I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

Den här undersökningen syftar på att analysera utvecklingen avkaraktärer förekommande på flingförpackningar tillgängliga påmarknaden genom tiderna. Genom metoden semiotisk analys avden visuella framställningen av varje undersökt karaktär, ärhuvudfokuset för denna essä att svara på frågorna om vilkamönster framträder i porträtteringen av urvalet karaktärer ochvilka likheter och skillnader finns över tid. Samt hur dessakaraktärers design har förändrats historiskt för att anpassa sig tillkulturella trender och förändrade konsumentpreferenser.Studien kom fram till att flertalet paralleller kan dras mellankaraktärernas visuella utformning, samt att övergripande likheterfinns i deras valda illustrationsstil. Att varje designval i en karaktärsframställning fyller en funktion utöver estetik i att förmedlakaraktärens identitet. Samt för att kommunicera känslor såsomglädje och optimism för konsumenten att associera till karaktären,och i förlängning produkten.

Tobaksfritt snus har lite olika namn, bland annat nikotin påsar och ifolkmun brukar man ofta säga vitt snus. Det vita snuset har under2022 blivit en av de mest sålda snuset och i undersökningar visardet att ungdomars användande ökar. I den här studien undersökervi den grafiska designen på förpackningens lock.I uppsatsen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys för attanalysera viktiga designelement som bygger uppförpackningsdesignen. Vi har samlat in data från 24 stycken olikaprodukter från 12 varumärken, där har vi undersökt färger,typografi och hierarki. Utöver undersökningen av förpackningen såhar vi också gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys för att studerahur det vita snuset kommuniceras visuellt på sociala medier, detsociala mediet vi valde i denna studie var Instagram.Under denna studie har vi kommit fram till att vi kunde setydliga designelement som alltid var närvarande i designen ochviktiga informativa delar som bygger upp förpackningsdesignen.När vi studerade vitt snus på Instagram kunde vi även där setydliga mönster på hur varumärken valde att hantera varningstextensom medföljer produkter innehållande nikotin.

Havredryck har fått ett stort uppsving på senare år med en bredmålgrupp. För att få mer kunskap om förpackningsdesignens marknadfokuserar denna undersökning på havredryckens designbeslut i enbeskrivande studie. Den ämnar redovisa havredrycksförpackningarnasvisuella element för att sedan jämföra hur de överensstämmer medvarandra. Förpackningarna beskrivs utifrån områdena färg, typografi, bildoch reglerad information. Urvalet består av 21 olika förpackningar ochundersöks i två kategorier, Naturella och ekologiska samt Barista och Tillkaffe. Urvalet hämtades från de stora matvarukedjorna somhuvudsakligen opererar på den svenska marknaden, ICA, Coop ochWillys. Metoden som används är visuell- och kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att det finns likheter mellan de olika förpackningarna ivardera kategori samt så kan resultatet återkopplas till teorin i stora drag.Likheterna mellan dem var copy, bild och typografi. De skillnader somuppstod mellan de två kategorierna var främst färg och märkningar.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

Utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv är det både intressant och relevant att studera hur förpackningsdesign kan användas för att upprätthålla normer och strukturer i samhället (Stanfill, 2014). Syftet med denna studie är att undersöka människors inställning till, och uppfattningar om förpackningsdesign för lågprisvaror. Därtill hur de skulle kunna designas annorlunda för att utmana de rådande normerna för lågprisdesign och uppfattas mer lockande. Forskningen utgår från ett receptionsperspektiv för att få en fördjupad förståelse för studiens utvalda målgrupps uppfattningar om ämnet. Målgruppen består av personer som konsumerar lågprisprodukter, då de antas ha en begränsad ekonomi. Dessutom utgår studien från personer intresserade för god smak. Detta genom kvalitativa fokusgruppssintervjuer i samband med Luptons (2011) designprocess och arbetsprocessen Human-centered design (IDEO, 2015). Genom en analys av informanternas resonemang och uppfattningar har en förpackning för ett lågpris-te inom dagligvaruhandeln tagits fram. Studien är grundad i relevant teori och tidigare forskning som innefattar bland annat Bourdieus kapitalteori (1989), Bergströms designlära (2019), och Goffmans teori om självframställning (2020/1959). Undersökningens empiriska data visar att normerna för lågprisdesign uppfattas otilltalande, stigmatiserande och är möjliga att utmana. Dock krävs ett genomtänkt designarbete då förpackningen fortfarande ska ingå i lågprissegmentet. Projektet resulterar i att skapa en förpackning som bryter rådande normer för lågprisdesign och strävar efter att vara estetiskt tilltalande för studiens målgrupp.

Titel: Att vara ekologisk - En kvalitativ studie om hur konsumenter ser på ekologiska förpackningar. Författare: Sara Vesterlund och Emmie Wikström Kurs, termin och år: Kandidatuppsats 15 hp, HT 2014 Handledare: Kent Lövgren Antal ord i uppsatsen: 21 297 Problemformulering och syfte: Det är sedan tidigare konstaterat att förpackningens visuella utformning är ett viktigt marknadsförings- och positioneringsverktyg och används för att kommunicera varumärken. Den visuella utformningen är särskilt viktig på förpackningar till lågengagemangsprodukter då tidigare forskning visat att konsumenter ofta väljer förpackningar baserat på deras utseende. För den växande marknaden är det intressant att se hur förpackningen används för att positionera ekologi och ekologiska produkter och hur konsumenter uppfattar ekologiska förpackningars kommunikation. Vårt syfte är att studera hur förpackningarna till ekologiska produkter används för att visuellt kommunicera ekologi, samt undersöka hur konsumenter uppfattar produktförpackningarnas kommunikation av ekologi. Metod och material: De metoder som användes var kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de ekologiska förpackningarna samt fokusgrupper för att undersöka konsumenters uppfattning av ekologiska förpackningar. Huvudresultat: Samtliga förpackningar använder olika visuella element för att framhäva ekologi på förpackningen. De förpackningar som bäst stämde överens med konsumenternas associationer av hur en ekologisk förpackning ser ut var de förpackningar som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi tydligast. De element som konsumenterna ansåg kommunicera ekologi bäst var naturfärgade material och gröna och bruna färger, samt typografi i handstil. / Problem definition and purpose: It is well known that the visual design of packages is an important marketing and positioning tool used to communicate brand identity. The visual design is particularly important on the packages of low-involement products and previous research have found that consumers often choose packages based on their apperance. It is interesting for the ever growing market of organic products to see how packages is used in positioning organic products and discover how consumers view the communication on organic packages. The purpose of this study is to analyze how the packages of organic products is used to visually communicate ecology, and investigate how consumers view the communication on the packages of organic products. Method and material: The methods used in this study were qualitative content analysis, which was used to analyze the packages and focus groups, which were used to analyze consumers perception of organic packages. Result: All of the analyzed packages used different visual elements to highlight their organic attributes on the package. The packages that best matched the consumers’ inplanted associations of organic products was the packages that was conveyed to best communicate an organic product. The consumers’ idea of a good visual design for an organic product included handwritten typography, natural-colored material and elements in green and brown colors.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

En starkt konkurrerande marknad har tvingat företag att hitta nya vägar att marknadsföra sig på. Att använda förpackningsdesign har visat sig vara ett starkt verktyg för företag att nå ut med sin marknadsföring till konsumenter. Förpackningen har fått en viktig roll genom att få produkten att sticka ut i butikshyllan men den är även ett sista steg att kommunicera ut varumärket. Teorier om förpackningsdesign samt konsumentbeteende har hjälpt till att skapa en överskådlig bild över vad som studerats tidigare men även ge en förförståelse för fenomenet förpackningsdesign. Detta har bidragit till valet av studiens angreppsvinkel, vilken är att undersöka förpackningsdesign ur ett konsumentperspektiv för att få möjligheten att förstå hur en konsument tänker inför ett köpbeslut, samt vad som kan ligga till grund för vad en konsument attraheras av. Vad som var högst påtagligt efter en snabb överblick var att en förpackning påverkar en konsument, men hur mycket och till vilken grad var svårare att analysera. Det är många faktorer utöver förpackningen som även dessa har betydelse för vilken produkt en konsument i slutändan väljer. Efter en mer grundlig analys av data, insamlad med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt de tidigare framtagna teorierna kunde slutsatsen dras att konsumenten påverkas av olika faktorer tillsammans vid val av lågengagemangsvara. Dock observerades en antydan till att konsumenter inte påverkas av förpackningen i lika stor utsträckning som av tidigare preferenser, varumärke och pris. Sammantaget krävs ett samspel mellan design och utformning samt pris, positionering och innehåll för att skapa en lyckad förpackningsdesign. / A highly competitive market has forced companies to find new ways to market themselves. Using package design has proven to be a powerful tool for companies to reach out with their marketing to consumers. The package has got a major role as a last step to communicate the brand to the consumers. This study aims to examine and analyse what factors influence a consumer in the decision making process when choosing a packaged product in the FMCG (fast-moving consumer goods) industry. Three focus group interviews with consumers has generated qualitative data which is presented in relation to the theoretical framework of the study. The results show that there are many factors in addition to the package that also have a bearing on what product a consumer ultimately choose. A conclusion is drawn that different factors work together to influence the consumers choice of product. However, consumers seem to be less affected by the package than by past preferences, brand and price. Overall an interaction between design and form, price, positioning and content is required to create a successful package design.

Föreliggande studie syftar till att kartlägga vilka designfaktorer som främst förekommer på etiketter hos framgångsrika aleproducenter från olika länder, samt undersöka om konsumenter kan urskilja produktionsland endast genom granskning av etiketten. För att undersöka detta genomfördes en visuell innehållsanalys för att ta fram designfaktorer för fem utvalda länder, varefter fem typexempel skapades. Typexemplen testades på konsumenter via en webbenkät. Slutsatsen är att det i vissa fall går att ta fram ett typexempel och i vissa fall kan en del av konsumenterna se vilket det tänkta produktionslandet är. I majoriteten av fallen gick det emellertid inte att ta fram ett perfekt typexempel och konsumenten kunde inte urskilja det tänkta produktionslandet. / The purpose of the present study is to survey what design elements occur most often in labels from successful producers of ale and analyze if consumers can tell which country the ale has been produced in, only by viewing the bottle label. We completed a visual content analysis to find the design elements for five selected countries, and five representative labels was created. The constructed country labels were tested on the consumer trough a questionnaire study online. The conclusion is that in there is, in some cases, possible to design a representative label and that in some cases some of the consumers can tell which the intended country of origin is. In the majority of cases it was not possible to create a perfect representative and the consumer couldn't tell the intended country of origin.