Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Bakgrund: Fotbollsklubbar är idag underutvecklade vad gäller användandet av entreprenörskap för att motverka kriser. Detta är märkligt då idrott befinner sig i en föränderlig miljö som kräver anpassning. Samtidigt är idrottsföreningar, som kännetecknas av entreprenörskap, bättre på att prestera när lågkonjunktur råder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar arbetar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som orsakats till följd av COVID-19 pandemin. Vidare är syftet att analysera om huruvida det finns skillnader mellan idrottsföreningar och dess entreprenöriella arbete vad gäller intäkter och hur de har motverkat sådana eventuella bortfall. Problemformulering: Hur arbetar fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som blivit till följd av COVID-19 pandemin? Metod: Studien baseras på kvalitativ fallstudiemetod, där intervjuer genomförts med åtta idrottsföreningar. Olika analysmetoder är kombinerade. Forskningsansatsen är abduktiv, då inslag av induktion används bland annat i analysen, medan den deduktiva ansatsen är genomgående. Slutsatser: Studiens slutsatser visar att svenska fotbollsklubbar har arbetat entreprenöriellt genom att skapa nya och utveckla befintliga intäktsströmmar. Fotbollsklubbarna har bland annat skapat nya evenemang och utökat sin försäljning av både befintliga och nya produkter. Det visar sig också att en förenings serietillhörighet inte får direkta konsekvenser för dess entreprenöriella arbetssätt. / Background: Today, football clubs are underdeveloped in the use of entrepreneurship to counter crises. This is surprising since sports are in a changing environment that constantly requires adaption. At the same time, sports clubs, which are characterized by entrepreneurship, tends to perform better when a recession prevails. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how football clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue caused as a result of the COVID-19 pandemic. Furthermore, the purpose is to analyze whether there are differences between football clubs and their entrepreneurial work in terms of income and how they have counteracted such possible losses. Research question: How does the football business within sports clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue that has resulted from the COVID-19 pandemic? Methodology: The study is based on a qualitative case study method, where interviews were conducted with eight sports associations. Different analysis methods are combined. The research approach is abductive, as elements of induction are used in for instance the analysis, while the deductive approach is consistent. Conclusions: The conclusions of the study, shows that Swedish football clubs have worked entrepreneurially by creating new and developing existing revenue streams. The football clubs have, among other things, created new events and increased their sales of both existing and new products. It also turns out that an association’s serial affiliation does not have direct consequences for its ability to work entrepreneurially.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2007.

Idag är det många fler i Sverige som startar företag än tidigare. Samtidigt kan det också vara svårt att livnära sig på egenföretagande, bland annat då företag beskattas hårt i Sverige, vilket kan minska incitamenten. Enligt rapporter ökar ändå antalet egenföretagare, också verksamma inom kreativa näringar, trots kända motsättningar. Detta indikerar att det finns många incitament till att bli egenföretagare, men vilka är dessa? Den här studiens syfte är att öka förståelsen för vad som motiverar designande och tillverkande egenföretagare inom textilbranschen att driva sina verksamheter. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ fallstudie där sju olika företag verksamma inom den specifika yrkesgruppen intervjuades påm ämnet motivation och vad som driver just dem att driva företag. Respondenternas svar sammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteorier på området. Underökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarna motiverades av faå vara kreativa och skapande i sin yrkesroll, likaså av att få arbeta självständigt och med sina egna idéer. De motiverades också av att tjäna pengar så att de kunde få en större inkomst och för att deras verksamheter skulle kunna växa och utvecklas med tiden. Andra motiverande faktorer var också att känna bekräftelse och framgång, samt visionen om att kunna bygga upp någonting eget. De medverkande ansåg också att betydelsen av att få arbeta med något de brinner för var mycket stor, eftersom det i flera fall genererade en större upplevd meningsfullhet i deras arbetsliv.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister. / The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

Syftet med denna uppsats är att se hur två diskurser, marknadsdiskurs och skoldiskurs, konstrueras i gymnasieskolors informationstexter. Dels genom värderingar, dels genom hur eleverna framställs. Texterna är tagna från skolornas hemsidor. Jag undersöker totalt fem skoltexter samt en text från Skolverket som belyser skolan som institutions värderingar. Undersökningen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt textanalys, bland annat den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Uppsatsen är språkvetenskaplig och utgår från det textuella. Jag utgår i min analys främst från värdeord, eller buzz words, där jag belyser positivt värderade ord i texterna. Jag utgår även från en analys av fraser samt den interpersonella analysens språkhandlingar och modalitet. Analysresultatet visar att skolornas texter präglas av en marknadsdiskurs där värdeord som ”entreprenör” och ”företag” ofta förekommer. Ett tydligt resultat är hur ord som realiserar en marknadsdiskurs betydligt oftare värderas som positiva i sig själva än ord som realiserar en skoldiskurs. Det är även tydligt att de värderingar som framkommer i skolornas texter inte återfinns i Skolverkets text. De elever som framträder i skolornas texter är oftast ambitiösa, drivna och självgående. Även om det finns vissa undantag. Uppsatsens resultat kan på ett större plan kopplas till en allmän samhällsförändring där ett marknadsspråk tar större plats inom den offentliga sektorn. För gymnasieskolorna innebär det att det målas upp en bild av en skola som finns till för elever som är högpresterande och intresserade av entreprenörskap och företagande.