigare använts på sodapannan, men då fanns det stora beläggningsproblem i sodapannan så minskad sotånga var ej prioritet. Detta var innan en stor renovering av sodapannan, därav har förutsättningarna ändrats, vilket gör att HISS-sotning kan vara attraktivt igen. På bruket finns en ångturbin där högtrycksånga kan ledas igenom. I ångturbinen finns det ett uttag för att ta sotånga direkt ur turbinen, detta är i dagsläget trasigt och sotångan tas direkt från högtrycksnätet.   Syftet med detta arbete är att undersöka brukets möjlighet att öka sin produktion av el och papper genom att få tillgång till mer ånga på grund av ångbesparningar. Målen med arbetet är att undersöka hur en minskad mängd sotånga skulle påverka olika driftparametrar i sodapannan. Det ska även undersökas hur beläggningsbilden ser ut i dagsläget, vilka åtgärder som krävs för att kunna implementera HISS-sotning samt var det bör implementeras, hur mycket sotånga som kan sparas in och beräkna elgenereringen till följd av en implementering av HISS-sotning.   Data om de olika driftparametrarna och övriga flöden som krävs i beräkningarna togs från BillerudKorsnäs datorsystem Winmops för att beräknas och sammanställas i excel. Genom att granska hur differentialtryck och värmeöverföring över alla tubpaket i sodapannan reagerar på olika lastförändringar i sodapannan och intervjuer med produktionsledare kan det dras slutsatser om beläggningsgraden i dagsläget i pannan. Genom intervjuer med produktionsledare, underhållspersonal och granskning av driftparametrar undersöktes det vilka åtgärder som krävs för att köra igång HISS-sotning och var det kan köras igång. För att undersöka effekterna av vad minskad sotånga skulle innebära för systemet simulerades det hur olika värmeöverföring, differentialtryck och utgående rökgastemperatur skulle förändras över ekonomiser 3&4. Det beräknas även det extra fläktarbetet som tillkommer med ökat differentialtryck. För att beräkna hur mycket ånga som sparas in användes information från en annan sodapanna som har HISS-sotning. Elgenereringsvinsten beräknades på tre fall. För första fallet körs sotånga endast genom turbinen, andra fallet endast HISS-sotning och tredje fallet sotånga genom turbinen kombinerat med HISS-sotning.      Beräkningarna och simuleringarna visade att differentialtrycksökningens påverkan på utgående rökgastemperatur gav en ökning på ungefär 10˚C vid värsta beläggningsfall. Beläggningsbilden i dagsläget visade sig från driftparametrarna och intervjuerna var låg. Det krävs besiktning på samtliga sotare innan HISS-sotning kan implementeras. De individuella sotarnas ångförbrukning var ungefär lika förutom på två sotare som är placerade på ett känt problemområde. Den extra elåtgången i rökgasfläktarna var i förhållande till elgenereringen i samtliga fall väldigt låg. Elgenereringen för första fallet blev 886 MWh/månad, andra fallet 422 MWh/månad och tredje fallet 1288 MWh/månad.   Sammantaget bör HISS-sotning kunna köras i sodapannan utan driftstörningar. Det bör göras kostnadskalkyler på om elgenereringsvinsten överväger investering av HISS-sotningsutrustning. Sotångsuttaget i turbinen bör repareras så snart som möjligt då det finns stor el vinst i detta. Om inte HISS-sotningsutrustning överväger el vinsten bör nuvarande sotningsprogram programmeras om för att minska dess sotångförbrukning. / This report studies the effects of reduced sootblowing steam in the recovery boiler at BillerudKorsnäs mill in Skärblacka. It has been investigated if HISS-sooting which reduces the amount of sootblowing steam can be taking into operation in the recovery boiler and what consequences will occur because of this. HISS-sooting decreases steam usage by reducing the steam flow when the lance leaves the recovery boiler.  It has been used previously in the recovery boiler, but then there were big fouling problems on in the recovery boiler and reduced soot blowing steam was not prioritized. This however was before a big renovation of the recovery boiler, therefore the conditions have changed, which can make HISS-sooting attractive again. On the mill there is a steam turbine where the high pressure steam can go through. In the steam turbine there is a outlet which soot blowing steam can be extracted from, however today this outlet is broken and the soot blowing steam is taken directly from the high pressure steam net.   The purpose of this report is to investigate the mills possibility to increase their production of electricity and paper through acess to mores team because of steam savings. The objective with this work is to investigate how a reduced amount of steam for soot blowing would affect different operational parameters. It shall also look into how the fouling situation in the recovery boiler is today, what steps is necessary to bring HISS-sooting in operation and also where it could be implemented, how much the steam savings are and calculate the electricity generation that occurs with HISS-sooting.   Data about the different operational parameters and different types of flows which are necessary for the calculations and the compilations is extracted from BillerudKorsnäs system Winmops and are compiled and calculated in excel. With investigation of how differentialpressure and heat transfer for different tube packages in the recovery boiler react to variations in the load on the recovery boiler, interviews with production managers and steam consumption for each individual sootblower a conclusion about the fouling in the boiler today could be made. Through interviews with production manangers, the maintenance manager and analysis of operational parameteres could the question of what steps need to be taken to get HISS-sooting into operation again and where be answered. To investigate the effects on system due to less steam for soot blowing a calculation and simulation for heat transfer, differential pressure and exhaust flue gas temperature were made for an economizer 3&4. A calculation of extra flue gas fan work due to the rise in differentialpressure was made. To calculate how much the steam savings could be information from another recovery boiler who use HISS-sooting was used. The electricity generation was calculated for three cases, first with soot blowing steam through the turbine, second with only HISS-sooting, and the third HISS-sooting and soot blowing steam through the turbine.   The calculations and simulations showed that the effect of increased differentialpressure on the economizer increased outgoing flue gas temperature in the worst fouling case with roughly 10˚C. The interviews and examination of the different operational parameters showed that the fouling situation in the recovery boiler today is low. To get HISS-sooting operational again each soot blower need to be inspected. Each individual steam soot blowers steam consumption was approximately the same, except for two who were located in known problematic fouling areas. The extra electricity needed for the flue gas fans due to higher differentialpressure was in all cases very low when compared to the electricity generation. The electricity generation was for the first case 422 MWh/month, second 866 MWh/month and the third 1288 MWh/month. Altogether could HISS-sooting operate in the recovery boiler without operational disturbances. Calculations should be made on the investment cost for HISS-sooting equipment to see if the electricity generation makes up for it. The outtake for soot blowing steam should be repaired as soon as possible. If HISS-sooting is not economically feasible, reprogramming on the current sooting system should be made for a less steam consuming soot blowing.

Page generated in 0.0798 seconds