Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 300 barn av cancer varje år, vilket leder till att föräldrar kan hamna i kris. Cancer kan vara en dödlig sjukdom men 80 % av barnen överlever. Författarna ville lyfta fram föräldrarnas upplevda känslor av att ha ett barn med cancersjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancersjukdom och undersöka vilka hanteringsförmågor de använder sig av. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat granskades för att undersöka likheter och skillnader. Artiklarna analyserades och sammanställdes i huvudteman med underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman med underteman. De tre huvudteman var: Upplevda emotioner, Sociala förändringar och Hanteringstrategier. Föräldrarna upplevde många känslor. De upplevde både positiva och negativa aspekter av situationen, bland annat var de mer tacksamma för vad livet gav dem. Föräldrarna upplevde att deras sociala liv hade förändrats då nya prioriteringar hade format vardagen. De mest effektiva hanteringstrategier som användes var informationssökning, stöd från andra och optimism. Diskussion: I resultatdiskussionen användes Roys adaptionsmodell som teoretisk utgångspunkt eftersom den handlar om hur människor kan uppleva föränderliga situationer olika och om individens förmåga att hantera dessa. När ett barn drabbas av cancer upplevs många starka och svåra känslor kring det. Några av dessa är ångest, oro och skuld. Föräldrar tar både hjälp av vårdpersonal samt hittar egna sätt att hantera dessa känslor.

Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmunsjukdom som ofta drabbar barn, där kroppens egen insulinproduktion är delvis eller helt nedsatt. I Sverige insjuknade 979 barn med typ 1-diabetes år 2021 och insjuknandet ökar för varje år. Insjuknandet sker snabbt och vägen till diagnos kan se olika ut. När ett barn insjuknar drabbar det även föräldrar som ofta är närvarande och delaktiga i sitt barns vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse i samband med sitt barns typ 1-diabetesdiagnos. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie har baserats på tolv studier med kvalitativ ansats och sammanställts enligt Aveyards tematiska analys. Huvudresultat: Utifrån syftet identifierades fyra teman: Känslor relaterat till diagnos, Relationer till sjukvårdspersonalen, Information och utbildning på sjukhuset, Ökat ansvar i föräldraskapet. Majoriteten av föräldrar upplevde chock vid diagnos, andra känslor som framkom var sorg över förlusten av sitt barns hälsa och att bristande kunskaper om sjukdomen kunde ge skuldkänslor. Föräldrarnas upplevelse av sjukvården skiljde sig åt, där vissa föräldrar beskriver vårdtiden som trygg medan andra upplevde brist på stöd och empati från vårdpersonal. Utbildningen om diabetes upplevdes olika, dock framkom det att flertalet föräldrar kände en informationsöverbelastning. Under tidsperioden på sjukhuset beskriver föräldrar ett förändrat ansvar i deras roll som förälder. Slutsats: Om vårdpersonal bistår föräldrarna med individanpassad information, är närvarande och ger stöttning kan det skapa förutsättningar som kan bidra till att föräldrarna lättare kan förstå och hantera sjukdomen. / Background: Type 1-diabetes is a chronic autoimmune disease that often affects children, where the body's own insulin production is partially or completely impaired. In the year 2021, 979 children were diagnosed with type 1-diabetes in Sweden, and the incidence increases every year. The disease occurs quickly and the path to diagnosis can look different. When a child falls ill, it also affects parents who are often present and involved in their child's care. Aim: To describe parents' experience in relation to their child's type 1-diabetesdiagnosis. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative studies and was assembled with Aveyards thematic analysis. Main results: Based on the aim four themes were identified: Feelings related to diagnosis, Relations with the healthcare staff, Information and training at the hospital, Increased responsibility in parenthood. The majority of parents experienced shock at diagnosis and other emotions that emerged were sadness at the loss of their child's health, feelings of guilt and also a lack of knowledge about the disease. The parents’ healthcare experience varied, some parents described the time in hospital as safe, while others experienced a lack of support and empathy with healthcare staff. Education about diabetes was experienced differently, however, it appears that the majority of parents felt an overload of information. During the period in the hospital, parents describe a changed responsibility in their role as a parent. Conclusion: If healthcare professionals assist the parents with individually tailored information, are present and provide support, it can create conditions that can contribute to the parents being able to understand and manage the disease more easily.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

The thesis deals with the process of building up partnership between family, school and the class teacher at the very beginning of school attendance and the possible forms it can take. The theoretical part describes both, the family and school, as an educational institution, defines these concepts from the legislative and pedagogoical point of view. It proceeds further with showing the historical development and its logical continuation in contemporary tendencies to build up the relationship between family and school, which can happen in two ways; the first possibility is to view the position of the teacher as the dominant person in the process, another possibility is democratic, humanistic, child-oriented. The latter attitude is presented as "Step by step" (literally "Staring together"in the Czech usage). The empirical part brings up the author's actual research work, suggesting strategies and possibilities of partnership between parents and school, in the alternative offer of activites devised to involve the family into the educational process. The parents can choose according to their actual possibilities. This offer is reflected on the basis of the standards of the document "Competent Educators of the 21st Century" Principles of Quality Pedagogy. Furtheron, validity of the assertion "If the...

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Name: Cooperation of family and school at the beginning of schooling Author: Dušková, T. Supervisor: Mgr. Kargerová, J., Ph.D. The diploma thesis is focused on the cooperation of family and school at the beginning of schooling. The theoretical part describes the school and the family as the institutions that have an irreplaceable position in a life of child. It offers a view into the history and its forms of cooperation and aims which were reached in compare with today's understanding of the child and childhood. It deals with 1989 and its events which influenced the politic, economic and pedagogic situation - the child is in the middle of the family a school attention. The education is innovated, reformatted and new laws together with some new school programmes are issued. The theoretical background is finished by a description of Začít spolu program, its brief characteristic and concrete forms of cooperation with families. The empiric part surveys the situation in an ordinary school and the school worked according to the Začít spolu program. It compares their elementary and secondary levels and it offers some recommendations for better family-school cooperation.

The paper looks at parents' experiences related to their children's preparations for attending an eight-year gymnázium (academic secondary school), with the goal of identifying and understanding how families experience this preparatory period and what preparatory strategies they choose; or rather, how they approach the preparatory exams, what preparations the family undergoes, what emotions they experience, and how they assess this experience. The theoretical part of this theoretical and empirical paper briefly defines some of the basic terminology necessary for understanding the paper's theoretical foundations and presents the legislative background of the state admissions exams. The third chapter of the theoretical part looks at several realized studies that have focused on the subject of multi- year gymnázia and parents' views on this phenomenon. The various chapters of the paper's empirical section present the author's qualitative methodology, describe the study's approach, and show the results of a qualitative study of parents and children who underwent this experience in the 2017/18 and 2018/19 school years. Their experiences with and perception of this process were determined via semi- structured interviews with both parents and children. The study also made use of interpretative phenomenological...