Spelling suggestions: "subject:"0nvironmental core"" "subject:"byenvironmental core""
21 |
Var går gränsen? : tillämpning av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsningar / Practical use of the geographic delimitations of the 4:4 Environmental CodeIngelmark, Emelie January 2017 (has links)
Uppsatsen syftar till att utreda tillämpningen av 4:4 miljöbalkens geografiska begränsning. Lagparagrafen reglerar riksintresseområde för ”högexploaterad kust” där endast fritidshusbebyggelse får komma till stånd undantagsvis och då ifall de utgör komplettering till befintlig bebyggelse eller ifall fritidshusbebyggelsen utgör en naturlig avrundning till ett redan bebyggt område. Kustområdena som denna lagparagraf reglerar anger specifikt vissa ortsnamn, men är ändå inte tydlig med vilka geografiska gränser som faktiskt gäller, exempelvis hur långt in i landet ett kustområde sträcker sig. Så var går gränsen? I detta arbete behandlas i urval fyra rättsfall, spridda över tiden avseende exploatering i riksintresseområde där 4:4 MB har varit en central paragraf i fråga. Rättsfallen avser samtliga tiden från det att miljöbalken vann laga kraft 1998. Ett av dessa rättsfall utföll så att 4:4 MB inte ansågs vara tillämpligt och frågan hänvisades tillbaka till kommunen för vidare handläggning. Därmed är det inte klarlagt ifall det genomfördes någon sorts exploatering i fallet i slutändan. Vad jag generellt finner i rättsfallen är att rättsinstanserna oftast dömer så att någon exploatering inte tillåts, men att sakägarna som för ärendena inför domstol är inte kommunerna utan privatpersoner som bor i de aktuella områdena. I studien kontaktades ett antal länsstyrelser och kommuner för att få en tydligare bild av hur 4:4 MB tillämpas. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Vissa kommuner har stort tryck på exploatering i kustområden medan andra har mindre efterfrågan, och mängden ärende med anknytning till 4:4 MB verkar samvariera med exploateringsintresset. Något som flera företrädare för kommunerna i studien tar upp i de genomförda intervjuerna är avsaknaden av sorts mall eller liknande som förtydligar vad för värden som regelverket avses skydda, definitioner av ord i lagen så som ”tätort” och ”fritidsbebyggelse”, och vad det är för utveckling av områdena som eftersträvas. Av de valda länsstyrelsernas informationsutgivning, på deras respektive hemsidor framgår det oftast ungefärligt samma sak angående riksintressen. Det som brukar tas upp, med avseende på 4 kapitlet MB eller allmänt riksintresse, är en återgivning av lagtexten, en hänvisning till var detta regelverk är tillämpligt i länet och därefter en avslutning med hänvisning till en GIS-karta. Tillämpningen av 4:4 MB skiljer sig åt mellan länsstyrelser och kommuner. Vad de flesta länsstyrelser och kommuner verkar ha gemensamt är att de använder sig av ett GIS-skikt. Kommunerna som studerats i arbetet har olika mycket hantering av 4:4 MB. Detta beror på att, liksom länsstyrelser, exploateringstrycket varierar och därmed mängden ärende med 4:4 MB varierar. För vidare forskning anser jag att ett förtydligande av 4 :4 MB är nödvändig. Vidare bör en inventering ske om de nu i lagrummet reglerade områdena är aktuella att klassa som riksintresse. Även definition av andra ord i 4:4 MB skulle vara önskvärt, så som en definition av ”tätort” respektive ”fritidsbebyggelse”, samt ett förtydligande avseende vilka värden som staten avser skydda. Sammanfattningsvis tillämpas lagparagrafen hos länsstyrelser och kommuner idag med stor grund i ett GIS-skikt och med stöd i tidigare ärenden. Dock förfaller varken länsstyrelser eller kommuner någon helt klar bild avseende vilka värden som ska skyddas och kan därmed inte vara helt säkra på var den geografiska avgränsningen bör vara. Dock verkar den geografiska avgränsningen inte vara det största problemet med 4:4 MB, utan definitioner av uttryck exempelvis ”tätort” och ”fritidshus” och vilka värden som lagstiftaren syftar till att bevara. / This study aims to investigate the practical use of the 4:4 Environmental Code in Sweden. The paragraph regulates national interest areas of high-exploited coast where only vacation buildings exceptionally may be constructed and in that case the vacation buildings must make a complement to the already existing settlement or they must make a natural rounding to an already built area. The coastal areas this paragraph regulates specifies some location name s, but it is still not clear which geographical limits to apply. For example, how far inland does the coastal area extends. Where is the limit? In this work four legal cases are treated. These cases are within the field of exploitation in the national interest area where 4:4 Environmental Code have been a key paragraph. All the legal cases refer to the time after the Environmental Code became legally valid in 1998. One of these legal cases showed that the 4:4 Environmental Code was not applicable and the question was sent back to the municipality for further processing. Thereby it is not clear if there was any exploitation in the case in the end. What I generally find in the legal cases is that the courts often sentence so that there is no exploitation, but that it is private individuals which live in the current area, that take the case to court and not the municipality. In this study, county governments and municipalities were contacted to get a better understanding of how 4:4 Environmental Code is used. The municipalities that where studied in this work have some very different management of 4:4 Environmental Code. Some municipalities have a lot of pressure on exploitation in coastal areas while other municipalities have less pressure, and the amount of errands with connection to 4:4 Environmental Code seems to match the exploitation interest. Something that several representatives of the municipalities bring up in the conducted interviews is the lack of some sort of template or something similar that clarifies the values the Code intend to protect, definitions of word in the law such as “urban area” and “vacation building”, and what development is being sought. In general, the information regarding the national interests available on the websites of the chosen county governments respectively, is the same. What is usually brought up, regarding the fourth chapter in the Environmental Code or generally about national interest s, is a rendering of the paragraph, a reference to where in the county this paragraph is applicable and thereafter a closure with another reference to a GIS-map. The county governments and the municipalities apply 4:4 Environmental Code differently. What the most county governments and municipalities seem to have in common is their use of the GIS-map. The studied municipalities in this work have many different managements of 4:4 Environmental Code. This is because, as in the case with the county governments, that the pressure on exploitation varies and thereby does the amount of errands about 4:4 Environmental Code vary as well. For further research, I consider that a clarification of the 4:4 Environmental Code is necessary. Furthermore, there should be an inventory to see if the paragraph’s regulated areas are still current enough to be classified as national interest areas. Also the definition of other words in 4:4 Environmental Code would be desirable, such as a definition of “urban area“ and “vacation building“, and as well as a clarification of what values the Swedish state intends to protect. In conclusion, the paragraph is applied today at the county governments and municipalities with a great support of a GIS-map and other previous errands. However, neither the county governments or the municipalities seems to have a totally clear picture regarding what values that are supposed to be protected and can therefore not be completely sure about where the geographical delimitation should be. But the geographical delimitations do not seem to be the greatest problem about the 4:4 Environmental Code, but definitions of expressions for instance “urban area“ and “vacation building “, and which values that the legislature aims to preserve.
|
22 |
Tillsynsarbete i frisörbranschenWold, Lina January 2016 (has links)
Rapportens syfte är dels att belysa om frisörbranschens miljöpåverkan genom kemikalieutsläpp, att undersöka hur kommunens tillsynsrutiner ser ut på frisörsalonger runt om i Sverige. Samt undersöka hur dessa rutiner skulle kunna förbättras för att minska farliga utsläpp och utifrån ett miljöperspektiv skapa mer hållbara arbetssätt. Det slutgiltiga syftet för rapporten är att den ska fungera som ett informationsunderlag till kommunernas tillsynsmän och även till de myndigheter och organisationer som de samarbetar med. Genom kemikalieutsläpp och otillräcklig avfallshantering har frisörbranschen stor påverkan både i inre och yttre miljöer (K. Boll 2011). En rapport från Stockholm Vatten som utfördes 2012 visar även att rester av aromatiska fenoler och aminer finns kvar i överskottsfärgen i håret efter hårfärgning och spolas därmed ut det kommunala avloppssystemet vid efterföljande hårtvättar när kunden gått från salongen. Om färgämnena inte bryts ned i reningsverket kan de störa reningsprocesserna eller försämra kvaliteten på det utgående avloppsvattnet och slam. Flertalet ämnen som vanligtvis hittas i hårprodukter är förutom hälsoskadligt också giftiga för våra vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (S. E. Tjus 2014 ). Idag är inte frisörverksamheter anmälningspliktiga men de har skyldighet att utföra egenkontroll enligt miljöbalken (1998:901). Läkemedelsverket och kommunerna är operativa tillsynsmyndigheter för kosmetiska produkter och ska enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 utföra tillsyn över frisörverksamheter. Trots att det finns relativt lite forskning på miljöskadliga ämnen kopplat till just i hygienprodukter så kan dessa ämnen i många fall hittas genom artiklar där det fokuseras på till exempel industriell verksamhet (Europaparlamentet 2007) (Läkemedelsverket 2003). Kathon är ett exempel på detta då det förutom i hårprodukter också används i färg, lim, skärvätskor, spackel och fogmassor. Ämnet kan vara allergiframkallande och är miljöskadliga (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Inför denna rapport har jag valt att utföra en nulägesanalys över hur Sveriges kommuners tillsynsrutiner ser ut för frisörbranschen, detta skapades genom att kommunerna svarade på tre öppna frågor. För att få ytterligare underlag valde jag ut några kommuner som fick svara på en mer ingående enkät. Ännu ett perspektiv på frågorna har skapats genom att en enkät till frisörer skickats ut. Sammanställningarna av dessa intervjuer indikerar en tydlig informationsbrist både hos kommunen och frisörerna, de båda parterna skulle behöva en konkret plan för att utföra en mer effektiv tillsyn och därmed skapa en möjlighet för att arbeta mot att minska de miljöskadliga aktiviteterna. / The report's purpose is to shed light on the hairdressing industry's environmental impact by chemical emissions, to investigate how the routines for municipal supervisors look like in the hair salons around Sweden. And investigate if these routines could be improved to reduce the harmful emissions and from an environmental perspective create a more sustainable approach. The final aim of the report is that it should operate as an information base for municipal inspectors and also to the authorities and organizations they work with. Through chemical emissions and inadequate waste disposal hairdressing business has a great influence both on internal and external environments (K. Boll 2011). A report that Stockholm Water conducted in 2012 also shows that residues of aromatic phenols and amines remain in your hair after hair wash and are flushed out through the municipal sewage system. If the dyes are not broken down in the water treatment plant, they can interfere with treatment processes or reduce the quality of the outgoing wastewater and sludge. Most substances commonly found in hair products are in addition to harmful too toxic for our aquatic organisms and may cause long-term adverse effects in the aquatic environment (S. E. Tjus 2014). Today the hairdressing business is not notifiable but they are obligated to perform a self-monitoring system under the Environmental Code (SFS 1998:901). Medical Product Agency and municipalities are operational regulating authorities for cosmetic products and should, according to environmental inspection regulation (2011:13) supervise the hairdressing businesses. Although there is relatively little research on environmentally harmful substances linked to hygiene products, the same substances can often be found through articles which focus on industrial activities (European Parliament 2007). Kathon is an example of this as it except in hair products are also used in paints, adhesives, cutting fluids, putty and sealants. The substance is most likely both allergenic and environmentally harmful (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Prior to this report, I chose to conduct an analysis of the current situation of how the Swedish municipalities' practices the supervising on the saloons. To obtain additional documentation I chose some municipalities that had to answer a more detailed questionnaire. Another perspective on these issues has been provided by a survey that was sent out to hairdressers in Sweden. The compilation of these interviews indicates a clear lack of information among the municipality and the hairdressers, the two parties would need a concrete plan to perform a more effective supervision, thereby creating an opportunity to work towards the reduction of environmentally harmful activities. / <p>2016-06-29</p>
|
23 |
Reflexões sobre o processo de ocupação do território catarinense, agricultura familiar e o código ambiental / Reflections on the process of occupation of the territory of Santa Catarina, family farming and the Environmental CodeZabot, Paulo Augusto Miers 31 August 2009 (has links)
Made available in DSpace on 2016-12-08T16:55:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Paulo.pdf: 3796358 bytes, checksum: 7e3390c16d30d7dd3fa2e9057beec6d0 (MD5)
Previous issue date: 2009-08-31 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The purposes of the Project are: to make a strong bibliographical review aiming to get an idea of catarinense occupation process and territory exploration, also focused the real situation of familiar agriculture in the economic formation of Santa Catarina State (SCS); to analyze the effective ambient legislation for SCS; suggest new considerations about SCS territoriality based on IPEA/IBGE/UNICAMP and Professor José Eli da Veiga methodology, considering the real importance of rural area about dynamic economic spots; analyze the principals polemic items of Catarinense environmental code and suggest an integrate participative planning that uses as spatial reference micro region mainly watershed region. Besides, the research shows some data and worries that consider the agriculture people as a real leading figure of sustainable development. Thus, the agriculture people produce the food and are the guardian of natural resource. In the end, as a conclusion its clear that it is necessary to have a territorial development contracts with rights and duties for each agriculture, that guide to the established in the beginning of this work. By this way, it will be easy to create a collective reality which will get strong the social capital based on social vitality for SCS / presente trabalho é fruto da inquietude advinda da pouca amplitude apresentada pelos debates travados antes e após a aprovação do Código Ambiental Catarinense. Não obstante a grande polêmica que estimulou enormemente as discussões, em verdade os estímulos não resultaram em bons debates, que foram em sua maioria superficiais e pontuais alguns dos envolvidos empobreceram de tal modo a discussão que se limitaram a propugnar constitucional ou não alguns dos artigos do Código. Neste sentido, os objetivos dessa dissertação se pautam em: realizar uma revisão bibliográfica do processo de ocupação e exploração do território catarinense, enfocando o papel da agricultura familiar na formação econômica do Estado; identificar o alcance territorial da legislação ambiental vigente; propor uma nova visão do território segundo a metodologia do IPEA/IBGE/UNICAMP e do professor José Eli da Veiga, destacando a importância da ruralidade na criação de novas manchas de dinamismo econômico; analisar e comentar os principais pontos polêmicos do Código Ambiental Catarinense e propor um planejamento integrado e participativo que utilize como unidade territorial as microrregiões preferencialmente as bacias hidrográficas. Além disso, o trabalho apresenta dados e argumentos que colocam os agricultores como verdadeiros protagonistas de um desenvolvimento sustentável, pois ao mesmo tempo em que produzem alimentos, desempenham a função de guardiões dos recursos naturais. Entre as conclusões, defende-se que sejam firmados contratos de desenvolvimento territorial com deveres e direitos que norteiem a busca dos objetivos previamente estabelecidos, propiciando a construção coletiva de uma realidade e fortalecendo tanto o capital social quanto a vitalidade social nessas regiões
|
24 |
Intresseavvägningar för planprojekt - inom Stockholms innerstad / Balancing of interests for planning projects - within Stockholm's inner cityWennström, Joel January 2020 (has links)
I denna uppsats studeras hur avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen hanteras avde dömande organen och hur de olika sakägarna resonerar utifrån de olika intressena. Arbetet har genomförts som en fallstudie där fyra olika byggprojekt studerats. Gemensamt för alla är att de ligger i Stockholms innerstad och har mött motstånd i form av överklaganden. Det finns lite olika definitioner för vad allmänintresset är, somliga menar att allmänintresset är ensammanslagning av flera enskilda intressen medan andra definierar att det bestäms av folkets valda representanter. Det ideologiska tillvägagångsättet som diskuteras är utilitarism, enhetligt, rättighetsbaserad ochdialogbaserad. För att tolka domstolarna domslut används fjäder- och balansvågsmodellen där fjädervågsmodellen symboliserar gränsen för vad man som sakägare är skyldig att tåla. Balansvågsmodellen symboliserar det beslut som tas baserat på de sammanvägda för- och nackdelarna. Det första fallet är kvarteret Plankan 24 där Svenska Bostäder vill bygga nya bostäder i den oexploaterade innergården, planen har mötts av kritik från de boende som menar att luftkvaliteten, bullernivåerna, ljusinsläpp, rekreationsytor, barnens miljö och kulturmiljön avsevärt kommer att försämras. Mark och miljööverdomstolen anser att de skäl som de klagande åberopat inte är tillräckliga för att planen inte ska genomföras. Fall nummer två handlar om Orgelpipan 6, en hotellbyggnadskomplex och en av citybanans uppgångar mittemot centralstationen. De klagande menar bland annat att ett nytt hotell kommer att skapa obalans på en redan obalanserad marknad, att ljusförutsättningarna kommer att försämras och att byggnaden kommer att för skada Stockholm. Länsstyrelsen anser inte att deklagomål som kommit in är tillräckliga för att planen inte ska vinna laga kraft. Det tredje fallet handlar om Mårtensdal 6, ett kontorskomplex som ska bli 125 meter högt. De klagande är befintliga hyresgäster som anser att deras verksamhet inte ska behöva flytta och Fortum Värme AB som anser att höjden på byggnaden riskerar att inskränka deras verksamhet pga. att den är högre än deras egen skorsten. Mark- och miljööverdomstolen beslutar att Fortums överklagande bör accepteras och upphäver därför planen pga. av allmänintresset. Det sista fallet är byggandet av Nobel Center på Blasieholmen bakom Nationalmuseum. De klagande är gemensamt emot planen då det kommer påverka riksintresset och kulturmiljön. I Mark- och miljödomstolens domslut går man på de klagandes linje och upphäver planen för att planen innebär påtaglig skada på kulturmiljön och riksintresset. Den ideologi som tycktes vara den som tillämpades mest var en blandning mellan utilitarismenoch enhetliga. Den rättighetsbaserad ideologin användes inte alls och den dialogbaserade är något som används tidigare i planprocessen. Något entydigt samband i domstolarnasbedömningar har dock inte kunnat konstaterats, det kan bero på att varje fall är unikt och har dess egna förutsättningar. Kommunen och övriga sakägare resonerar på olika sätt när det kommer till avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Generellt gör kommunen avvägningar genom ett utilitaristiskt och enhetligt tillvägagångsätt medan sakägarna använder olika tillvägagångssätt beroende påom de representerar ett företag, en förening eller är en privatperson. / This paper examines how the balances between public and private interests are handled by the appeals court and how the different stakeholder’s reason based on the different interests. The work has been carried out as a case study in which four different construction projects were studied. Common to all is that they are in Stockholm's inner city and have met with resistance in the form of appeals. There are slightly different definitions for what the public interest is,some believe that the public interest is a combination of several individual interests, while others define that it is decided by the elected representatives of the people. The ideological approach under discussion is utilitarianism, unitary, rights-based and dialogical. To interpret the court's verdict, the dynanometer and beam scale model is used wherethe dynamometer model symbolizes the boundary of what you as a stakeholder are obliged toendure. The beam scale model symbolizes the decision that is made based on the weighted pros and cons. The first case is Kv. Plankan 24, where Svenska Bostäder wants to build new housing in the undeveloped courtyard, the plan has been met by criticism from the residents who believe that the air quality, noise levels, day light, recreation areas, children's environment and the cultural environment will deteriorate significantly. The Land and environmental court consider that the reasons cited by the complainants are not sufficient for the plan not to be implemented. Case number two is about Kv. Orgelpipan 6, a hotel building complex and one of the new entrances for the new commuter track, Citybanan. The complainants believe, among otherthings, that a new hotel will create imbalance in an already unbalanced market, that the lighting conditions will deteriorate and that the building will harm the character of Stockholm. The County Administrative Board does not consider that the complaints received are sufficient for the plan not to get implemented. The third case is about Mårtensdal 6, an office complex that will be 125 meters high. The complainants are existing tenants who feel that their business should not need to relocate and Fortum Värme AB who believes that the height of the building risks reducing their business because it is higher than their own chimney. The Land and environmental court decide that Fortum's appeal should be accepted because the public interest of Fortums appeal is greater than the office building to be higher than the chimney. The last case is the construction of the Nobel Center at Blasieholmen behind the NationalMuseum. The complainants jointly oppose the plan as it will affect the national interest and the historical culture environment. The Land and Environmental Court cancels the plan because it involves significant damage to the historical cultural environment and the national interest. The ideology that seemed to be the one most applied for the court was a mix between utilitarianism and unitary. The rights-based ideology was not used at all and the dialogue-based is something that is used earlier in the planning process. However, no clear connection in the judgments of the courts has been found, it may be because each case is unique and has its ownconditions. The municipality and the other stakeholders reasoning in different ways when it comes to the delimitation of public and private interests. In general, the municipality balances through autilitarian and uniform approach, while the business owners use different approaches depending on whether they represent a company, an association, or a private person.
|
Page generated in 0.0738 seconds