Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien visar blandade svar av vad vårdnadshavare vill och kan påverka i verksamheten. Det synliggörs också vad förskollärare har för åsikter kring vårdnadshavares deltagande och vad de är delaktiga i. Ett dilemma som uppmärksammas i studien är vissa krockar med båda parters möjlighet till påverkan där kommunens direktiv och besluttagande hindrar. I studien diskuteras det också huruvida vårdnadshavares starka inflytande ibland kan komma att förhindra samt motarbeta förskollärares profession i yrket.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola. Förskolan består av tre avdelningar där vi har intervjuat en förälder och en pedagog från varje avdelning. I vårt resultat framkommer det olika upplevelser av föräldraråd, både likartade och skilda upplevelser. Vårt resultat visar att pedagogernas och föräldrarnas likartade upplevelser är att föräldrarådet är ett bra forum för föräldrarna att kunna påverka, att de övriga föräldrarna inte visar ett intresse för att engagera sig i föräldrarådet och att de föräldrar som ingår i föräldrarådet är engagerade föräldrar som har en genomslagskraft i sitt sätt att driva frågor. Det framkommer även en likartad upplevelse där både pedagoger och föräldrar upplever att frågor som rör ekonomin är svåra att påverka. I vårt resultat framkommer det, förutom likartade upplevelser, också skilda upplevelser av föräldraråd där föräldrarna upplever deltagandet i föräldrarådet som givande och intressant och pedagogerna upplever att det är jobbigt och visar ett ointresse för att delta. Vi kan också se att det framkommer upplevelser som skiljer sig i sättet att driva frågor. Föräldrarna upplever att de tar hänsyn till det kollektiva behov som finns på förskolan och pedagogerna upplever att föräldrarna driver frågor framåt som gynnar deras eget intresse. När det gäller pedagogiska frågor upplever pedagogerna att föräldrarna inte vill påverka dessa samtidigt som föräldrarna upplever att de vill påverka den pedagogiska verksamheten som rör hela förskolan.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.

Varje dag sker det många möten mellan familjer och pedagoger i förskoleverksamhet. Möten som är grunden till ett välfungerande samarbete och trygga relationer mellan hem och förskola. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) finns det tydligt beskrivet att pedagoger ansvarar för att bygga upp och utveckla en tillitsfull relation med familjer och att beakta deras synpunkter. Syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om och belysa vad samverkan betyder för vårdnadshavarna, vilka förväntningar de har och vilka samverkansformer beskriver vårdnadshavarna att de upplever som betydelsefulla. Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat sju vårdnadshavare från olika förskolor för att få insikt på deras tankar, förhållningssätt och erfarenheter kring familjers delaktighet och inflytande i dagens förskola. Resultatet visade att respondenterna var överens om vad det gäller relationens betydelse för att åstadkomma en trygg och utvecklande plats för barnen. Studiens resultat visar att majoriteten av föräldrar anser den dagliga kontakten som övergripande samverkansform mellan hem och förskola.

Hem och förskola är ett av läroplanens områden där avsevärda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring föräldrasamverkan har satts igång i förskoleverksamhet. Därför har vi valt att vårt examensarbete skall handla om det här ämnet. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger och föräldrar resonerar kring samverkan i förskolan. Frågeställningar är:Hur resonerar pedagoger kring föräldrasamverkan samt vilka strategier använder de för att skapa förutsättningar för föräldrars delaktighet och inflytande?Hur ser föräldrar på sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Tre pedagoger och tre föräldrar har intervjuats. Pedagogerna anser att förskolan och hemmet kompletterar varandra. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av en rad strategier för att utveckla engagemang hos föräldrarna i verksamheten. Föräldrar ser olika på sina möjligheter till delaktighet i verksamheten. Dilemmat som visar sig i vår undersökning är motsägelsen mellan vad pedagogerna säger om föräldrasamverkan och mellan hur föräldrar upplever sina möjligheter till inflytande och delaktighet.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar.- Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder?Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet. Våra metoder består av intervjuer och enkätfrågor. Pedagogernas intervjusvar stämmer väl överens i vissa delar, medan det skiljer sig signifikant i andra. I enkätsvaren från föräldrarna framgår såväl positiva som negativa synpunkter på samverkan. Slutresultatet visar att möjligheterna för utveckling finns där för alla parter, men det kräver också en vilja till interaktion och ansträngning om man vill få en mer samspelt samverkan till stånd. / Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Parental interaction in multicultural after school activities. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.The main course of our study has been to map out how parental interaction works in multicultural after school activities, and which possibilities and obstacles there are.

Vårt syfte med detta examensarbete är att se om lärarnas föräldrasamverkan överrensstämmer med föräldrarnas förväntningar. Detta gör vi för att få en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar på att det är vi tillsammans som måste arbeta för att uppnå bästa möjliga resultat för våra elever. Tidigare forskning visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgångar i skolan och att det är viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nå vårt syfte med undersökningen väljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar. För att få en variation och bredd intervjuar vi fyra lärare och fyra föräldrar från storstads – och småstadsskolor. Undersökningen visar överlag en positiv bild av föräldrasamverkan från båda parterna. Däremot kan vi se att föräldrarnas förväntningar är att de vill ha en mer informell kontakt med läraren. Vi drar slutsatsen att lärarnas föräldrasamverkan inte lever upp till.

Fredrikson (2002) menar att föräldrasamarbetet är viktigt i de övergripande samhällsmålen och att det är förskolan tillsammans med föräldrarna som sak rusta barnet inför samhället."Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande målen, även föräldrasamarbetet. När utgångspunkten för skolans arbete är demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att föräldrarna har hand om barnen hemma och sedan lämnar in barnen som ett slags föremål till förskolan där det är personalens sak att fylla på enligt samhällsmålen. det kan endast uppnås när maänniskor har kontakt med varandra. Likaväl som föräldrar måste har kontakt med personalen och personalen med föräldrarna måste föräldrarna också ha en inbördes kontakt, för deras barn påverkas av andras barn"(s.42).Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar föräldrasamverkan i förskolan. För att få en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollärare och föräldrar, samt vilka samarbetsformer de använder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrån intervjuer från de båda grupperna. Vi analyserar och diskutterar våra resultat och kopplar ihop dessa med relevant litteratur. Vi anser att en god föräldrasamverkan är en viktig del i vårt pedagogiska arbete som förskollärare. Vår uppfattning var innan vi började med uppsatsen att pedagoger i allmänhet tycker att föräldrakontakten fungerar bra och faller sig naturligt bland annat vid lämning och hämtning av barnen och att de därför inte behöver eller tänker på att arbete ytterligare med detta. Vi har tolkat resultatet som att pedagoger och föräldrar tycker att samverkan med varandra är viktig och att de jobbar aktivt för samarbetet, men att det ibland uppleves som svårt att upprätthålla samarbetet genom hela verksamheten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur olika förskolor arbetar med språkutveckling med hjälp av de språk som förekommer bland barnen. Studien grundar sig på följande frågeställningar: 1. Hur kan man arbeta med barnens modersmål för att stödja barnen i deras språkutveckling? 2. Finns det några skillnader i hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med språkutveckling? 3. Anser pedagoger att deras arbete med flerspråkighet är tillräckligt bra eller behöver det förändras? 4. Hur kan man utveckla arbetet med språkutveckling och flerspråkighet? För att besvara dessa frågor har vi fördjupat oss i tidigare forskning som gjorts inom området. Studien genomfördes på fem olika förskolor där vi intervjuade två pedagoger från varje förskola. Sedan har vi transkriberat våra intervjuer och därefter valde vi ut delar ur vårt insamlade material att analysera. Vi analyserade materialet med hjälp av de teorier och begrepp vi anser vara relevanta för vårt arbete. Två av de teorier vi har tagit upp är Sterner och Lundbergs tankar om att barns språkutveckling sker i social och kommunikativa sammanhang samt Ann-Katrin Svensson (2009) som skriver att det förut ansågs att flerspråkighet inte var fördelaktigt för barns intellektuella utveckling. Respondenterna pekar på föräldrasamverkan som en av de viktigaste faktorerna för att kunna arbeta med barns språkutveckling och flerspråkighet. Andra avgörande faktorer för att kunna stödja barn i deras språkutveckling är vikten av att tydligt benämna bland annat objekt vid vardagsrutiner och andra aktiviter i förskolan. Pedagogerna vi intervjuade berättade även att de använder sånger, rim och ramsor samt böcker och sagor för att stärka både de svenska och de flerspråkiga barnens språk. Slutresultatet visar att det inte är någon större skillnad mellan hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar. Redskapen de använder sig av för att stödja barn i sin språkutveckling är desamma men sättet de använder sig av dem är olika. Grunden för hur förskolorna arbetar med språkutveckling och flerspråkighet är ungefär samma men respondenterna lade fokus på olika områden t.ex. den sociala och fysiska miljön och föräldrasamverkan.