No

Denna uppsats besvarar forskningsfrågan; hur ser universitetslärare på bedömning och examination inom högre utbildning. Syftet är att identifiera lärarattityder till bedömning och examination. Resultaten syftar till att skapa förutsätt­ningar för pedagogisk utveckling av lärare på Linnéuniversitetet samt inspirera nya sätt att betrakta bedömning och examination. Forskningsöversikten behandlar övergripande perspektiv på bedömning och dess inverkan inom högre utbildning. Vidare redogörs för bedömningens funk­tioner, bedömnings­kultur samt bedömning för lärande. Universitetslärares uppfatt­ning om bedömning och undervisning i allmän­het behandlas också. Metoden är en kombination av enkäter och intervjuer där således både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att insamla data av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, vilken analyse­rades med både kvalitativa och kvantitativa analys­metoder. Resultat och analys visar relationen mellan förutsättningar, kriterier för vad som betraktas som bedömning och examination av god kvalitet, samt utveckling av densamma. Det empiriska resultatet identifierar också diversifierade attityder till en mängd aspekter relaterade till bedömning och examination, men även pedagogisk utveckling generellt sett. Betydelsen av kunskapsöverföring är återkommande där diskussioner och förklaringar kollegor emellan och med studenter, i syfte att skapa mening och utveckling krävs. Studentengagemang på olika nivåer; från strategisk utveckling till konkret implementering, är också betydelsefullt. / This essay answers the research question; how do university teachers view assessment and examination in higher education. The aim is to identify teachers' attitudes to assessment and examination. The results aim to create conditions for the educational development of teachers at Linnaeus University and inspire new ways of looking at assessment and examination. The research review deals with overall perspectives on assessment and examina­tion and its impact on higher education. Furthermore, the functions and culture of assessment and assessment of learning are outlined. University teachers’ attitudes on assessment and teaching in general are also considered. The method is a combination of questionnaires and interviews, thus both qualitative and quantitative method was used to collect data of both qualitative and quantitative in nature, which was analyzed with both qualitative and quantitative methods. Results and analysis show the relationship between the conditions, criteria for what is regarded as assessment and examination of good quality, and the development of the same. The empirical results also identify diverse attitudes to a variety of aspects related to assessment and examination, but also educational development in general. The importance of knowledge transfer is repeated where discussions and explanations between colleagues and students, in order to create meaning and development is required. Student involvement at various levels; from strategic development to practical implementation, is also significant.

Five Tucson, Arizona, mothers of adolescent daughters participated in exploratory, descriptive nursing research employing ethnographic interviews during July, 1987, to determine what cultural knowledge informs the behaviors of mothers as they enculturate their daughters regarding Breast Self-Examination (BSE). Five major taxonomies of cultural knowledge emerged: "Caring For Yourself Means Surviving As A Species"; "Being Unsure, Thinking 'Why Bother?'   "; "It Can't Happen To Me"; "If I Don't Know About It, It Isn't There"; and "It's Unnatural To Touch Yourself." Six pairs of conflicting cultural themes both presented BSE as a self-care means to promote human-species survival and simultaneously accounted for women's BSE non-compliance via their uncertainty over BSE techniques, sense of invulnerability to cancer, fear of uncovering disease, and unease with their own bodies. Nursing intervention should reinforce positive cultural knowledge about the female breasts which could be communicated by mothers to their daughters along with procedural knowledge in promoting BSE practice.

So Hung-kwan. / "August 2000." / Thesis (Ph.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2000. / Includes bibliographical references (p. 251-23). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Electronic reproduction. Ann Arbor, MI : ProQuest Information and Learning Company, [200-] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Mode of access: World Wide Web. / Abstracts in English and Chinese.

<p>Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om</p><p>relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de</p><p>studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om</p><p>det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika</p><p>karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.</p><p>Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat</p><p>lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels</p><p>Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).</p><p>För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är</p><p>Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om</p><p>konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på</p><p>att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för</p><p>att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en</p><p>kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader</p><p>i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i</p><p>uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer</p><p>med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda</p><p>utbildningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen. Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda utbildningen.

Theory of mind is the ability to have mental states about mental states. Among theories concerning the structure and role of theory of mind is the view that theory of mind is the cognitive component of empathy. It is proposed that there is partial dissociation within theory of mind between emotional state representation and non-emotional state representation. In trying to test this hypothesis, an instrument was developed and implemented in a pilot study. Current theory of mind tests are reviewed and design features discussed in relation to the new hypothesis. The instrument aims to measure emotional and non-emotional state representation on separate subscales, as well as coding representations from emotional stories and non-emotional stories separately. The instrument was administered to 33 third level or higher students from the University of KwaZulu-Natal. Groups were chosen from science major (n = 9) and humanities major (n = 24) students. The findings fail to show the group performance patterns reported in literature, for example that humanities students tend to score higher in ToM tests than science students. A number of factors might contribute to the finding, but principally, low sample size and unequal general cognitive ability between groups are proposed as vital. Problems with the pilot study are identified and improvements suggested for subsequent testing. / Thesis (M.A.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2010.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1983.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1991.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1983.