<p>Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldrasamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att samverka kring. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap för att få svar på våra frågeställningar. I studien ingår nio informanter på sex olika skolor i två kommuner. Resultat: I den här studien innebär föräldrasamverkan helhetssyn och delaktighet, det vill säga att läraren och föräldrarna arbetar gemensamt kring barnet. Några informanter ansåg att läxor och hjälp hemma är föräldrasamverkan. De möjligheter lärare ser med föräldrasamverkan är att man kan skapa helhet i lärandet och främja utvecklingen hos eleven. Genom att föräldrarna är delaktiga i skolarbetet kan de vara till hjälp och ge stöd till sitt barn. När det gäller viktiga områden att samverka kring menade våra informanter att det är viktigt att skapa en helhetssyn runt hela barnet, främja den sociala utvecklingen och att stödja läsutvecklingen. Föräldrasamverkan kommer till uttryck genom traditionella föräldramöten och utvecklingssamtal, veckobrev och loggbok, via läxor samt olika slags besök</p>

Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldrasamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att samverka kring. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap för att få svar på våra frågeställningar. I studien ingår nio informanter på sex olika skolor i två kommuner. Resultat: I den här studien innebär föräldrasamverkan helhetssyn och delaktighet, det vill säga att läraren och föräldrarna arbetar gemensamt kring barnet. Några informanter ansåg att läxor och hjälp hemma är föräldrasamverkan. De möjligheter lärare ser med föräldrasamverkan är att man kan skapa helhet i lärandet och främja utvecklingen hos eleven. Genom att föräldrarna är delaktiga i skolarbetet kan de vara till hjälp och ge stöd till sitt barn. När det gäller viktiga områden att samverka kring menade våra informanter att det är viktigt att skapa en helhetssyn runt hela barnet, främja den sociala utvecklingen och att stödja läsutvecklingen. Föräldrasamverkan kommer till uttryck genom traditionella föräldramöten och utvecklingssamtal, veckobrev och loggbok, via läxor samt olika slags besök

Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.

No description available.

Studiens syfte är att bidra till hur kunskap om barns flerspråkighet kan stöttas genom föräldrasamverkan. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Hur förskollärare ser på sitt arbete med olika samverkansformer med flerspråkiga föräldrar och hur de uppfattar sig arbeta med att involvera föräldrarna för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som arbetar med flerspråkiga barn. I analysen av empirin använde vi sociokulturellt perspektiv och multikulturalism som teoretiska utgångspunkter. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna har flera olika tillvägagångssätt när det gäller samverkansformer och för att involvera flerspråkiga föräldrar i barns språkutveckling. Det förekommer aktiviteter som är riktade mot barnen för att gynna deras språkutveckling och samtidigt involvera föräldrarna. De största utmaningarna som synliggörs i studiens resultat är kommunikationen med föräldrarna och att få dem delaktiga i verksamheten

<p>Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma. Resultat som vi kom fram till handlade om lärarnas höga förväntningar och att synen på samverkan tolkas på många sätt. Likheter och skillnader i synsätt hos våra respondenter jämfört med tidigare forskning lyfts fram i arbetet. Slutsatser som kommit fram i studien är att Montessoriskolor skiljer sig från varandra i hur mycket de förväntar sig av föräldrarna när det gäller samverkan.</p>

No description available.

No description available.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts. För att skapa en bredare samhällssyn återges även fritidshemmet och föräldrasamverkan i ett historiskt perspektiv genom litteraturstudie. Studien visade på samma resultat som många föregående studier gjort, att föräldrar har generellt en god syn på fritids men att de anser att förbättringar kan göras för att skapa en välfungerande fritid för eleverna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer. Urvalet av undersökningsgruppen grundar sig på personlig kännedom, respondenterna är fyra förskollärare. Resultatet visar på ett kreativt och mångsidigt sätt att arbeta med föräldrasamverkan. Förskollärarna ta  tillvara föräldrarna och bjuder in dem till samspel i förskolan. Undersökningen visar att förskollärarna har ett uttalat professionellt förhållningssätt som har betydelse för gemenskap, samarbete och kommunikation i arbetet med föräldrarna. Det professionella förhållningssättet visar varför en öppen verksamhet kan bedrivas. Barnet är i centrum för förskollärarnas arbete, de vill skapa de bästa förutsättningar för barnet.