I denna rapport undersöks om styrmän på ett passagerarfartyg upplever att sjukvårdsutbildningen är tillräcklig för uppgiften om sjukvårdsansvarig. Jag valde att undersöka hur de uppfattar sjukvårdsutbildningen och sjukvårdsorganisationen ombord.   Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod där åtta styrmän blivit intervjuade för att få insikt i hur sjukvården fungerar på ett svenskt passagerarfartyg. Både andrestyrmän och överstyrmän deltog i undersökningen.   Undersökningen pekar på att sjukvårdsutbildningen anses som tillräcklig men att tidsintervallen mellan certifikatet är för långt för att arbeta som sjukvårdsansvarig på ett passagerarfartyg. Styrmännen skulle vilja att en extra sjukvårdspraktik infördes mellan förnyelse av certifikatet för att skapa en bättre rutin vid sjukvårdsfall. Resultatet pekar på att det bästa vore om en läkare eller sjuksköterska anställdes för att ansvara för sjukvården ombord. / In this thesis examines if officers on a passenger vessel experience that the Medical Care education is enough to be responsible for the medical care. I decided to investigate their opinion on the Medical Care education and the organization onboard.   The study was a qualitative method where eight officers were interviewed to get an insight in how the medical care works on a Swedish passenger vessel. Both second officers and chief officers participated in this study.   The study indicates that the education is enough but that the time interval between the renewals of the Medical Care certificate is too long for the officer responsible for the medical care on a passenger vessel. The officers would like to have one more medical care practice period between the renewals of the certificates to create a better routine with the medical care. The result shows that the best thing would be to hire a nurse or a doctor to be responsible for the medical care onboard.

During this study, the researcher investigates how the flight situation looks at Sweden's 7 largest airports after a pandemic. The pandemic has made it difficult for many different industries and this study will examine the number of air travelers between the years 2019-2023 at seven different airports in Sweden, Arlanda, Landvetter, Bromma, Malmö, Skavsta, Luleå and Umeå Airport. The purpose of the study is to investigate how much the number of passengers has varied between the years and also to connect different thesis and earlier studies that can influence why a person chooses to fly or not to fly.

Sjöfarten utgör cirka 90 procent av världshandelstransporten och är det effektivaste sättet att transportera stora mängder av gods. Det gäller även i Sverige. Passagerartrafiken är en stor sektor inom sjöfarten och det är den delen av sjöfarten som det här arbetet förhåller sig till. Sjöfart är ett säkert sätt att resa på och förbättringar sker årligen för att öka säkerheten ombord men trots det sker olyckor. Tidigare forskning visar att en stor del av passagerarna inte tar del av den säkerhetsinformation som ges till dem. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns andra sätt att informera passagerarna på än det konventionella informationsutbudet som finns idag. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits ombord på en passagerarfärja i östersjön. De frågor som ställdes var om interagerande quiz, flygplansinspirerad genomgång och bildskärmar runt om i terminalen och fartyget skulle göra att fler tar del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar att det finns sätt som skulle få fler att ta del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar också att flera av passagerarna hade svårt att uppfatta informationen som gavs ut via högtalarsystemet ombord.

The overall aim was to elucidate the effects of vehicle passengers on young drivers. This generated two specific aims and four papers. The first aim was to investigate the crash risk for young drivers with passengers and to establish whether such accidents involve any special circumstances compared to those that occur without passengers. This goal was achieved by analysing accident and exposure data from two registers. The second objective was to analyse the group processes that develop between four young men in a vehicle and to ascertain how those interactions affect driving behaviour. Those issues were addressed by performing an observational study of twelve young men driving an instrumented vehicle in real traffic with and without passengers. The interactions between the vehicle occupants were video and audio recorded, and the driving behaviour was registered in various ways. The results show that drivers with passengers have a lower crash risk compared to those driving alone regardless of the driver’s age, although this effect is weaker for young drivers (especially males) than for other age groups. Compared to driving alone, driving with passengers for young drivers is more extensively associated with single-vehicle crashes that occur at night, on weekends, and in rural areas on roads with higher speed limits, and it leads to more severe outcomes. It has also been found that the passengers sometimes try to induce the young drivers to act in either safer or more dangerous ways, although the drivers very often resist urging and coaxing from their passengers. Cohesion is another factor that affect the driver-passenger group: a high level of cohesion, especially task cohesion, is associated with a low number of unsafe driving actions. Consequently, it seems that the presence of passengers is not enough to ensure safe driving—substantial group cohesion is also necessary for such behaviour. / Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera passagerares effekt på unga förare, vilket genererade två delsyften och fyra delarbeten. Det första delsyftet var att undersöka olycksrisken för unga förare med passagerare och att ta reda på om dessa olyckor skedde under några speciella omständigheter. För att få svar på syftet gjordes en registerstudie där olycks- och exponeringsdata från två olika register analyserades. Det andra delsyftet var att analysera de grupprocesser som utvecklas mellan fyra unga män i en bil och att studera hur dessa interaktioner påverkar körbeteendet. Detta undersöktes med en observationsstudie där tolv unga män fick köra en instrumenterad bil i verklig trafik, både med och utan passagerare. Interaktionerna som uppstod i bilen spelades in med hjälp av videokameror och mikrofoner och körbeteendet registrerades med olika mätinstrument. Resultatet visar att förare med passagerare har en lägre olycksrisk jämfört med förare utan passagerare oavsett förarens ålder. Denna effekt är inte lika stark för unga förare (speciellt inte unga män) som den är för övriga åldersgrupper. Unga förares olyckor med passagerare är också mer vanligt förekommande under speciella omständigheter. Jämfört med olyckor utan passagerare sker de i större utsträckning under nattetid, under veckoslut, i tätbebyggt område, på vägar med hög hastighetsbegränsning, de är oftare singelolyckor och de får mer allvarliga konsekvenser. Vidare visar resultaten att passagerare ibland, på olika sätt, försöker få den unga föraren att köra på ett annat sätt än vad de gör vilket kan betyda ett säkrare eller ett mer trafikfarligt beteende. Det verkar dock som att förarna oftast står emot dessa övertalningsförsök och förolämpningar. En annan faktor som påverkar gruppen är kohesion: en hög grad av kohesion, speciellt uppgiftskohesion, visar sig leda till färre trafikfarliga körbeteenden. Med andra ord verkar det som att blotta närvaron av passagerare inte räcker för att få ett säkert körbeteende; det behövs även en betydande grad av kohesion.

<p>Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.</p><p>Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.</p>

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke. Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.

Syftet med denna studie var att undersöka de regelverk som berör svenskflaggade passagerarfartyg i internationell trafik gällande berusade passagerare och hur regelverken implementerats i fartygens säkerhetsorganisationer. Syftet har också varit att lyfta fram hur säkerhetsorganisationerna ombord arbetar med att ta hand om berusade passagerare. En kvalitativ ansats har använts för att analysera relevanta regelverk. Den analysen har sedan legat till grund för intervjuer som har genomförts med säkerhetsansvariga på rederier och ombord på fartyg. En person som representerar Polismyndigheten har också intervjuats. Resultatet visar att en del lagstiftningar upplevs som föråldrade. Alkohollagen upplevs ha brister då den inte täcker in svenskflaggade fartyg i internationell trafik. Resultaten visar också att säkerhetsorganisationerna ombord ser olika ut på olika fartyg. Det kan konstateras att säkerheten för berusade passagerare varierar beroende på vilket fartyg de är ombord på.

Att färdas med färja är ett populärt sätt att resa i Sverige, både som nöje och som ett färdmedel för att ta sig från en plats till en annan. Vilken anledning passageraren än har för sin resa med färja så behöver de flesta resa genom en stad för att ta sig till färjeterminalen. Syftet med det här arbetet är att undersöka om och på vilka sätt färjelinjerna och deras färjeterminaler gör nytta för städerna de är belägna i. Genom undersökningar med enkäter direkt till passagerarna på olika färjor samt intervjuer, med väl utvalda personer inom de aktuella branscherna, kunde en sammanställning göras om vilken betydelse färjetrafiken har på medelstora städer. Resultatet visade att passagerarnas konsumtion i staden på väg till färjan kunde ses som försumbar, sett till näringslivets omsättning är den konsumtionen relativt liten. Om färjeläget hade försvunnit från någon av de undersökta städerna hade exempelvis den minskade omsättningen hos en butik varit liten. Minskningen i exempelvis den matvarubutik som deltagit i undersökningen hade varit så liten att det inte direkt hade gått att knyta till nedläggningen, om de inte visste om nedläggningen på förhand. Färjelinjerna visade sig dock bidra med nytta till städerna på andra sett till exempel genom sin farledsavgift och stadens igenkänning. / To travel by ferry in Sweden is very popular, both for pleasure and as a means of transport. Whatever reason you have for travelling by ferry, you often have to travel through a city to arrive at the ferry terminal. The purpose of this essay is to investigate in what ways the cities benefit by their ferry lines and terminals. By making our own investigation, containing passenger surveys and interviews with carefully chosen persons in these specific areas, it was possible to analyze how and if the cities benefit by their ferries. The result of this investigation shows that the passengers’ consumption, when they travel through the cities, is negligible. Considering the revenue of the trade and industry, this consumption is very small. If the ferry terminal had been closed down in some of the investigated cities the loss of revenue in a grocery store that participated in the survey would have been so small that the company would have had a hard time figuring out that the loss was because of the closure of the terminal. The survey however showed that the ferry lines and their terminals contributed in other ways to the cities, for example through the fairway fee and the cities’ reputation.

Within the commercial aviation industry, with its ever increasing global carbon footprint rising with consumer demand, the need for more sustainable forms of aviation has become more necessary than ever. With growing demands for emission reductions and better energy management practices across all industries in initiatives such as the Paris Agreement, there has never been a more pressing time to explore the existing and potential pathways towards more sustainable forms of aviation. While there are many new and innovative technologies aiming to reduce commercial aviation’s impact on the environment, there are other important aspects to consider, inherent to the commercial aviation industry. Key to the successful adoption and wide-spread usage of sustainable aviation technology is the consideration of passengers, their perspectives and perceptions of the industry in its current state, and their knowledge and opinions of these various new technologies. In order to contribute to this consideration of passengers and their importance, this thesis aims to investigate their perspectives on the industry and its sustainable transition, explore their perceptions of the environmental impact of air travel, as well as uncover how much passengers are willing to pay to support the incorporation of sustainable aviation fuels to reduce carbon emissions in the industry. To do this, a two-pronged approach was used, which combined a quantitative passenger survey along with qualitative interviews to collect data from a diverse group of respondents in Sweden. Applying Rogers’ theory on Diffusion of Innovation, this study investigates passenger perceptions, attitudes, levels of knowledge and trust, and willingness to pay to reduce their carbon emissions. The study also seeks to gain insights into and make sense of the different factors and barriers affecting the adoption rates of sustainable aviation fuels (SAF) amongst passengers, and identify the characteristics of innovative passengers and early adopters. The results of this study showed that the current use of SAF, such as biofuels, amongst the population is still relatively early on in its adoption phase. However, the future looks bright for the future of sustainable aviation - at least from a passenger perspective. The actual amount passengers were willing to pay for reducing CO2 emissions was significant, and tools such as the Fly Green Fund can be of great help in providing a platform for passengers to minimize their carbon footprint when flying. / Inom den kommersiella flygindustrin med dess ständigt ökande globala koldioxidavtryck, som stiger med konsumenternas efterfrågan, har behovet av mer hållbara former av flygtransport blivit mer nödvändigt än någonsin tidigare. Med växande krav på utsläppsminskningar och bättre energihanteringsmetoder inom alla branscher, i initiativ såsom Parisavtalet, har det aldrig varit viktigare att utforska de befintliga och potentiella vägarna mot mer hållbara former av flygtransport. Samtidigt som det finns många nya och innovativa tekniker vars syfte är att minska kommersiell flygindustris påverkan på miljön finns det även andra aspekter, fundamentala för den kommersiella flygindustrin, att ta hänsyn till. En utbredd användning av hållbar flygteknik kräver hänsyn till passagerare, deras perspektiv och uppfattningar om branschen i dess nuvarande tillstånd, samt deras kunskap och åsikter om dessa olika nya teknologier. För att bidra till dessa övriga aspekter ämnar denna uppsats undersöka flygpassagerares perspektiv på branschen och dess hållbarhetstransformation, utforska deras uppfattningar om flygresors miljöpåverkan, samt även undersöka hur mycket passagerare är villiga att betala för att stödja införandet av hållbara flygbränslen för att minska koldioxidutsläppen i industrin. För att genomföra detta användes ett tvådelat tillvägagångssätt som kombinerade en kvantitativ passagerarundersökning baserat på en enkät, med kvalitativa intervjuer för att samla in data från en heterogen grupp av respondenter i Sverige. Passagerarenkäten distribuerades till både passagerare på väg till en flygplats, samt till studenter och anställda på Kungliga Tekniska Högskolan. Genom att med hjälp av Roger’s theory on Diffusion of Innovation analysera passagerarnas uppfattningar, attityder, kunskapsnivåer och förtroende, samt betalningsvilja, försöker denna studie skapa insikt och förståelse kring de olika faktorer och barriärer som påverkar graden av adoption av hållbara flygbränslen (Sustainable Aviation Fuels, SAF) bland passagerare, samt identifiera karaktäristika hos innovativa passagerare (innovators) och tidiga användare (early adopters). Denna studies resultat visade att den nuvarande användningen av SAF bland befolkningen fortfarande är i en relativt tidig fas av adopitonsprocessen. Framtiden ser dock ljus up för hållbarhet inom flygbranschen, åtminstone ur ett passagerar-perspektiv. Det faktiska beloppet som passagerare var villiga att betala för att minska CO2 utsläppen var betydande, och verktyg som Fly Green Fund kan vara till stor hjälp för passagerare genom att förse dem med en platform för att minimera sina koldioxidavtryck när de flyger.

As more and more shared autonomous vehicles (SAVs) are introduced in mixed traffic conditions, it calls upon research exploring the relationship between an SAV and its passengers. It is assumed that in the future SAVs will be completely autonomous, with no operator on-board, resulting in the loss of implicit communication between a driver and a passenger with effects on trust. This served as motivation to perform a study investigating the definition of trust from the passenger’s perspective. Initially a state-of-the-art study was conducted to research previous work and identify existing trust frameworks. Three field studies took place on an operational SAV which included interviews and observations with on-board operator and passengers. The aim of which was to understand the trust dynamics between the operator and passenger but more importantly, between the SAV and its passengers. The results revealed dependency on the operator during the commute in deadlock situations. To investigate trust attributes, interviews and observations were conducted with passengers of a regular bus as well as experts from the field of transportation. Situational awareness of the SAV and communication of SAV intention were deemed most important towards building trust with caution towards information overload. Furthermore, three participatory design studies conducted showed a multi-modal approach as the preferred way of communication, with visual and auditory modalities being the most favorable choice. The overall results showed that a communication and feedback channel with an SAV and its passengers is necessary in creating trust in the absence of a driver. Future studies could use the findings from this thesis as the building blocks for creating a communication interface to enhance passengers trust in an SAV. / Fler och fler autonoma fordon (SAV) introduceras i den vanliga trafikmiljön, vilket kräver ökad förståelse för relationen mellan SAV:er och dess passagerare. I framtiden förutsätts SAV:er kunna bli hela autonoma utan varken en förare eller operatör ombord, vilket ändrar förutsättningarna. Det skulle innebära en förlust av den implicita (“tysta”) kommunikationen mellan förare och passagerare, vilket är bakgrunden för denna studie om passagerares förtroende för SAV:er. Studien innehåller fyra delar. Först en översikt av den senaste forskningen om upplevt förtroende, vilket skapar ett forskningsmässigt ramverk. Tre fältstudier gjordes ombord en SAV vilket inkluderade både intervjuer och observation av passagerare och operatörer. Syftet var att förstå dynamiken både mellan operatören och passageraren samt mellan SAV:n och passageraren. Resultaten visar på att fordonet, och därmed passagerarna, fortfarande är beroende av operatören i situationer när fordonet fastnade på grund av problem i trafikmiljön. Den tredje delen av studie handlade om att undersöka olika parametrar för förtroende och genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer av passagerare på en vanlig buss samt genom intervjuer med experter från transportbranschen. Det tydligaste resultatet var att SAV:n behövde vara medveten om närmiljön och att visa förståelse och kommunicera sin avsikt var den faktor som var viktigast för att bygga förtroende. Samtidigt fanns risk för ett överflöd av information. Slutligen genomfördes tre designövningar med användare vilket visade på ett behov av kommunikation med hjälp av flera kanaler, där den visuella och ljudmässiga kanaler föredrogs av de flesta användare. Resultaten tyder på att kommunikation och återkoppling är nödvändigt för att skapa förtroende mellan SAV:er och dess passagerare. Framtida studier bör därför fokusera på att skapa ett gränssnitt mot passagerare som bygger på dessa resultat.