CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / Este trabalho terà como foco explicitar os conceitos de InstruÃÃo e EducaÃÃo em Eric Weil, bem como a relaÃÃo existente entre eles, sendo esta relaÃÃo um dos instrumentos fundamentais para efetivaÃÃo de uma aÃÃo razoÃvel; o que mostra o sentido radicalmente Ãtico da filosofia no pensamento de Weil. O pensamento do filÃsofo reflete a questÃo da educaÃÃo sob o aspecto da moralidade. A moral formal kantiana serve de fundamento para a reflexÃo weiliana sobre a aÃÃo educativa razoÃvel. Segundo Weil, o papel histÃrico do educador à levar o indivÃduo a discernir sobre a razÃo no mundo, visto que o objetivo da educaÃÃo à oferecer ao indivÃduo violento um modo de agir virtuoso com os outros membros da comunidade. Daà decorrem as diferenÃas entre educaÃÃo e instruÃÃo. A valorizaÃÃo excessiva da instruÃÃo, da procura por qualificaÃÃo e da formaÃÃo de mÃo-de-obra para o sistema capitalista esconde o que deveria ser o verdadeiro sentido da educaÃÃo, a saber: educar os homens para que se submetam espontaneamente à lei universal (natural), uma educaÃÃo que se opÃe a ser escravo das paixÃes e se realiza por meio delas. / This work will focus on explaining the concepts of Instruction and Education of Eric Weil, as well as the relation between them, which is a fundamental tool for effecting a reasonable action, which shows the extremely ethical sense of philosophy in Weilâs thought. The thought of the philosopher reflects the issue of education under the aspect of morality. The formal Kantian morality can be used as a basis for Weil reflection on the reasonable educational action. According to Weil, the historical role of the educator is to teach the individual to discern the reason in the world, since the goal of education is to offer the violent individual a way of virtuous acting with other community members. Hence derive the differences between education and instruction. The overvaluation of the instruction, the demand for skills and training of skilled labor for the capitalist system hide what should be the true meaning of education which is to educate men to undergo spontaneously to the universal law (natural), an education in opposite of being a slave of passions and to be held by them.

Sculptor Eric McGehearty incorporates dyslexia, a learning disability, into his artwork to express his challenges with his limited ability to recognize and understand the written word. The film Access Denied focuses on Eric and his disability. Recognized in 1896, dyslexia has been studied and researched by scientists and educators. New assistive technology is now available to aid dyslexics in reading and writing. Specialized schools provide techniques to improve student learning. However, some options are not readily available to the general public; therefore, information about how to deal with the disability is not easily accessed. The aims of this documentary are to raise awareness of available resources to assist with learning as well as to demonstrate a relationship between art and dyslexia.

UCHÔA, Marcela da Silva. Educação e instrução na Filosofia Política de Eric Weil. 2013. 79f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Filosofia, Fortaleza (CE), 2013. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-13T12:25:30Z No. of bitstreams: 1 2013-DIS-MSUCHOA.pdf: 618107 bytes, checksum: aeea594827206e63afbf884998f9a009 (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-13T12:44:07Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2013-DIS-MSUCHOA.pdf: 618107 bytes, checksum: aeea594827206e63afbf884998f9a009 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-11-13T12:44:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2013-DIS-MSUCHOA.pdf: 618107 bytes, checksum: aeea594827206e63afbf884998f9a009 (MD5) Previous issue date: 2013 / This work will focus on explaining the concepts of Instruction and Education of Eric Weil, as well as the relation between them, which is a fundamental tool for effecting a reasonable action, which shows the extremely ethical sense of philosophy in Weil’s thought. The thought of the philosopher reflects the issue of education under the aspect of morality. The formal Kantian morality can be used as a basis for Weil reflection on the reasonable educational action. According to Weil, the historical role of the educator is to teach the individual to discern the reason in the world, since the goal of education is to offer the violent individual a way of virtuous acting with other community members. Hence derive the differences between education and instruction. The overvaluation of the instruction, the demand for skills and training of skilled labor for the capitalist system hide what should be the true meaning of education which is to educate men to undergo spontaneously to the universal law (natural), an education in opposite of being a slave of passions and to be held by them. / Este trabalho terá como foco explicitar os conceitos de Instrução e Educação em Eric Weil, bem como a relação existente entre eles, sendo esta relação um dos instrumentos fundamentais para efetivação de uma ação razoável; o que mostra o sentido radicalmente ético da filosofia no pensamento de Weil. O pensamento do filósofo reflete a questão da educação sob o aspecto da moralidade. A moral formal kantiana serve de fundamento para a reflexão weiliana sobre a ação educativa razoável. Segundo Weil, o papel histórico do educador é levar o indivíduo a discernir sobre a razão no mundo, visto que o objetivo da educação é oferecer ao indivíduo violento um modo de agir virtuoso com os outros membros da comunidade. Daí decorrem as diferenças entre educação e instrução. A valorização excessiva da instrução, da procura por qualificação e da formação de mão-de-obra para o sistema capitalista esconde o que deveria ser o verdadeiro sentido da educação, a saber: educar os homens para que se submetam espontaneamente à lei universal (natural), uma educação que se opõe a ser escravo das paixões e se realiza por meio delas.

Begreppet sponsring har förändrats över tid från det som tidigare mer betraktades somvälgörenhet. Utvecklingen inom området har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument där företagen har en väl bearbetad plan för hur verktyget ska användas. Kravet på motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affärsmässigt samarbete. Syftet med studien är att, utifrån en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i Umeå med omnejd behandlar området sponsring. Närmare bestämt hur sponsring som verktyg påverkar varumärkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar några skillnader i deras sätt att arbeta med sponsring. Vår förhoppning är att studiens resultat ska generera värdefull information inom området samt bidra med underlag till framtida studier. Vi hoppas också kunna vara till hjälp för Idrottshögskolan på Umeå Universitet i deras konstruktion av ett elitidrottsstipendium. Inom varumärkesbyggande finns omfattande studier med olika inriktningar. En central del är däremot varumärkeskapitalet vilket det också finns många studier om. I dessa appliceras och vidareutvecklas flertalet modeller, dock förhåller de sig till stor del till de ursprungliga tolkningarna av varumärkeskapitalet. Litteratursökningen visar också att flertalet studier inom sponsring tidigare genomförts. Däremot menar vi att i förhållande till sponsringens framfart är utbudet av forskningsområdet relativt tunt. Vad vi anser saknas är en tydlig förståelse för hur sponsring som verktyg kan kopplas samman med varumärkesbyggande. Vår forskningsfråga och det vi ämnar undersöka är därmed hur företag använder sponsring som verktyg för att påverka sitt varumärkeskapital, och om synen på- och arbetet med sponsring skiljer sig mellan större och mindre företag. Utifrån vårt syfte och för att besvara forskningsfrågan tillämpar vi vår interpretativistiska kunskapssyn tillsammans med ett abduktivt angreppssätt. Vidare utgår vi från en jämförande multipel fallstudie där vi valt att intervjua sju mindre och större företag i Umeå med omnejd. Den teoretiska referensramen består av tre huvudsakliga områden; strategiskt varumärkesbyggande, varumärkeskapital och sponsring. Dessa täcker olika områden men kan kopplas till varandra för att skapa en helhetsbild och effektivt användas för analys och diskussion. Våra empiriska observationer analyseras sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat från studien visar att företag i stor utsträckning använder sponsring som ett verktyg för att påverka varumärkeskapitalet. De viktigaste faktorerna är exponering och associering med vilka företagen syftar att öka sin varumärkeskännedom och skapa känslor associerade till varumärket.

This Bachelor’s thesis examines and describes the governmental cultural policy in Sweden. The relation between the state and the market in society is in focus. Earlier research is used to describe the development of cultural policy in Sweden after the world war two until today. Two governmental bills are examined and described, one from 1974 and one from 2009. The main issues are: What ideological content can be seen in the two bills? What ideological content can be seen in relation to the market? What points of ideological similarity and difference appear in a comparison between the two bills? In general the conclusions from the analysis are that cultural policy in 1974 is formed around the word equality. The ideology in 2009 years bill is formulated in words of growth. In the comparison different patterns can be seen. An ideological development is clear that shows that neo-liberal market-related ideology is present 2009 but not in the bill from 1974. The method used in the Bachelor’s thesis is textual ideology analysis. A method/theory about ideology analysis created by the Swedish professor in history of ideas, Sven- Eric Liedman is used. / Program: Bibliotekarie

<p>TeliaSonera har sedan ett tag tillbaka inlett ett projekt med ett antal företag inom byggbranschen. Projektet går ut på att ta fram kontrolltekniker som kontinuerligt mäter en byggnads tillstånd genom hela dess livstid, så att eventuella brister kan upptäckas innan de blir till ett problem. Med andra ord är tanken att ha någon form av teknik som kontinuerligt avläser diverse egenskaper i en byggnad som exempelvis fuktighetshalten i väggarna, om ventilationen fungerar som den ska och halten av olika ämnen i luften.</p><p>Det praktiska syftet var att verifiera om trenden kontinuerlig kontrollmätning efterfrågas genom att ta kontakt med branschexperter inom såväl byggbranschen som vissa andra parallella branscher och se om även de uppmärksammat denna. Under antagandet att de gjort det, var intentionen vidare att försöka urskilja de så kallade lead users. Lead users är användare vilka erfar behov före marknaden som helhet samt som är benägna till att vara innovativa, då en lösning på deras behov förväntas medföra stor nytta för dem. Under förutsättning att det varit möjligt att urskilja denna typ av användare var avsikten att därefter ta reda på vilka behov respektive lösningar som de uppfattade i samband med denna trend.</p><p>För genomförandet av undersökningen valdes en kvalitativ forskningsansats. Vid insamlandet av empirin användes telefonintervjuer där personer verkande inom byggbranschen samt andra parallella branscher, som också använder sig av diverse kontrolltekniker, intervjuades.</p><p>Den empiri som erhölls analyserades mot bakgrund av teorier inom ämnet. De centrala teorier som tas upp är bland annat lead user-begreppet, lead user-metoden samt svårigheter vid implementering av innovationer på marknaden.</p><p>I slutsatsen konstaterades att såväl trenden; kontinuerliga kontrollmätningar som lead users existerar inom byggbranschen. Dock visade sig urskiljningen av dessa användare vara enklare i teorin än i praktiken. Avslutningsvis identifierades även ett antal behov respektive lösningar som lead users uppfattade i samband med denna trend.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning.</p><p>Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats.</p><p>Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie på två företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda på varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgränsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidåkning. Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnå syftet med undersökningen har vi valt att använda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell. Modellen kan användas som ett analys- och utvärderingsverktyg och som hjälp vid planering av sponsoraktiviteter. Vi använder modellen för att analysera de två fallföretagens arbete med sina sponsoraktiviteter. När arbetet analyserats har vi utgått från sex grundläggande motiv till sponsring som vi kommer att koppla till analysen för att slutligen nå en slutsats. Genom intervjuer med insatta personer på området har vi fått en bra bild över hur företagen arbetar med sin sponsring inom extremsporten. Intervjupersonerna har varit Fredrik Stenberg från marknadsavdelningen på Nike samt Martin Willners chefredaktör på branschtidningen Sportfack. Genom att analysera uppgifter från intervjuerna har vi kunnat finna motiv till företagens sponsoraktiviteter på området. Vi har kunnat konstatera att J. Lindeberg arbetar på ett relativt traditionellt vis med sin sponsring inom extremsport, på så sätt har vi funnit många av deras viktigaste motiv utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Nikes arbete skiljer sig ganska markant från J. Lindebergs, främst genom att man anpassar det mer efter karaktären på extremsportmarknaden. På grund av detta fanns de flesta väsentliga motiv för Nike utanför vår teoretiska grund.

TeliaSonera har sedan ett tag tillbaka inlett ett projekt med ett antal företag inom byggbranschen. Projektet går ut på att ta fram kontrolltekniker som kontinuerligt mäter en byggnads tillstånd genom hela dess livstid, så att eventuella brister kan upptäckas innan de blir till ett problem. Med andra ord är tanken att ha någon form av teknik som kontinuerligt avläser diverse egenskaper i en byggnad som exempelvis fuktighetshalten i väggarna, om ventilationen fungerar som den ska och halten av olika ämnen i luften. Det praktiska syftet var att verifiera om trenden kontinuerlig kontrollmätning efterfrågas genom att ta kontakt med branschexperter inom såväl byggbranschen som vissa andra parallella branscher och se om även de uppmärksammat denna. Under antagandet att de gjort det, var intentionen vidare att försöka urskilja de så kallade lead users. Lead users är användare vilka erfar behov före marknaden som helhet samt som är benägna till att vara innovativa, då en lösning på deras behov förväntas medföra stor nytta för dem. Under förutsättning att det varit möjligt att urskilja denna typ av användare var avsikten att därefter ta reda på vilka behov respektive lösningar som de uppfattade i samband med denna trend. För genomförandet av undersökningen valdes en kvalitativ forskningsansats. Vid insamlandet av empirin användes telefonintervjuer där personer verkande inom byggbranschen samt andra parallella branscher, som också använder sig av diverse kontrolltekniker, intervjuades. Den empiri som erhölls analyserades mot bakgrund av teorier inom ämnet. De centrala teorier som tas upp är bland annat lead user-begreppet, lead user-metoden samt svårigheter vid implementering av innovationer på marknaden. I slutsatsen konstaterades att såväl trenden; kontinuerliga kontrollmätningar som lead users existerar inom byggbranschen. Dock visade sig urskiljningen av dessa användare vara enklare i teorin än i praktiken. Avslutningsvis identifierades även ett antal behov respektive lösningar som lead users uppfattade i samband med denna trend.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2007