Over the past few decades, the field of Enterprise Architecture has attracted researchers, and many Enterprise Architecture modeling frameworks have been proposed. However, in order to support the different needs, the different frameworks offer many different elements types that can be used to create an Enterprise Architecture. This abundance of elements can make it difficult for the end-user to differentiate between the usages of all the various elements in order to identify what elements they actually need. Therefore, this research analyzes existing Enterprise Architecture modeling frameworks and extract the common properties that exists in the different Enterprise Architecture modeling notations. In this study, we performed a Systematic Literature Review that aims at finding the most commonly used Enterprise Architecture modeling frameworks in the Enterprise Architecture literature. Additionally, the elements defined in these frameworks are used to create a taxonomy based on the similarities between the different Enterprise Architecture Frameworks. Our results showed that TOGAF, ArchiMate, DoDAF, and IAF are the most used modeling frameworks. Also, we managed to identify the common elements that are available in the different Enterprise Architecture Frameworks mentioned above and represent the common elements in a multilevel model. The findings of this study can make it easier for the end-user to pick the appropriate elements for their use cases, as it highlights the core elements of Enterprise Architecture modeling. Additionally, we showed how our model can be extended to support the needs of different domains. This thesis also forms the foundation for the development of an Enterprise Architecture modeling framework that can be customized and extended so that only the relevant elements are presented to the end-user. / Under de senaste decennierna har området för företagsarkitektur lockat forskare och många modelleringsramverk för företagsarkitektur har föreslagits.Men för att stödja de olika behoven erbjuder de olika ramverken många olikaelementtyper som kan användas för att skapa en företagsarkitektur. Dettaöverflöd av element kan göra det svårt för slutanvändaren att skilja mellananvändningen av alla de olika elementen för att specificera vilka element debehöver. Därför analyserar denna forskning existerande modelleringsramverkför företagsarkitektur och extraherar de gemensamma egenskaperna som finnsi de olika modelleringsnotationer för företagsarkitektur. I den här studiengenomförde vi en systematisk litteraturgenomgång som syftar till att hittade mest använda modelleringsramverk för företagsarkitektur i litteraturenav företagsarkitektur. Dessutom används de element som definieras i dessaramverk för att skapa en taxonomi baserad på likheterna mellan de olikaramverk för företagsarkitektur. Våra resultat visade att TOGAF, ArchiMate,DoDAF och IAF är de mest använda modelleringsramarna i de studier viundersökte. Sedan lyckades vi identifiera de gemensamma elementen som ärtillgängliga i de olika ramverk för företagsarkitektur som nämns ovan ochrepresentera de gemensamma elementen i en flernivåmodell. Resultaten avdenna studie kan göra det lättare för slutanvändaren att välja de lämpligaelementen för sina användningsfall, eftersom den belyser kärnelementen imodellering av bedriftsarkitektur. Dessutom visade vi hur vår modell kanutökas för att stödja behoven hos olika domäner. Dessutom tjänar dennaavhandling som en grund för utvecklingen av ett modelleringsramverk förföretagsarkitektur som kan anpassas och utökas så att endast de relevantaelementen presenteras för slutanvändaren.

The methods for creating new (To-be) models within Enterprise Architecture is very similar to those used in Human-Computer Interaction for creating new products. Since Enterprise Architecture is used on existing systems, and because of the similarities between the methods used between the fields, the research question has been formulated as follows: "What is the relationship between tacit knowledge and the utility value of an architectural model for an organisational department studied through observations with experienced users?". The study aims to show that methods for reusing/changing already existing products produces a higher utility value when developing on an existing system. Since observations could show flaws and opportunities which can otherwise be overlooked, the architecture could benefit from gaining tacit knowledge which does not show from interviews. The results show that observations overall give higher utility and the hypothesis, that the observation and interview methods give equal utility values, can be discarded. / De metoder som används för att skapa nya (To-be) modeller inom Enterprise Architecture är mycket lika de som används inom Människa-Dator Interaktion för att skapa nya produkter. Då Enterprise Architecture används på redan existerande system, och eftersom det finns likheter mellan metoderna från båda fälten, har studiens fråga formulerats som: "Vad är reltationen mellan fingertoppskänsla och ’utility value’, av en arkitekturmodell för en organisationsavdelning studerat genom observationer med erfarna användare? Studien ämnar visa att metoder för att återanvända/ändra redan existerande produkter kan ge högre ’utility values’ när man utvecklar ett redan existerande system. Då observationer kan visa på brister och möjligheter, som annars kunde ha förbisetts, kan arkitekturen dra nytta av att erhålla denna underförstådda kunskap som inte yttras via intervjuer. Resultatet visar på att observationer övergripande ger högre ’utility value’ samt att hypotesen, att observationer och intervjuer ger samma ’utility values’, kan förkastas.

Technical debt is used to describe the changing or to maintain a system due to expedient shortcuts done during its development. In the context of the software development industry, technical debt is regarded as a critical issue in terms of the negative consequences such as increased software development cost, low product quality, decreased maintainability, and slowed progress to the long-term success of developing software. Code Smells are well informed in the domain of Technical Debt. They indicate to the common bad practices that may impair the future quality of the software system. By identifying those Code Smells, it is possible to give an improved solution or make the developers aware of a possible deficiency. I explore the premise that technical debt within the enterprise should be viewed as a tool. Extensible and Appropriate tools can check the Code Smells automatically and improve the quality assessment accordingly. However, in the field of Enterprise Architecture(EA), common bad habits in EA can be called EA Smells. EA Smells itself can be a component of EA Debt. Enterprise Architecture Debt can be defined as such a metric that depicts the deviation of the currently present state of an enterprise from a hypothetical ideal state.In this thesis, we introduce SmellCull as an extensible tool for capturing, tracking and managing Enterprise Architecture debt in the EA field. SmellCull allows measuring different kinds of Enterprise Architecture debts for EA Model. SmellCull is extensible since different types of Model can be integrated as input into the tool environment and provides developers with a lightweight tool to capture EA debt and make it easier to understand them indicating corresponding parts in the implementation. The tool is used to create propagation paths for the EA debt. This allows for an up-to-date and accurate presentation of EA debt to be upheld, which enables developer conducted implementation-level micromanagement as well as higher-level debt management.Since the tool is sophisticated enough, automated detection supports the design process and ongoing change of EAS(Enterprise Architecture System). This includes the strategic development of EAS with the corresponding roadmaps, as well as design assurance and performance monitoring to assess the quality of data in EA repositories and the compliance with certain standards defined by EA Smells. Due to the limited scope of master thesis, the tool will identify a few number of EA debt. At the end, some future work suggestions in the context of identifying more salable Enterprise Architecture Debts with this tool are given. / Teknisk skuld dvs dålig eller kortsiktig programutveckling som belastning på IT-system måste förr eller senare återbetalas. I industrin betraktas teknisk skuld som en kritisk fråga när det gäller de negativa konsekvenserna som ökad mjukvaruutvecklingskostnad, låg produktkvalitet, minska underhåll och långsammare framsteg till den långsiktiga framgången med att utveckla programvara. Dålig kodkvalitet “code smell” är vanligt förekommande teknisk skuld. Det uppkommer i vanliga dåliga metoder “anti-patterns” som försämrar programvarans framtida kvalitet. För att kunna identifiera bristande kodkvalitet är det möjligt att skapa en förbättrad lösning eller göra utvecklare medvetna om de möjliga bristerna. Jag undersöker förutsättningarna att en sådan teknisk skuld i företag bör undersökas med en programvara. Utbyggbara och ändamålsenliga programvaror kan analysera källkod och hitta var kvaliteten behöver förbättras. Företagens tekniska skuld kan definieras som ett mått som visar avvikelsen från ett hypotetiskt idealtillstånd genom att jämföra det aktuella tillståndet med praktiska rekommendationer “best practice”. I detta examensarbete introducerar jag SmellCull som ett utbyggbart verktyg för att hitta, spåra och hantera bristfällig kodkvalitet inom företagsarkitektur (EA). SmellCull tillåter mätning av olika typer av tekiska skulder för EA modellen. SmellCull är utbyggbart genom att olika typer av datamodeller kan integreras som indata i miljön, och det ger utveck-lare ett lätt verktyg för att hantera teknisk skuld i programmeringsprojekt och hjälpa projektdeltagarna i programmeringsprojekt att förstå vad orsakar brister i kodkvalitet.  Eftersom verktyget är tillräckligt sofistikerat finns det automatiserad spårning, designprocess och kontinuerlig förbättring av EAS (Enterprise Architecture System). Detta inkluderar strategisk utveckling av EAS med motsvarande färdplan, samt konstruktionssäkerhet och prestandäovervakning för att bedöma kvaliteten på data i EA förvar och efterlevnaden av vissa standarder som definieras av EA code smell detection. På grund av den begränsade omfattningen av examensarbetet kommer verktyget att  identifiera några få EA skuld. I slutet, några framtida arbetsförslag i samband med identifiering mer säljbara företagsarkitekturskulder med detta verktyg ges.

The field of Enterprise Architecture (EA) emerged as an answer to the increasing complexity in managing and aligning the business-IT relationship within enterprises. Both practitioners and academics have expressed interest in the field, with a growing number of publicized works related to EA. In an attempt to provide an outlook of the current research landscape of EA, a systematic literature review was conducted. Citation data from the Scopus (Elsevier) API were automatically extracted and analyzed. By applying the Louvain method on the collected data, 8 research communities and their topic were identified: (1) Enterprise Engineering (I & II), (2) Enterprise Architecture Management, (3) Enterprise Modelling, (4) IT Architecture, (5) Enterprise Integration, (6) Digital Transformation, and (7) Smart Cities. For each community, a summarized description with sub-community graphs as well as tables (describing the top authors, articles, and affiliation countries) are presented. Lastly, a comparison of the results and the EA trends identified by Gampfer et al. are presented. / Fältet Enterprise Architecture (EA) framkom som ett svar på den ökande komplexiteten i att hantera och anpassa affärs-IT-relationen inom företag. Både utövare och akademiker har uttryckt intresse för området, då antal publicerade verk relaterade till EA fortsätter att växa. I ett försök att ge en syn på det aktuella forskningslandskapet inom EA genomfördes ett systematisk litteraturöversikt. Citeringsdata från Scopus (Elsevier) API extraherades och analyserades automatiskt. Genom att tillämpa Louvain-metoden på insamlade datan identifierades 8 forskarsamhällen och deras ämnen: (1) Enterprise Engineering (I & II), (2) Enterprise Architecture Management, (3) Enterprise Modelling, (4) IT Architecture, (5) Enterprise Integration, (6) Digital Transformation och (7) Smart Cities. För varje gemenskap gavs en sammanfattad beskrivning med undergruppsdiagram samt tabeller (över t.ex. de främsta författarna, artiklarna, och anslutningsländerna). Slutligen så gjordes en jämförelse av resultaten och de EA trender som identifierats av Gampfer et al.

Today’s enterprises are operating in a highly complex environment with rapid disruptions from different areas such as technology, regulations or market, all of them capable of bringing the entire industry upside down. And many large organizations are adopting agile software development methods as part of their continuous push towards higher flexibility and shorter lead times. Agility, however, introduces challenges and problems for the engineering of enterprises, yet few reports on organizational alignment in this regard are available in the literature. This problem of alignment between business/operations and IT has been around for as long as computers have been introduced to the work offices and is still today an important issue for enterprises of any kind. This thesis, therefore, tries to investigate the lack of insight or fragmented knowledge regarding organizational design or architecture of modern enterprises in both academia and industry. The purpose of this thesis is to explicate the challenges and recommendations found in research papers, industrial whitepapers and interviews in order to propose guidelines for achieving better alignment. The goal of this thesis is to provide an inventory of available researches in the area of Business and IT Alignment (BITA) and organizational science in order to help suggest a basis for future research. For this purpose, a Design Science Research (DSR) strategy has been followed in combination with a literature review accompanied by two rounds of interviews as a means for data collection and evaluation. The artefacts resulting from this thesis take the form of fifteen guidelines extracted using coding analysis from the literature review and a first round of interviews at a major Swedish vehicle manufacturing enterprise. The guidelines were subsequently evaluated in a second round of interview with an industry expert reviewing the correctness and usefulness of the guidelines. The results of the evaluation proved that guidelines were useful for both the academia and industry experts. Hence, enabling the author to claim that a tentative proposition has been achieved. / Dagens företag arbetar i en mycket komplex miljö med snabba störningar från olika områden som teknik, regler eller marknader, som alla kan vända hela branschen upp och ner. Och många stora organisationer använder sig av agila programvaruutvecklingsmetoder som en del av deras kontinuerliga tryck mot högre flexibilitet och kortare ledtider. Agilitet eller snabbfothet medför emellertid utmaningar och problem för konstruktion av organisationer, men få rapporter om organisatorisk anpassning i detta avseende finns tillgängliga i litteraturen. Detta problem med anpassningen mellan verksamhet och IT har funnits så länge datorer har introducerats på arbetsplatserna och är än idag en viktig fråga för organisationer av alla slags. Denna avhandling försöker därför undersöka bristen på insikt eller fragmenterad kunskap om organisationsdesign eller arkitektur hos moderna företag i både den akademiska världen och såväl industrin. Syftet med denna avhandling är att beskriva de utmaningarna och rekommendationerna som finns i forskningspapper, industriella vitböcker och intervjuer för att föreslå riktlinjer för bättre anpassning. Målet med denna avhandling är att tillhandahålla en inventering av tillgängliga forskningar inom området Business and IT Alignment (BITA) och organisationsvetenskap för att kunna föreslå en grund för framtida forskning. För detta ändamål har en Design Science Research (DSR) strategi följts i kombination med en litteraturstudie åtföljd av två intervjuomgångar som ett medel för datainsamling och utvärdering. Artefakterna som härrör från denna avhandling har formen av femton riktlinjer extraherade med hjälp av kodningsanalys från litteraturstudien och en första intervjuomgång hos ett stort svenskt fordonstillverkningsföretag. Riktlinjerna utvärderades därefter i en andra intervjuomgång med en branschexpert som granskade riktigheten och användbarheten av riktlinjerna. Resultaten av utvärderingen visade att riktlinjerna var användbara för både akademin och branschexperter. Därför gör det möjligt för författaren att hävda att en preliminär proposition har uppnåtts.