Examensarbetet tar sin utgångspunkt från en undersökning som jag gjorde på en grundskola för de tidigare skolåren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete där värdegrunden och samverkan med föräldrar stod i fokus, för att vända en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i årskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fånga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegångarna fanns kvar i verksamheten 2009.Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha föräldrarna med sig i värdegrundsarbetet. Det finns forskning som styrker att det positiva med föräldrasamverkan också kan vara en nödvändighet för den mångkulturella skolan i Sverige, då värdegrunden väcker många frågor om vilka traditioner som ska föras vidare.

Föräldrainflytande i skolan har fått en ökad betydelse under senare år. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare och rektorer ser på föräldrainflytande i skolan. Jag har använt mig av intervju som metod. Sammantaget kan man säga att de åtta informanter som intervjuats är för föräldrainflytande, så länge det sker under vad de anser vara rätt förutsättningar. Föräldrainflytande anses vara som mest betydelsefull när det handlar om elever med särskilda behov. För att föräldrasamverkan ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt för alla involverade parter så måste rektorn, som bär huvudansvaret, vara lyhörd för både pedagogers och föräldrars behov, och därefter utforma en fungerande strategi för samverkan. För att denna samverkan ska fungera så krävs det att alla berörda parter strävar mot samma mål, och tillsammans vill samarbeta i en ”skola för alla”.

<p>Abstract</p><p>Homework is often debated in the media today. The question is about the meaning of homework and whether the students benefit from it or if homework is just a remain from an old educational system.</p><p>The research made on the subject disagrees on what positive/negative effects the homework has on the students.</p><p>For my essay I chose to find out what attitude junior-level teachers have towards homework. Why give students homework? How do you work with home assignments?</p><p>My research is based on interviews with six junior-level teachers that either have or do teach in the lower grades (1-3).</p><p>The result I reached was the all of the teachers used homework in their education.</p><p>The purpose of the home assignments is partly to give the students the possibility to rehearse and fortify their knowledge, especially when it comes to learning how to read.</p><p>Another purpose of the homework is that it helps to maintain a good connection between the home and school. It is also a good way for the parents to get an insight and be a part of their children’s work.</p><p>The conclusion of the research that I made is that if homework should exist in the educational system they ought to be well prepared by the responsible teacher.</p>

Syftet med föreliggande studie är att vidga kunskapen om förskollärares erfarenheter av hur språklig och kulturell mångfald bland vårdnadshavare påverkar föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor. Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns olika strategier i samverkan med vårdnadshavare med språklig och kulturell mångfald. Det som har störst betydelse är förskollärarnas eget förhållningssätt och hur de ser på människor och möten. Slutsatsen är att det kan uppstå många utmaningar i mötet med vårdnadshavare där språk och kulturella normer skiljer sig, men att det också finns många möjligheter i dessa möten.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplevde att läroplansmålet om modersmålsstöd i förskolan uppfylldes. Barns rätt till modersmålsstöd finns även skriven i skollagen. Studien har utgått från två frågeställningar som behandlar hur förskollärarna anser att läroplansmålet uppfylls samt vilka metoder de säger sig använda för att utveckla modersmålet. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på olika orter i Sverige. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på dess centrala begrepp och teorier om språkutveckling och modersmålsutveckling. Detta perspektiv har legat till grund för analys. Resultaten visar på stora skillnader mellan städerna på grund av olika tillgång på resurser. En del av metoderna som användes var musik och böcker på barnens språk. Föräldrasamverkan var en viktig faktor som framkom i resultatet av flera anledningar. Dels för trygghetens skull både för föräldrar och barn men även i form av hjälp med modersmålet där förskollärarna tillsammans med föräldrar översatte ord, var med i förskolan och arbetade med modersmålet hemma. Studien kan ge en fördjupad förståelse för modersmålsutveckling samt kunskap om metoder att tillgå.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på föräldrasamverkan i förskolan och hur förskollärare betraktar sin roll i samverkan med föräldrar samt hur de anser att de kan utveckla trygghet i sin yrkesroll gällande samverkan mellan förskola och hem. Studiens frågeställningar var: hur beskriver förskollärarna sin roll i föräldrasamverkan? Vad kan bidra till känsla av trygghet i rollen som förskollärare i föräldrasamverkan? Studiens teorier är det sociokulturella perspektivet och det dramaturgiska perspektivet. Metoden är kvalitativ och innehåller åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. I resultatet redovisas fyra teman. I vår studie kom vi fram till att förskollärarna beskriver att de i föräldrasamverkan intar ett visst förhållningssätt och har ansvarsområden i sin roll. Det som förskollärarna beskriver som bidragande till känsla av trygghet i sin roll i föräldrasamverkan är deras tidigare erfarenheter och deras omgivning.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares upplevelser av vardagskommunikationen medvårdnadshavare med olika språkliga och kulturella bakgrunder samt synliggöra vilka utmaningaroch möjligheter det medför. Syftet inbegriper även vilka verktyg och metoder som kan underlättaden vardagliga kommunikationen i den mångkulturella förskolan. Metoden vi har använt oss av ärsemistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i mångkulturella förskolor. Resultatet visar attdet som är mest avgörande i föräldrasamverkan i mångkulturella förskolor är förskollärarnasförhållningssätt och människosyn. Ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, nyfikenhet ochempati. Resultatet visar även på olika utmaningar men också strategier som underlättar samverkan.Slutsatsen av denna studien är att mötet med vårdnadshavare i mångkulturella förskolor därnormer skiljer sig åt öppnar upp för många svårhanterliga möten men likväl möjligheter. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Introduction in preschool – Interaction between preschool teachers and parents.  Syftet med vår studie har varit att se hur samverkan fungerar mellan förskollärare och vårdnadshavare, samt att se om upplevelserna kring inskolningen var likvärdiga från båda parter. Studien utgår främst från anknytnings teorin och begreppen anknytning och föräldrasamverkan, men även kommunikationsteorin då en stor del av inskolningen handlar om informationsutbyte. Studien utgörs av en kvalitativ metod då vårdnadshavare samt förskollärare gavs möjlighet att svara på enkät och frågeformulär. Förskollärarna intervjuades och vårdnadshavarna fick svara på enkäter angående upplevelserna kring inskolning. Förskollärarna arbetar på den avdelning där de berörda vårdnadshavarna har skolat in sina barn. Förskollärarna belyser vikten av att ha en god kommunikation med vårdnadshavare för att minska risken för missförstånd. Resultatet har analyserats med tidigare forskning och teorianknytning som hjälp. Resultatet visar att vårdnadshavarna var eniga om att deras största orosmoment var att deras barn inte skulle trivas och vara ledsna på förskolan. Svårigheter som synliggjordes i resultatet från förskollärarna var kommunikationsproblem, det vill säga att familjer från andra kulturer har svårt med det svenska språket och att ta till sig och förstå den information som förmedlas vid inskolningens start. Dessa kommunikationsproblem hade förskollärarna olika strategier för att lösa. Med denna studie vill vi ge en bredare förståelse kring vårdnadshavares och förskollärares upplevelser om inskolning.

<p>The aim of this paper is to define and analyze how the teacher and parents communicate during a parent conference, to acquire knowledge about how the professional conversation can be used during a parent conference. Our study has focused on the teacher’s professional skills during the parent conference. Parent conference has traditional been a time for teachers to inform the parents about the classroom work. It has always been a one- way communication (Alfakir, 2004), but the curriculum stats that parents should have more influence and be a part of the school. The teacher needs therefore to form the parent conference in a way that creates a dialog instead of a monolog. If the teacher does this in a professional way, he/she would get the parents trust and make the parents more involved. We observed parent conference in school and preschool. Our research shows that the teachers use different skills during a parent conference to communicate and create a professional conversation. They tried to create a dialog, but most of the time the teachers still used monolog which is not a professional way to handle a parent conference (Alfakir, 2004).</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan?</p><p>Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan. Sedan belyser vi den tidigare forskning på föräldrasamverkan utifrån ett elevperspektiv som finns. Inom föräldrasamverkan visar det sig att elever förhandlar för att kontrollera. Vi problematiserar därefter samtalet mellan hem och skola, där vi finner att de flesta elever är nöjda med utvecklingssamtalet. Att elever är nöjda med samtalet beror bland annat på att det sätter dem i fokus.</p><p>För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi fyra elever i år fem. Elevernas utsagor har vi genom narrativ analys sammanställt till fyra berättelser. Dessa berättelser har vi tolkat och slutligen diskuterat i relation till litteraturgenomgången.</p><p>Vi avslutar denna uppsats med en diskussion där vi tar upp pedagogiska möjligheter och konsekvenser samt drar lärdom utav detta.</p>