Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[…] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i teknikundervisningen för årskurs F-3. Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält. Syftet med arbetet är att undersöka de kvalitativa sätten som lärare för årskurs F-3 resonerar kring entreprenöriellt förhållningssätt i teknikämnet. Alltså har jag valt det kvalitativa angreppssättet för min studie, där semistrukturerade intervjuer har varit en metod för att samla in data. Jag har intervjuat sex lärare som arbetar eller har arbetat med teknik i årskurs F-3. Respondenterna har skildrat sina innebörder utifrån vad Lgr 11 framställer om entreprenörskap i relation till teknikämnet. Resultat av analys visar på respondenternas skilda men även lika föreställningar och innebörder, kring fenomenet. Det framkommer även vissa undervisningsmetoder som anses utveckla elevernas entreprenöriella förmågor i teknikämnet. Resultatet och diskussionen åskådliggör likaså de möjligheter och utmaningar som finns med entreprenöriellt förhållningssätt i teknikundervisningen, samt vilka faktorer lärare behöver begrunda för att överkomma dessa utmaningar.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet. Resultaten gav stöd för att entreprenörer som upplever perioder av både positiva och negativa känslotillstånd är mer kreativa än de som upplever mer stabila perioder av lägre känslotillstånd.

Forskare och entreprenörer har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt. Genom att studera framgångsrika entreprenörer har ett flertal modeller för tillväxt vuxit fram, men få berör entreprenörers roll i företagen. I början fyller entreprenören ett flertal roller samtidigt. I takt med att företaget växer delegeras dessa uppgifter till andra för att entreprenören ska kunna fokusera på företagsledning. För entreprenörer är detta dock ofta en komplicerad förändringsprocess som många misslyckas med. För att öka förståelsen för hur förändringen från entreprenör till företagsledare ser ut i verkligheten undersöker studien hur entreprenörers arbetsuppgifter och ansvarsfördelning förändrats från nystartat företag till etablering. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla och utmana det befintliga teoretiska ramverket. I en inledande litteraturstudie operationaliseras förväntade förändringar i arbetsuppgifter och ansvarsfördelning till en analysmodell. Denna används sedan för analys utav extensiva intervjuer med tre svenska entreprenörer, vars respektive företag haft en hög tillväxt under 2000-talet, samt idag har över 500 anställda och en årlig omsättning om minst 120 MSEK. Resultatet visar hur entreprenörer genom medvetenhet och förberedelser kan undvika förväntade kriser och utmaningar, och att det kan finnas behov av nya modeller för tillväxt i entreprenörsföretag.

Genom sin innovation har entreprenörer en viktig roll i samhället för att skapa affärsmöjligheter och föra ekonomin framåt. Entreprenörer stöter ofta på svårigheter när de startar företag, exempelvis begränsade resurser och brist på erfarenhet. Detta innebär att det är viktigt att entreprenörerna håller sig motiverade vid detta stadiumi den entreprenöriella processen. Till sin hjälp finns organisationer som kallas inkubatorer, vars funktion är att främja utvecklingen av nya affärsidéer.Syftet med denna studie är att undersöka hur inkubatorsupport påverkar entreprenörers motivation till att driva företag. För att skapa oss en förståelse har vi tagit fram forskning och teorier kring entreprenöriella egenskaper, begreppet motivation, vad som motiverar entreprenörer och vilket stödinkubatorer erbjuder. Detta för att undersöka hur inkubatorsupport påverkar entreprenörers motivation. Det finns ett gap i den befintliga forskningen angående vilken effekt inkubatorsupport har på entreprenörers motivation och sambandet mellan dessa. Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi intervjuat entreprenörer och affärscoacher som i dagsläget befinner sig på inkubatorer. Detta har utförts på tre inkubatorer i Umeå. Vi har intervjuat totalt tio respondenter, varav sju entreprenörer och tre affärscoacher som arbetar på inkubatorer, för att skapa en förståelse för hur inkubatorsupport påverkar entreprenörernas motivation.Resultatet vår studie visar är att det finns vissa inkubatorsupport påverkar entreprenörernas motivation. Ett exempel är att inkubatorer bidrar med en entreprenöriell miljö, där vårt resultat tyder på att denna miljö även är motiverande för entreprenörer. Det uppkom även många motivationsfaktorer som vi inte kunnat identifiera i tidigare forskning, exempelvis att entreprenörerna får göra det de tycker är roligt. Utöver detta gav inkubatorer stödinom vissa områden som vi inte funnit i befintlig forskning, som att entreprenörerna erbjuds olika former av utbildning.Denna studie är av praktisk nytta för både entreprenörer och inkubatorer, samt samhället i stort. Entreprenörer har nytta av att veta hur deras motivation kommer påverkas av att vistas på en inkubator. Inkubatorer har nytta av denna studie genom att de får konkret forskning kring vilka stödentreprenörerna betraktar som mest värdefull. Studien kan även ha ett praktiskt bidrag till samhället genom att staten får veta vilken effekt inkubatorer har på entreprenörer. Entreprenörer är viktiga för ekonomisk utveckling, vilket styrker den praktiska nyttan av vår studie.

Entreprenörskap ska enligt regeringen löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). I Lgr 11 framgår det att skolans uppdrag är att ”[…] utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverket, 2011a, s. 9). Med utgångspunkt i regeringens begäran och citatet från Lgr 11, handlar detta examensarbete om entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning. Det existerar en accentuering på entreprenörskap i utbildningssystemet, då utbildning har en genomgripande och essentiell roll i att forma goda samhällsmedborgare (Riksdagen, 2010). Att etablera entreprenörskap i utbildningen menar Woxlin (2014) kan vara ett sätt att förbereda eleverna inför dagens och framtidens hastigt föränderliga samt komplexa samhälle. Syfte med arbetet är att synliggöra hur grundlärarutbildningen och lärarutbildare förhåller sig till och omsätter begreppet entreprenörskap i undervisningen, för att förbereda lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag.   Utgångspunkten för arbetet är följande frågeställningar; Hur förhåller sig lärarutbildare till entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning?  Hur förbereds lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag; att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap? (Skolverket, 2011a).   Resultatet visar att entreprenörskap inte prioriteras i grundlärarutbildningen. Detta kan skapa problem, där varken lärarutbildare eller lärare tar ansvar för att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009).

<p><p>Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet. Genom att de lyckats få arrende på ett flertal sjöar och vattendrag har de själva kunnat föra fångststatistik för att kontrollera uttaget av fisk från vattnen, vilket har varit en bidragande orsak till att kvaliteten på fisken ökat. En höjning av storleken och mängden på fångsten har visat sig vara grundläggande för att locka utländska sportfisketurister till fjällregionen. En av de viktigaste förutsättningarna för att marknadsföra sportfisket i inlandet och fjällregionen har varit de arrangemang av VM- och EM i flugfiske som hållits ett flertal gånger i länet under studiens tidsperiod. Genom de tävlandes muntliga och skriftliga återberättelser i deras hemländer har de starkt bidragit till att synliggöra regionens utbud för internationella besökare. De ekonomiska spridningseffekterna som skett till följd av en ökning av utländska sportfisketurister har troligtvis även starkt bidragit till en attitydförändring gentemot sportfisketurismen som näring bland bosatta i regionen.</p></p>

<p>Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät. Resultatet av undersökningen visade att eleverna lättare uppnått delar av skolans mål i teknik med stöd av Finn upps ämnesverktyg. En majoritet av lärarna instämde i att elevernas kvalitativa kunskaper påverkades positivt, vilket kunde leda till ett högre betyg. Dessutom intresserade sig flickorna mer för teknikämnet än tidigare forskning visat.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lärare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmågor? En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex fritidspedagoger/lärare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet och tillägnandet av kunskaper. Litteraturen som använts vid litteraturgenomgången är relevant för denna studies syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att pedagogerna inte kände förtrogenhet med de båda begreppen och att kompetensutveckling saknats, delvis eller helt. Vid samtal framhåller pedagogerna hur viktigt samspelet, fri lek samt rollek med innehållet i leklådor är för elevernas entreprenöriella lärande. Pedagogerna anser även att eleverna ska ges möjligheter att pröva olika idéer och att det är okej att göra fel eftersom även det ses som ett lärande. Dessutom betonade flera av pedagogerna betydelsen av att stimulera eleverna att få tänka själva och därmed hålla tillbaka sin egen kunskap för att stimulera elevernas entreprenöriella förmågor. Pedagogerna talade också om vissa svårigheter med att utföra sitt pedagogiska uppdrag då antalet inskrivna elever i grupperna anses för stort.

Startups har fördelar när det gäller innovation och kreativitet jämfört med stora företag. Införandet av struktur och processer kan hämma innovationsprocessen och företagens anpassningsbarhet. För att vara fortsatt innovativ och snabb kan en startup arbeta med att främja en entreprenöriell kultur i syfte att främja dessa egenskaper. Syftet med studien är att undersöka hur en startup kan arbeta för att främja en entreprenöriell kultur när företaget växer och får ökat behov av struktur. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visar att studieobjektet, i och med att det vuxit, fått en ökad grad av struktur på grund av implementering av system och processer. Utifrån det teoretiska ramverket kan studieobjektet klassas som en startup och organisationskulturen kan liknas vid en entreprenöriell kultur. Slutsatsen är att enentreprenöriell kultur kan främjas genom bland annat rekrytering av målinriktade och entreprenöriella personer, gemensamma värderingar, aktiviteter och språkbruk.

Forskningsfråga: • Vilka utmaningar uppstår under tillväxten? o Går det att påvisa en interaktion mellan entreprenörers utmaningar under tillväxtperioden? Syfte: Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan entreprenörers utmaningar vid tillväxten. Genom att identifiera entreprenörernas utmaningar under tillväxten önskar forskaren att kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande entreprenörer. Metod: Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med entreprenörer. Sammanfattning: Entreprenören hjälper ekonomin i samhället genom att skapa nya arbeten samt utveckling av nya produkter och tjänster (Landström, 2005). Entreprenören är en av de betydelsefulla resurserna att studera inom de företag som har lyckats att växa. Vilket gör att utmaningarna för entreprenörerna sätts i fokus. Forskare har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt genom att studera framgångsrika entreprenörer. Denna studie kommer att undersöka samspelet mellan entreprenörers utmaningar under tillväxten, dvs. ett försök att bidra till en mer tydlighet kring att förespå utmaningar för nya entreprenörer.