No description available.

No description available.

Förvaltningsmyndigheter intar i skilda sammanhang och på varierande sätt ställningstaganden för hur enskilda förväntas agera i olika situationer. Med anledning av en myndighets uttalanden kan frågan om myndighetens ställningstagande är ett överklagbart beslut uppkomma. För att detta ska vara fallet krävs, oavsett hur ställningstagandet har rubricerats, att myndighetens ståndpunkt har en påvisbar effekt för den som berörs. Skogsstyrelsen är en av Sveriges förvaltningsmyndigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper är ett överklagbart beslut. Enligt myndigheten handlar registreringen av nyckelbiotoper i förvaltningsrättslig mening om faktiskt handlande och syftet med registreringen är att den ska utgöra ett kunskapsunderlag och inte vara bestämmande för den enskilde. Analysen av underättsavgörandena visar att skogsägarna inte delar Skogsstyrelsens inställning. Skogsägarna menar att nyckelbiotopregistreringen medför äganderättsliga konsekvenser för dem i form av att det ekonomiska värdet på deras skogsfastigheter påverkas. Detta då de frivilliga certifieringar som finns i dag hindrar virkesköpare från att köpa virke från en nyckelbiotop. Förevarande rättsutredning visar att rättsläget fortfarande är oklart avseende om registreringen av nyckelbiotoper är ett överklagbart beslut.

Examensarbete i (socialt arbete) 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.Opgaven tager afsæt i en undren over en tilsyneladende forskel i menneskeretlig diskurs i Danmark og Sverige. Menneskerettigheder er en central del af socialrådgiver(socionom)professionens selvforståelse og etiske grundlag i begge lande, hvorfor det er interessant at søge efter eventuelle forskelle i (social)juridisk diskurs i de to lande, der evt. kan medvirke til at give et billede af årsager til de forskelige perspektiver i de to lande. Opgaven indeholder herefter en kort beskrivelse af politiske perspektiver på menneskerettigheder i de to lande.Metodisk anvendes diskursanalysen, konkret ved en tekstanalyse af danske og svenske juridiske tekster om dels det (social)retlige forvaltningsskøn (värdering) i afgørelsessager (förvaltningsbelsut), og dels tekster om betydningen af menneskerettighedsbetragtninger i kredsen af lovlige kriterier ved afgørelser.Samlet skal det bidrage for det første at beskrive hvilke positioner, der overordnet eksisterer i henholdsvis dansk og svensk juridisk litteratur om det juridiske skøn og specifikt i forhold til socialret. For det andet beskrive hvilke positioner, der eksisterer i henholdsvis dansk og svensk juridisk litteratur om indvandrede retskilder som menneskerettigheder som relevante i forhold til de lovlige kriterier ved skønsudøvelse (på det sociale område) i de to lande. Og for det tredje diskutere om diskursen i den danske og svenske juridiske litteratur om skøn og menneskerettigheder eventuelt kan give bidrag til at forstå forskelle i politiske opfattelser af menneskerettigheder i politisk diskurs i Danmark og Sverige.Nøgleord/nyckelordAfgørelser/förvaltningsbeslut, diskursanalyse/diskursanalys, menneskerettigheder/ mänskliga rättigheter, skøn/skön (värdering), socialjura/ socialjuridik / Degree project in social work, 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year 2018.The point of departure for the paper is a interest in an apparently different discourse over human rights in Denmark and Sweden. Human rights is seen as a vital part of the self-understanding and ethical platform of the social work profession in both countries, wherefore it is interesting to look for possible differences in the (social)legal discourse in the two countries, that possibly may contribute to give a picture of the various perspectives in the two countries. The paper also contains a short description of political perspectives on human righs in the two countries.Methodically a discourse analysis is used, by making textanalysis of Danish and Swedish legal texts on partly the (social)legal administrative, discretionary decisions, and partly on texts relating to the importance of human rights considerations in finding the legal criteria for administrative discretionary based decisions. Combined the chapters contribute to describing the positions, that generally exist in Danish and Swedish legal litterature on discretion in decisionmaking and specifically in terms of Social Law. Secondly to describe the positions that exist in Danish and Swedish litterature on the relevance of International Law such as Human Rights Law as sources of law in terms of the legal criteria for decision making (in the field of Social Law). And thirdly discuss whether the discourse in the Danish and Swedish legal litterature on discretionary decisions and human rights may give a contribution to an understanding of the political perceptions of human rigths in the political discussion in Denmark and SwedenKey words: Administrative decisions, discourse analysis, human rights, discretionary decisions, social law

Condictio indebiti innebär att felaktiga betalningar skall gå åter. Banker har emellertid svårt att förlita sig på denna huvudregel. Bankernas centrala ställning i samhället kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försätter dem i en förtroendeställning. Mottagaren skall kunna lita på att en utbetalning från en bank är korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgående undantag till principen om condictio indebiti. Praxis har stadgat att banker i princip aldrig återfår en felaktig utbetalning. Av detta kan en ny huvudregel för banker konstateras, att en felaktig utbetalning från en bank skall kvarstå hos mottagaren. Liknande strikta regler finns för förvaltningsmyndigheter. Förvaltningsmyndigheter meddelar beslut och uppsatsen fokuserar på beslut av gynnande karaktär. Det vill säga beslut som innebär någon form av fördel för mottagaren, till exempel tillstånd, ekonomiskt bistånd eller bifallen ansökan. Huvudregeln för gynnande förvaltningsbeslut är att dessa inte kan återkallas utom i fyra undantagsfall. Detta på grund av att den enskilde skall kunna förlita sig på beslutet och inrätta sig efter det. Huvudregeln för återkallelse av förvaltningsbeslut och den nya huvudregeln för återbetalning till banker, är lika. Anledningen till svårigheten att återkalla/återfå något från den gynnade parten är att både banker och myndigheter anses ha en förtroendeställning. Förtroendeställningen beror dels på den enskildes trygghetsperspektiv men även på bankers och myndigheters större möjligheter att ha en god överblick över dessa situationer. Begränsningarna i återkallelse/återbetalning motiveras vidare med att det alternativ som är minst kännbart, skall väljas.  Detta resulterar i att mottagaren av beslutet eller transaktionen i princip alltid påverkas mer om återkallelse eller återbetalning skulle ske, än vad banker eller myndigheter påverkas av att beslutet eller transaktionen kvarstår. Likheterna i dessa motiveringar visar att banker behandlas, trots att de är att anses som privaträttsliga subjekt, såsom ett offentligrättsligt subjekt. / The principle of condictio indebiti means that a faulty transaction should be repaid. This general rule is however, not easily applicable on banks.  The central position the banks possess in our community combined with one of its main tasks, to correctly manage transactions and payments, put the banks in a position of trust. Customers should have unconditional trust in a transaction from a bank and its correctness. Hence, the bank has become an exception to the principle of condictio indebiti. Case studies have shown that banks will never be repaid for a faulty transaction. According to this, a new principle can be stated, that a faulty transaction from a bank shall remain with the recipient. Similar strict rules are to be found for the administrative authorities. Administrative authorities pass decisions and this essay focuses on decisions of favorable character. That is decisions that involve some kind of benefit for the recipient such as; permissions, financial assistance and approved applications. The general rule for favorable administrative decision is that these can not be withdrawn because the recipient should be able to trust, and act according to, a decision of an administrative authority. The general rules for these actions, withdrawal and reimbursement, are similar. The reason for the difficulty in withdrawal and reimbursement is that both banks and administrative authorities are considered to have a position of trust. The individual should always be able to trust an action from these two institutions. The position of trust is based on individuals need for security and that banks and administrative authorities have more knowledge and ability to overview the situation. Withdrawal and reimbursement should therefore never be preceded if it generates a disadvantage for the individual. The court should select the available option resulting in least negative impact. This justifies the difficulties in withdrawing or reimbursing an action that is favorable for the individual. Withdrawal and reimbursement will often have more negative impact on the recipients compared to how it affects banks and administrative authorities if the transaction or decision withstands. These similarities show that banks are treated as a public entity even though they are regarded as a private entity.