• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Carbon emission allocation of Ro-Pax ferry transport and the application for ferry companies / Fördelning av koldioxidutsläpp för Ro-Pax-färjetransporter och tillämpning för färjerederier

Xu, Qiutong January 2023 (has links)
The EU has set up the target of cutting GHG emissions by at least 55% by 2030 and becoming climateneutral by 2050. Accordingly, the IMO has launched initiatives to reduce CO2 emissions per transportwork by at least 40% by 2030, however the CO2 emissions generated from the ferry operations arecontinuously increasing. Although the research focussing on carbon emission reduction technology isgrowing as well, the emission allocation, the prerequisite for emission measuring and reporting as wellas evaluating emission reduction effects, is still an area that hasn’t been explored in depth especiallyfor the ferry industry. This study explores and evaluates the way of allocating CO2 emissions betweenthe passenger and freight for Ro-Pax ferry. Firstly, the emission allocation methods from differentsectors and modes of transportation have been reviewed, revised and developed into the allocationmethods suitable for Ro-Pax transport. Afterwards, the case study of ferry companies with part or all ofthe routes in the Baltic Sea has been carried out to compare and evaluate the performance of differentemission allocation methods. The study suggests that the weight allocation method has the tendencyto assign large amounts of carbon emissions to the freight, while the passenger accounts for moreemissions when applying area, volume and alternative production methods. Furthermore, the practiceshows that foot passengers could contribute to CO2 emission reduction by choosing ferry travel insteadof the airplane, and the car passengers could generate less CO2 emission by sharing the car withothers. The study provides valuable insights for decision makers, standard setters and ferry companies,and could be the solid groundwork for further research on carbon emission allocation for other transportmodes or deeper exploration of a specific allocation method. / EU har satt upp målet att begränsa ökningen av växthusgasutsläpp till 2030 och IMO har lanseratinitiativ för att leda minskningen av växthusgasutsläpp, men de växthusgasutsläpp som genereras frånfärjetrafiken ökar kontinuerligt. Även om forskningen som fokuserar på teknik och åtgärder för attminska utsläppen av växthusgaser också växer, är utsläppsallokering, grunden för utsläppsminskning,fortfarande ett område som inte har utforskats på djupet, särskilt inte för färjeindustrin. I denna studieundersöks en lämplig metod för att fördela växthusgasutsläpp mellan passagerare och gods för Ro-Pax-färjor. För det första har utsläppsallokeringsmetoder från olika sektorer och transportsätt granskats,reviderats och utvecklats till allokeringsmetoder som är lämpliga för Ro-Pax-transporter. Därefter haren fallstudie av färjerederier med en del av eller alla rutter i Östersjön genomförts för att jämföra ochutvärdera prestandan hos olika utsläppsallokeringsmetoder. Studien visar att viktfördelningsmetodenhar en tendens att tilldela stora mängder koldioxidutsläpp till frakten, medan passagerarna står för merutsläpp när man tillämpar yta, volym och alternativa produktionsmetoder. Dessutom visar praxis attfotpassagerare kan bidra till minskade växthusgasutsläpp genom att välja färja istället för flygplan, ochbilpassagerare kan generera mindre växthusgasutsläpp genom att dela bilen med andra. Studien gervärdefulla insikter för beslutsfattare, standardsättare och färjerederier, och kan utgöra en solid grundför vidare forskning om fördelning av växthusgasutsläpp för andra transportsätt eller djupare utforskningav en specifik fördelningsmetod.
2

Life Cycle Assessment of a Road Ferry / Livscykelanalys av en Vägfärja

Ringström, Anna January 2019 (has links)
On a national level, the Swedish Transport Administration (STA) constitute the responsibleauthority for national long-term infrastructure planning in Sweden and therefore has animportant role for limit the environmental load from domestic transport. STA Road Ferries isresponsible actor within STA, for national infrastructure planning connected to public marinetransport and has formulated the goal of net zero GHG emissions by year 2045 for the ferryfleet. Today, yearly operation causes around 38,400 tons CO2-equivalents. Emissions fromconstruction, maintenance and deconstruction of road ferries are yet unknown. In order to reachclimate neutrality, identification of emissions from a life cycle perspective is needed. This study analyses environmental performance of a standard road ferry from an LCAperspective to be used as a baseline in future work towards climate neutrality. The LCA wasconducted in SimaPro 8.4.0 and evaluated thorough EPD (2013) methodology according to theEN 15804 standardisation. The report gives initial baseline values for the road ferry Neptunus and identifies daily operationas major hotspot in terms of total environmental impact from analysed impact categories, butalso construction phase is of importance to consider. The study further concludes that based onlong term goal and vision as STA Road Ferries has formulated them to today, a combination ofchange in construction in terms of material choices and design, together with changed fuelalternative is considered necessary in order to reach Vision 45. Future studies are recommended on this subject to reach the long term goal and vision. Forexample, studies that complement the developed model with more project specific process dataand include more components, and comparative LCA’s between different fuel alternatives. / Trafikverket är den aktör och myndighet som ansvarar för den långsiktiga, nationellainfrastrukturplaneringen i Sverige och som därför har en viktig roll i begränsandet avmiljöpåverkan från landets transportsektor. Färjerederiet är ansvarig aktör inom Trafikverketför nationell infrastrukturplanering och drift kopplat till den statliga inrikessjöfarten i form avfärjedrift. Färjerederiet har idag formulerat det långsiktiga målet att nå nollnetto utsläpp förfärjeflottan till år 2045. Idag orsakar färjedriften 38,400 ton CO2 ekvivalenter årligen vilket dåenbart är utsläpp kopplat till driften. Emissioner från konstruktion, underhåll ochdekonstruktion är dock fortfarande okänt. För att nå total klimatneutralitet behövs såledesidentifiering av emissioner ur ett livscykelperspektiv. Den här studien analyserar miljöprestandan av en standardfärja från Färjerederiets färjeflotta urett livscykelperspektiv med syfte att använda detta som utgångsläge i framtida arbete motklimatneutralitet. Livscykelanalysen genomfördes i SimaPro 8.4.0 och metoden EPD (2013)användes för utvärdering av potentiell miljöbelastning enligt EN 15804 standardiseringen. Resultaten från denna rapport är en utgångspunkt för vidare specialisering, och är baserat pådata från vägfärjan Neptunus. Studien identifierade den dagliga driften som en betydandehotspot för den totala miljöpåverkan utifrån de analyserade påverkanskategorierna, men ävenatt konstruktionen är en viktig del av livscykel att ta hänsyn till. Studien visar vidare att ettkombination av en förändrad konstruktion samt val av bränsle är nödvändigt för att nå delångsiktigt uppsatta målen som finns inom Färjerederiet i form av Vision 45. Framtida studier inom detta område är rekommenderat för att nå de långsiktigt uppsatta målen.Till exempel kan vidare studier göras för att komplettera den upprättade modellen med merprojektspecifik processdata och inkludera fler komponenter, samt utföra jämförandelivscykelanalyser mellan olika bränslealternativ.

Page generated in 0.0568 seconds