A medical examination couch is a primary piece of equipment in the health care delivery system. Unfortunately, the current design of examination couches used by Australian general and nursing practitioners is inadequate. Incompatibility of the couches with physical (anthropometric) dimensions and a majority of medical procedures contribute to risks of Cumulative Trauma Disorders (CTDs) or musculoskeletal problems among practitioner-users. The inappropriate height, width and gynaecological attachments of the existing couches also cause patient discomfort. This research aimed to develop a new examination couch design in order to improve practitioners' effectiveness, efficiency, health and safety while enhancing patient comfort. Ergonomics and user inclusivity were implemented in the vital stages of the couch development process. Practitioner and patient surveys, reviews of patient positions, medical procedures and equipment, Hierarchical Task Analysis (HTA) and an ergonomic analysis of couches in the Australian market were conducted to develop design criteria. The design criteria development demonstrated that adjustable height, head, body and foot sections were the major features, and adjustable gynaecological footpads and instrument placement (drawers) were the most important attachments. A wide variety of anthropometric data was applied to the development of design specifications and adjustments. To produce a prototype for a new examination couch design developed from the ergonomic research and initial user surveys, the researcher collaborated with a medical couch manufacturer, Metron Medical Australia Pty Ltd. Through this collaboration, the developed criteria and specifications were applied to actual production processes. User trials (a focus group, practitioner and patient surveys and personal communication) were conducted to investigate the effectiveness and efficiency of the couch prototype in a real clinical environment. From the trials, modifications to particular couch features were identified if they were considered difficult to operate, unnecessary or uncomfortable for patients. For example, the mechanism of the gynaecological footpads, which comprised three different adjustment controls, had to be simplified in order to avoid confusion and time consumption. The footpads had also to be equipped with straps or half a shoe to increase patient comfort and security. The collaborating manufacturer will need to adapt the design modifications from the user trials and conduct more extensive engineering research and value analysis for a final production couch model. Nevertheless, this research succesfully demonstrated the significance of ergonomics and user-centred design in developing design criteria more effectively, detecting usability problems before the couch is brought to the market, and in saving the manufacturer's overall product development costs.

<p>I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material. I intervjuerna har tre olika problemområden; ”historisk kunskap”, ”betyg, mål och kriterier” samt ”examinationer och feedback” utgjort grunden för diskussion. Resultatet av studien visar att eleverna ofta har en genetisk historieförståelse i relation till historia och historieämnet. Fakta om dåtiden längs en i förväg bestämd tidslinje utgör grunden i elevernas tolkningar. Vidare visar resultaten av studien att det råder ett starkt samband mellan elevernas tolkningar av historisk kunskap och de tolkningar de gör av examinationsformer och betygsättning inom ämnet. Slutsatserna i uppsatsen är att resultatet bekräftar dels tidigare forskning som påpekat att historia i skolan är fakta och dåtid, samt dels påståendet ”alla vet att betygen styr”.</p>

<p>Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser.</p><p>Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.</p>

<p>Abstract</p><p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats undersöka hur portfolio som pedagogiskt verktyg för inlärning, bedömning och examination i ämnet matematik på gymnasienivå uppfattas av en grupp vuxenstuderande. Studiens frågeställningar syftar till att belysa på vilka sätt de studerande erfar att arbetet med portfolio påverkat deras lärande i matematik samt vilka effekter portfolio som pedagogiskt verktyg haft för bedömning och examination i ämnet. Studien har genomförts i en studerandegrupp som inom högskolan läser kurserna C och D i matematik på gymnasienivå under läsåret 2004-2005 och där kursens uppläggning och genomförande baseras på portfolio som pedagogiskt verktyg. Den empiriska datainsamlingen har skett genom insamling av de studerandes skriftliga erfarenheter och reflektioner formulerade i brev samt genom fokusgruppintervjuer. Resultaten i undersökningen pekar på att de studerandes attityder till ämnet matematik förändrats i positiv riktning vilket medfört att deras kunskaper i och förståelse för ämnet fördjupats. Det framgår också att de studerande upplever lägre grad av stress vid examination än vid traditionella skriftliga provtillfällen med uppgifter, lösningar och svar. Resultaten tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv, där verktyget portfolio, systematiska skriftliga reflektioner samt interaktion med andra studerande och lärare, främjat lärandet och förändrat attityderna till ämnet matematik.</p>

<p><p>The aim of this study is to investigate and compare teachers’ attitudes to the current testing regimes for the 14-19 age cohorts in England and Sweden. A literature review reveals the historical and political contexts to the prevalent testing regimes in the two countries. One important finding is that the central tests in Sweden have clearly defined objectives whereas the tests’ objectives in England are, at best, insufficiently communicated but at worst not clearly thought through. The study also comprises a questionnaire with the purpose of collecting comparable material of teachers’ attitudes in both countries. Despite the small sample, the results clearly highlight significant discrepancies between objectives and achievements on the one hand and between English and Swedish attitudes on the other. Differences arose between the two countries on how well the objectives of tests are being met. English respondents are more positive towards external marking; meanwhile teaching to the test is seen as a lesser problem in Sweden. Many of these discrepancies and differences in attitudes can be explained from historical and cultural differences to education and assessment systems.</p></p>

<p>Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp. För att få en bild av verkligheten gjordes denna studie där 36 lärare deltog i enkätundersökningen, varav fyra av dessa intervjuades. Resultatet visar att den dominerande bedömningsformen, som lärarna i enkäten använder, är skriftliga prov och andra skriftliga uppgifter, men det förekom även lärare som varierade sin bedömning mycket. Vid betygsättning är det skriftliga prov och det nationella provet som värderas mest av majoriteten, medan minoriteten värderade olika bedömningsformer lika mycket. Intervjuerna indikerade att det kan finnas en del faktorer som påverkar vilka typer av bedömningar som lärare använder.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.</p>

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.

Abstract Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats undersöka hur portfolio som pedagogiskt verktyg för inlärning, bedömning och examination i ämnet matematik på gymnasienivå uppfattas av en grupp vuxenstuderande. Studiens frågeställningar syftar till att belysa på vilka sätt de studerande erfar att arbetet med portfolio påverkat deras lärande i matematik samt vilka effekter portfolio som pedagogiskt verktyg haft för bedömning och examination i ämnet. Studien har genomförts i en studerandegrupp som inom högskolan läser kurserna C och D i matematik på gymnasienivå under läsåret 2004-2005 och där kursens uppläggning och genomförande baseras på portfolio som pedagogiskt verktyg. Den empiriska datainsamlingen har skett genom insamling av de studerandes skriftliga erfarenheter och reflektioner formulerade i brev samt genom fokusgruppintervjuer. Resultaten i undersökningen pekar på att de studerandes attityder till ämnet matematik förändrats i positiv riktning vilket medfört att deras kunskaper i och förståelse för ämnet fördjupats. Det framgår också att de studerande upplever lägre grad av stress vid examination än vid traditionella skriftliga provtillfällen med uppgifter, lösningar och svar. Resultaten tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv, där verktyget portfolio, systematiska skriftliga reflektioner samt interaktion med andra studerande och lärare, främjat lärandet och förändrat attityderna till ämnet matematik.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser. Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.