Ungdomskriminalitet är ett samhällsproblem som både socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten möter och behöver hantera. Därav är studiens syfte att utforska hur socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten arbetar för att förebygga ungdomskriminaliteten. Således ligger fokus vid dessa två yrkesgruppers perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys, tidigare forskning och teorier såsom sociala band och systemteori samt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet utgår från olika teman genererat från den tematiska analysen. Den visar på att socialsekreterare betonar vikten av tidiga insatser och samverkan med olika aktörer. Fältarbetare betonar vikten av relationsskapande, motivation, de vuxnas närvarande och ungas deltagande i olika aktiviteter. Samverkan mellan fältgruppen och socialsekreterare visar sig vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande. I resultatet framkom även att det föreligger utmaningar såsom tidsbrist och motivation som kan försvåra det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. / Juvenile delinquency is a societal issue that social workers and fieldworkers in the social services encounter and need to address. Therefore, the aim of this study is to explore how social workers and fieldworkers in social services work to prevent youth crime. Thus, the focus is on the perspectives of these two occupational groups. The study is based on a qualitative method with six semi-structured interviews with social workers and field workers in social services. The empirical material was analyzed using a thematic analysis, previous research and theories such as social bonds and systems theory as well as the theoretical concept of room for actions. The result is based on different themes generated from the thematic analysis. It shows that social workers emphasize the importance of early intervention and collaboration with various actors. Field workers emphasize the importance of relationship building, motivation, the adults present and young people's participation in various activities. Cooperation between the field group and social workers proves to be necessary in order to work effectively in prevention. The results also revealed that there are various challenges such as lack of time and motivation that can make the preventive work against youth crime more difficult.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares egna upplevelser av relationsskapande mellan dem och ungdomar på internet och sociala medier. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fältarbetare från socialtjänsten som arbetar med ungdomar på internet och sociala medier. Empiriinsamlingen har bearbetats utifrån hermeneutisk tradition och har därefter analyserats genom teorin symbolisk interaktionism. Resultatet visar att fältarbetare använder sig av informationsspridning, aktiviteter och ett förenklat språk på digitala plattformar som olika tillvägagångssätt för att skapa relationer med ungdomar online. De upplever att förtjänsten med digitalt fältarbete är att relationsskapandet inte enbart är begränsat till fysiska miljöer. Internet möjliggör för anonyma möten och ungdomar kan då berätta om upplevelser som de annars inte vågar tala om. Fältarbetare kan i kommunikationen använda sig av symboler såsom emojis för att ersätta avsaknaden av kroppsspråk, gester, mimik och tonfall. Utmaningar som de upplever i relationsskapandet handlar om negativa aspekter av anonyma möten och emoji-användande samt om lagar som är förknippade till det digitala arbetet. Anonyma möten bidrar även till att fältarbetare inte kan fysiskt ingripa vid oro kring en ungdom då den har möjlighet att maskera sin identitet. De professionella upplever att emojis kan hämma etableringen av relationer med ungdomar om de unga uppfattar verktyget som opassande. Lagar kring fältarbetet online är en betydande utmaning för fältarbetarna eftersom de upplever att de inte kan interagera med ungdomar på de vis som de önskar. Slutligen tyder resultatet på att ansikte-mot-ansikte interaktion har en stor betydelse när fältarbetarna försöker skapa relationer till ungdomar digitalt. Det pekar på att digitala etableringar av relationer mer används som ett komplement till de relationer som skapas i fysiska miljöer. / The purpose of this study was to investigate field workers' own experiences of relationship building between them and young people on the internet and social media. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with social field workers from the social services who work with young people on the internet and social media. The collection of empirics has been processed on the basis of hermeneutic tradition and has subsequently been analyzed through the theory of symbolic interactionism. The results show that social field workers use information dissemination, activities and a simplified language on digital platforms as different approaches to create relationships with young people online. The professional’s experience that the benefit of digital field work is that relationship building is not only limited to physical environments. The Internet enables anonymous meetings and for young people to share experiences that they otherwise do not dare to talk about. Social field workers can in their communication use symbols such as emojis to replace the loss of body language, gestures, facial expressions and tone of voice. Challenges that they experience in relationship building are about negative aspects of anonymous meetings and emoji usage, as well as about the legal context of this platform. Anonymous meetings also contribute to social field workers not being able to physically intervene in the event of concerns about young people as they have the opportunity to mask their identity. The professionals feel that emojis can inhibit the establishment of relationships with young people if the young people perceive the tool as inappropriate. Laws regarding social fieldwork online are a significant challenge for the professionals because they experience that they cannot interact with them in ways they want. Finally, the results suggest that face-to-face interaction is of great importance when field workers try to create relationships with young people on digital platforms. This indicates that digital establishments of relationships are more used as a complement to the relationships that are created in physical environments.

Ungdomsbrottslighet har förekommit i samhällsdebatten sedan mitten på 1900-talet, vid samma tidpunkt anställdes den första fältarbetaren i Sverige med syftet att bedriva ett brottsförebyggande arbete gentemot barn och unga. Förebyggande arbete har rättslig grund i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där det framkommer att förebyggande arbetet gällande barn och unga ska bedrivas. Studien ämnade att beskriva hur fältarbetare arbetar brottsförebyggande lokalt, samt vilka aspekter som ansågs betydelsefulla i arbetet. För att besvara syftet intervjuades elva respondenter, varav nio fältarbetare, en samordnare samt en gruppchef för en fältverksamhet. Analysmetod för det empiriska materialet var kvalitativ innehållsanalys. Sociala bandteorin, samverkansteori och systemteori användes vid tolkning av resultatet. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete lokalt bedrevs på universell-, selektiv- och indikerad nivå i varierande utsträckning. Betydelsefulla aspekter för det brottsförebyggande arbetet var samhälleliga strukturer, politiken samt lagstiftning. Sedermera ansågs samverkan vara både en möjliggörande och försvårande aspekt. Resultatet visade även att identifiering och arbete med risk- och skyddsfaktorer var ständigt närvarande. Identifieringen av en misslyckad skolgång var en vanligt återkommande riskfaktor, medan en meningsfullfritid angås vara en skyddsfaktor. Studiens slutsatser var att det brottsförebyggande arbetets utsträckning var beroende av den strukturella organisationen och dess politiska stöd samt att lagstiftningen bidrog till komplikationer i arbetet. Ytterligare slutsats var att samverkan kräver strukturerade samverkansmodeller för att fungera. Slutligen visade studien att avsaknaden av konkreta metoder och tillvägagångssätt försvårade arbetet med barn och unga som påbörjat en utveckling av ett kriminellt beteende. / Juvenile delinquency has been in the public debate since the middle of the last century. During this time the first field worker in the Swedish Social Services was employed with the purpose of undertaking crime prevention work towards youth and adolescent. Preventive work has a legal basis in the Social Services Act (SFS 2001:453), which states that preventive work regarding youths should be conducted. The purpose of our study was to describe how crime prevention was carried out by fieldworkers locally and which aspects were regarded significant. To address the purpose, eleven respondents were interviewed, nine field workers, one coordinator and one group manager for field agency. Analysis method for the empirical data was qualitative content analysis. The social bond theory, cooperation theory and systems theory were applied for interpretation of the results. The findings revealed that crime prevention was carried out locally on a universal, selective, and indicative level, all to varying extent. Significant aspects for crime prevention included of societal structures, politics, and legislation. Furthermore, Cooperation was considered both an enabling and obstructed aspect. The study also indicated that the identification and handling of risk- and protective factors were constantly present. Identification of educational failure emerged as a common risk factor,  while a meaningful leisure proved to be a protective factor. The study’s conclusions highlighted that the extent of crime prevention works extension was dependent on the structural organization and its political support, and that the legislation posted to complications in the process. Further conclusions were that the collaboration necessitates structured cooperation models to function effectively. Finally, the study demonstrated that the absence of concrete methods and approaches hindered efforts to work with children and youth who had initiated a development of criminal behavior.