This study explores how social work approaches and methods developed and practiced in one context can be interpreted, transferred and implemented in another. Additionally it focuses on how cultures and societies are organised both in individualistic and collectivistic societies and its effects on different approaches and conditions for social work. The data was collected from Namibian social work students that have participated in the Linnaeus Palme exchange program, which is an ongoing cooperation between the Swedish University West and University of Namibia. The results show that what the Namibian students foremost learn during their exchange studies in Sweden has to do with client interaction, critical thinking and dimensions of increased self-awareness. The assimilation of knowledge and possibilities to transfer and implement what they have learned in Sweden in a Namibian social work context is understood with the help of the theoretical concepts of the marginal man and transferability of knowledge. Shaped by the Namibian hybrid society, where the respondents are part of an ongoing negotiation between different antipoles and mediation between various cultural contexts, I argue that they are marginal social workers. Through their marginal experience they are in possession of qualities that are crucial in their process of transferability of knowledge and further create conditions for implementing new knowledge in the Namibian work practice.

Denna studie har som syfte att utifrån ett livsvärldsperspektiv utforska på vilka sätt jag främjar välbefinnande och hanterar stress under övning då jag befinner mig utomlands som utbytesstudent. De två frågeställningarna lyder: Vilka strategier använder jag mig av för att främja välbefinnande och hantera stress när jag som utbytesstudent i musik, övar och musicerar? Hur påverkar dessa strategier min livsvärld? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, där loggboksskrivande har utgjort den huvudsakliga dokumentationsmetoden. I resultatet presenteras de tre teman som uppstod under studiens gång: Period 1 – Inledning som präglas av stress av att flytta samt oro för att min pianistiska nivå inte ska räcka till. Period 2 – Anpassning innebär en förändring av min livsvärld utifrån de anpassningar jag måste göra för att klara av skolarbetet. I Period 3 – Förändring börjar jag se resultat av de strategier jag använt för att hantera min stress och för att höja mitt självförtroende. Slutligen förs en diskussion där resultatet ställs mot den litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore from a life world perspective how I handle stress and promote wellbeing during practice when I am abroad as an exchange student. The two questions I seek to answer are: What strategies do I use to enhance wellbeing and manage stress when I, as an exchange student, practice and make music? How do these strategies affect my life world? The study is made from a phenomenological life world perspective, where journal notes make up the main method of documentation. In the result I present the three themes that evolved during the study: Period 1 – Introduction, which is recognized by the stress of moving and a fear of being on a too low pianistic level. Period 2 – Adjustment means a change of my life world because of the adjustments I need to do to manage my studies. In Period 3 – Change I begin to recognize results of the strategies I’ve used to handle my stress and to higher my self-confidence. Finally a discussion is being made comparing the result and the literature that is presented in the background chapter.

This study investigates the experience of exchange studies from a phenomenological perspective. Phenomenology studies the sentence structure of the phenomenon and places the lifeworld as a central concept. Husserl (2002/1954) described the lifeworld as a coherent universe of objects where we, all of us living with another in this world, may be conscious of the world as a universal horizon. In this study the lifeworld of exchange students is investigated with emphasis on their experience of the exchange. The aim of the study is to highlight the sentence structure in the experience of living as an exchange student which involves a meeting with a different culture. Seven interviews were conducted with exchange students that participated in at least one semester of higher education abroad and the resulting data was analyzed using the EPP method. This method describes the general meaning structure of the phenomenon and identifies several distinguishing features. For this study ten features were identified; an expectation and openness relative an uncertain future, a deliberate break, a part of something bigger, a deliberate approach to cultural codes, an encounter with different values, new interactions and relations, language difficulties, a new environment, a creation of identity and a personal development and responsibilities. The results indicate that the experience of exchange studies may not always be unproblematic since it’s often difficult to gain access to the culture and society of the host country. However, the experience also seems to be rewarding and is characterized by a personal development and a change in the perception of both oneself and people from other cultures. The results also show that the exchange student may gain a feeling of living in a global society where all possibilities are present. / Denna studie utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Fenomenologins uppgift är att beskriva ett fenomens meningsstruktur där ett centralt begrepp är livsvärlden. Enligt Husserl (2002/1954) belyser livsvärlden den verklighet som man ständigt befinner sig i tillsammans med andra människor. Grundvalen för denna studie är att studera utbytesstudenters livsvärld där upplevelsen av utbytesstudier är i fokus. Syftet med studien är att beskriva meningsstrukturer i upplevelsen av att leva som utbytesstudent och som inbegriper ett möte med en annan kultur. Sju intervjuer har genomförts med utbytesstudenter som alla studerat minst en termin inom högre utbildning vid ett värduniversitet i ett annat land. De aktuella data som behandlats har analyserats med hjälp av studiens valda metod, Empirical phenomenological psychologial (EPP-metoden). Resultatet beskriver det aktuella fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar vilka de generella kännetecknen är. De generella kännetecknen som framkommit i studien är; en förväntan och en öppenhet inför en obestämd framtid, ett medvetet uppbrott, en del i att uppnå något större, ett medvetet förhållningssätt till kulturella koder, ett möte med andra värderingar, nya interaktioner och relationer, svårigheter med språket, ändrade livsvillkor, ett identitetsskapande, en personlig utveckling och ett ansvarstagande. Resultatet indikerar att upplevelsen av utbytesstudier och att möta en annan kultur inte är helt oproblematisk då det ibland är svårt att få tillträde till värdlandets kultur och samhälle. Dock verkar upplevelsen även vara en värdefull tid som präglas av en utveckling och ett ifrågasättande av tidigare föreställningar om en själv och människor från andra kulturer. Resultatet påvisar också att utbytesstudenten kan ha en känsla av att leva i en global värld där alla möjligheter finns.

Traditionally, higher education has put a lot of emphasis on cognitive ways of knowing. Although the focus on theoretical knowledge still remains, the labor market’s demand for social skills have increased rapidly over the past decades. Investments in the internationalisation of higher education have created a platform in which the learning of noncognitive ways of knowing is promoted. The purpose of this qualitative study is to understand how exchange studies have influenced the Swedish students participating in the Erasmus+ programme focusing on the development of soft skills. Nine students from Uppsala university were interviewed to understand how they regarded and viewed their exchange studies. In centre of interest is the growth of social learning through cultural experiences. To broaden the analysis, an additional expert interview was conducted with a study- and career counsellor involved with the Erasmus+ programme at Uppsala university. Using a Bourdieusian framework, the findings of this work indicate that soft skills could be viewed as being part of the cultural capital. By focusing on the importance of learning outside your comfort zone, the participants identified personal development through intercultural experiences. Viewing soft skills as cultural capital and by identifying that knowledge becomes embodied through social interaction, exchange studies could be seen as a great platform for learning and developing intercultural experiences.

Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet. / The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.