Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden. Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina. Vi har även sammansällt samtliga teorier i en syntes som legat till grund för vår analys. I det empiriska kapitlet behandlas den information vi insamlat hos fallföretagen och ämnesexperterna. För att få en bredare kunskap om ämnet inleds empirin med ämnesexperternas intervjuer för att sedan behandla fallföretagen. I analyskapitlet använder vi oss utav den teoretiska syntesen för att jämföra den med datan vi insamlat i empirin. En diskussion med egna analyser förs löpande genom texten. Utifrån vår analys kan vi dra flera slutsatser om hur företag arbetar med företagsfinansiell riskhantering på den kinesiska marknaden. Företag på den kinesiska marknaden kan begränsa sina företagsfinansiella risker genom att arbeta med kredittider, valutarisker och likviditetsplanering. Fler företag bör också arbeta med riskminimering genom utbildning i förebyggande syfte. Vi ser dock att eftersom Kinas politik är i ständig förändring försvåras möjligheten att hantera företagsfinansiella risker på marknaden.

Studier antyder att kreditbedömningsprocessen hos banker har förändrats över tiden. Numera baseras bedömningen till största del på datoriserade system, vilket har påverkat företagens tillgång till företagsfinansiering. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter bankerna anser att företagen har att kunna utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla företagsfinansiering och vilka effekter dessa möjligheter kan ha på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. Studien har baserats på empiriskt material som samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med banktjänstemän från Swedbank, Svenska Handelsbanken och Roslagens Sparbank samt en mailintervju med en professor inom företagsekonomi. De nämnda bankerna skiljer sig åt på så sätt att Swedbank är tämligen en vanlig affärsbank, Svenska Handelsbanken kännetecknas för att vara en decentraliserad bank och Roslagens Sparbank är en mindre lokal bank.  Resultaten har visat att bankernas kreditbedömningsprocesser är snarlika avseende stegen som kreditgivarna måste genomgå vid bedömning av ett företag. Tillvägagångssätten för att erhålla och analysera både den kvantitativa och den kvalitativa informationen kan skilja något hos bankerna. Vidare finns det möjligheter för företag att utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla finansiering, beroende på nätverkens omfattning, vilka typer av relationer nätverken utgörs av samt vilken typ av information som erhålls från dessa. I och med att bankernas verksamheter är starkt reglerade, har dessa tillvägagångssätt snarare en marginell påverkan på utfallet av kreditärendet än på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. / Studies suggest that the credit assessment process of banks has changed over time. Nowadays, the assessment is based largely on computerized systems, which has affected the companies’ access to corporate finance. The purpose of this thesis is to investigate what opportunities the banks consider that companies have to utilize their social networks in order to facilitate the ability to gain corporate finance and how these opportunities may affect the banks’ credit assessment process. The thesis has been based on empirical material collected through semi-structured interviews with bank employees from Swedbank, Svenska Handelsbanken and Roslagens Sparbank, as well as an email interview with a professor of business economics. The mentioned banks differ in such a way that Swedbank is quite a common commercial bank, Svenska Handelsbanken is characterized as being a decentralized bank and Roslagens Sparbank is a smaller local bank. The results have shown that the banks’ credit assessment processes are similiar to the steps that creditors need to undergo when assissing a company. The procedures for obtaining and analyzing both the quantitative and qualitative information may differ slightly from the banks. Furthermore, there are opportunities for companies to utilize their social networks in order to facilitate the access to corporate finance, depending on the scope of the networks, the types of relationships the networks comprise and the type of information being received. With the banks’ operations being heavily regulated, these approaches have a marginal impact on the outcome of the credit issue than on the banks and their credit assessment processes.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.