Reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar började gälla den 2 maj 2011. Den innebar bland annat en sammanslagning av fastighetsdomstolar, miljödomstolar och ärenden enligt plan- och bygglagen som tidigare prövades i förvaltningsrätten. Regeringens syfte med reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar var att förenkla, samordna och effektivisera handläggning och domstolsprövning. Genom att fastighetsdomstolarna ersattes av mark- och miljödomstolarna ansvarar de numera för överklagade beslut i lantmäteriförrättning enligt bland annat fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Beslut i lantmäteriförrättningar fattas av en lantmäterimyndighet. Uppsatsens syfte är att genom hypoteser utvärdera hur framgångsrik reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar har varit genom att jämföra fastighetsmål som prövats i sak i andra instans före och efter reformen. För jämförelsen används uppgifter om antalet prövningstillstånd, antalet överklaganden som avslagits, antalet återförvisade fastighetsmål och handläggningstiden för fastighetsmålen. Jämförelsen sker av beslut/utslag/domar mellan perioden 2009-01-01 till 2010-12-31 och perioden 2012-01-01 till 2014-12-31 i hovrätterna/Mark- och miljööverdomstolen. En av slutsatsen är att handläggningstiden i domstolen har minskat genom inrättande av mark- och miljödomstolen. Uppsatsen har kunnat konstatera att överklagandeförbud med ventil har inneburit minskat antal prövningstillstånd i Högsta domstol samt att trenden verkar vara att det är oförändrat antal beviljade prövningstillstånd till Högsta domstolen. / The reform to establish land and environment courts went into effect on the 2 May, 2011. Amongst other things, it meant a consolidation of the property-, environmental courts and cases according to the planning and building law that was previously litigated under the administrative law. The Government’s aim with the reform to establish the land and environment courts was to simplify, coordinate and to make the handling and judicial proceedings more effective. The purpose of this thesis is to evaluate how successful the reform on the establishment of land and environment courts has been, through hypotheses comparing property cases that have been litigated in other instances, before and after the reform. For comparison, information on the number of review permits, the number of appeals rejected, the number of deferred property cases and the processing time for property cases will be used. Verdicts made during period 2009-01-01 to 2010-12-31 and the period 2012-01-01 to 2014-12-31 in the court of appeals/Land and Environmental Court of Appeal will be compared. One conclusions made is that the processing time in court was reduced through the establishment of the land and environment appeals court. The thesis argues that the prohibition of appeal has meant a reduction in the number of review permits at the Supreme Court. Furthermore, the trend seems to be that there is an unchanged number of approved review permits to the Supreme Court.

This study investigates the interface between science and law with reference to models of science described by members of New Zealand's Environment Court. The aim of the research is to identify differences and consistencies between the members of the Court in the way that they articulate their understanding of science and of scientific evidence. This research also aims to locate those individual models of science within a wider philosophical discourse concerning the nature of science. The research adopts a qualitative and interpretive approach that focuses on understanding the detail of contextual interactions arising from interviews with eight Environment Judges and 13 Commissioners. The interview group comprised all of the judges of the Court during the research period (1999 - 2000) and all but one permanent Commissioner. The analysis of interviews show a wide range of views concerning the scope and nature of science. Criteria significant to each individual's model of science have been identified as a series of micro themes. Those micro themes differ between individuals as to the combinations of criteria significant when locating the boundary between science and non-science. The analysis of interviews also identifies three macro themes that describe whether and how individuals differentiate science, technology and expertise. That analysis identifies a group of interviewees, comprising both judges and commissioners, that equates science with expertise without distinction as to any knowledge component or process considerations. The analysis of interview responses adopts a boundary-work approach that identifies how individuals locate the boundary between science and non-science through their articulation of the micro themes significant to their model of science. The study contributes to the discourse concerning the relationship of science and law within modern society. That discourse commonly addresses the appropriate legal framework to assess questions involving scientific expertise and invariably describes the legal process and the role of expert and decision maker within that process. However, that discourse rarely articulates the meaning of the terms science, scientist, or technology, assuming that science is a self-evident concept, its meaning having universal application and acceptance. This research challenges that approach and identifies wide differences in the models of science held by individual decision makers and differences in their expectations of evidence from expert witnesses. Aside from the implications of the research results for the discourse concerning the relationship of science and law, this research also has practical implications for the evaluation of expert scientific evidence within an adversarial system of law, and for expert evidence before the Environment Court. Suggestions to improve communication both within the Court and between the Court and parties appearing before it are made with a view to identifying consistent and fair expectations of experts and their evidence.

Purpose: In Sweden, a municipal plan monopoly is used to regulate what, how and where you can or cannot build. How the plans, in the shape of comprehensive and detailed development plans, are formed is in turn regulated by the Planning and Building Act (PBL). Throughout history, Swedish building regulations have gone through many more or less extensive changes with the overall goal to improve our built environment and simplify or streamline the planning and building processes. From this comes the term small deviation, which in PBL is used to allow building permits that deviate from the detailed development plan, provided that the deviation is small. There is, however, no explanation in the law as to what this might mean in practice, and so there are large differences in terms of interpretation and application. The goal of this study is to analyse how the term small deviation according to PBL, chapter 9 § 31b is interpreted and applicated in building permit trials. Method: The methods used in this study are interviews (with building permit officers) and document analysis (of building permit decisions from quarter two, 2016, and court cases from the Land and Environment Court of Appeal). Findings: How deviations are interpreted does indeed vastly differ, and while the municipalities do work in a similar manner to determine whether a deviation could be considered small, there are significant differences. Only in the matter of built area on a property, the three studied municipalities all have different practices in what size of violation may be considered small, and the building permit officers in one of these municipalities still deviate from this. In eight out of 13 court cases, the Land and Environment Court of Appeal judged differently from the previous authorities. Only in one did all authorities agree. Implications: The findings implicate the following: There are remarkable differences in how small deviation is assessed. De biggest differences are between the local building permit officers and the Land and Environment Court of Appeal. The factors that affect the assessment on a municipal level the most are experience, precedent cases and discussion with colleagues. Limitations: A wider study containing more information from several municipalities and an analysis of the material accessible to the municipalities for guidance to assess deviations would provide a clearer answer as to what affects the interpretation. Keywords: PBL, Planning and Building Act, building permits, law interpretation, interpretation, deviation, small deviation, deviation from detailed development plan, sensemaking, the Land and Environment Court of Appeal / Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad, hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns. Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning. Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016). Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga överens om graden av avvikelse. Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att: Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms. De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och miljööverdomstolen. Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet, prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor. Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar. Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och miljööverdomstolen