Ett liv utan färdtjänst skulle innebära ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenärer vi intervjuat. De ser färdtjänsten som mer än bara en resa. Det är en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att någon familjemedlem, vän eller assistent behöver följa med. Dock behöver en färdtjänstresenär ofta mer hjälp än en person utan funktionshinder, det är därför de åker med färdtjänst istället för den allmänna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar på resenärer inom Göteborgs Stads färdtjänst och vad de anser är värdeskapande. Vi fick möjligheten att hjälpa till i ett projekt som kallas ”Färdtjänstens effektivitet ur ett brukarperspektiv: Kundvärde och innovativ organisering”. Syftet var att, utifrån ett resenärsperspektiv, undersöka hur man genom en mer innovativ organisering kan förbättra Göteborgs Stads färdtjänst. Utifrån insamlad teori och utförda intervjuer kunde vi analysera vad resenärerna ansåg var värdeskapande och hur man kan göra för att öka värdet och kvaliteten för resenärerna.Studien visar att det viktigaste för resenärerna under en färdtjänstresa är att bli behandlad med värdighet, respekt, erhålla service och god säkerhet. Studien visar också att chauffören har en central roll i färdtjänstresan och dess betydelse. Dock visade det sig att det finns stora brister i detta område. Chaufförer saknar utbildning, språkkunskaper och servicekänsla. Detta är en viktig del som måste fungera.De slutsatser studien resulterade i var att det behövs ett större samarbete mellan Göteborgs Stads färdtjänst och resenärerna. Resenärerna måste ha ett större inflytande eftersom det är de som har kunskapen om vad just deras funktionshinder kräver för fordon, hjälp och service. Chaufförerna behöver utbildas och få en större kunskap inom det område som de jobbar i för att på så sätt känna sig säkrare och ge bättre service. Det är också viktigt att avtal och upphandlingar följs upp och kontrolleras i efterhand.

This study concerns paratransit service in a relatively small municipality in Sweden. The aim of this study is to describe the user's experience of paratransit service. The question formulation is mainly built around the user's experience of paratransit service and their view on what impact paratransit service has on their lives. The empirical data consists of ten interviews with ten different paratransit service users with ages ranging from 25-95 years. The data has mainly been analyzed through concepts of independence, empowerment and trust.The result of this study shows that paratransit service in many ways can be described as a crucial part of the users' lives. The result also shows that paratransit service generates a sense of independence in many ways, enabling the user to carry on with their daily lives, visit friends, work etc. In this way paratransit service can be understood in terms of empowerment as a way to prevent social isolation. At the same time the user is dependent on the rules of the paratransit service organization mainly because there are no other options of transportation for the user. The user's relationship with the paratransit service raises several questions concerning trust. The question of trust mainly relates to the relationship between the user and the driver. The study shows that trust is a key factor for the user's feeling of security.

The purpose of this study is to examine the perceived freedom of discretion and emotional labour of travel service officers in relation to the austerity in political decisions. The study aims to raise the importance of travel service officers' role in people with reduced mobility lives and ability to move freely and without obstacles in society. The study uses Lipsky’s theory of Street-level bureaucracy to highlight what kind of work travel service officers do, and to analyse their perceived freedom of discretion. Together with Hochschild’s thoughts on emotional labour, which aims to point this study in the right direction when it comes to travel service officers' outlook on emotional labour in their work. The study’s empirical data consists of 10 qualitative interviews lasting approximately 45-60 minutes each. Since the aim is to gain an understanding of how the travel service officers experience their discretion and emotional labour, a phenomenological approach is utilized. The justification for the qualitative approaches is that the focus of the study is on the lived experiences of the travel service officers; human behaviour. The analysis of the collected material of the interviews resulted in 3 themes, The relationship in conversation with customers, the importance of work experience and different roles in the work of travel service officers. The study shows how work experience at the travel service government as an officer affects which role an officer takes on, and how that role affects how they view their discretion and essentially how they perceive their emotional labour as well. The study finds that officers with longer experience tend to have a more personal role with the customers, and the officers with shorter experience tend to take an approach of more authority.