No description available.

När en person köper en bostadsrätt är det inte bostaden i sig som köps. Istället blir denne andelsägare i bostadsrättsföreningen, och får därigenom rätten att nyttja den aktuella bostadsrätten. Denna nyttjanderätt kan förverkas om bostadsrättshavaren missköter sig. Skulle nyttjanderätten bli förverkad kan tvångsförsäljning av bostadsrätten bli aktuell i det fall de aktuella parterna inte kommer överens om en alternativ försäljningsmetod. Tvångsförsäljning är således en extrem åtgärd och sker inte särskilt ofta, speciellt inte då jämförelse görs med hur många bostadsrätter som faktiskt säljs i Sverige varje år. Rättssäkerhet är ett centralt begrepp för att en stat ska anses vara en rättsstat med en rättsordning, vilket är en viktig del i det svenska samhället. För att det ska råda rättssäkerhet krävs det att den enskilda individen är skyddad mot övergrepp från samhället. Förutsebarhet och likabehandling är även två viktiga principer som måste upprätthållas. Rättssäkerheten kring tvångsförsäljningar är ett ämne som tål att diskuteras. Då det exempelvis inte framgår att Kronofogden har fasta riktlinjer angående hur de ska behandla de bud de får vid tvångsförsäljningar, samt då det finns lagrum i BRL som öppnar upp för subjektiva bedömningar, leder det till att omständigheterna kring en tvångsförsäljning inte är så rättssäkra som de borde vara. Om en bostadsrätt ska tvångsförsäljas, men Kronofogden inte lyckas få den såld går bostadsrätten tillbaka till bostadsrättsföreningen utan lösen och fri från panträtt. Detta leder till att panthavarna förlorar sin säkerhet för panten och bostadsrättshavaren förlorar sin möjlighet att få ut pengar från bostadsrätten. Panthavarna får således stå risken att panträtten kan gå förlorad i det fall bostadsrättshavaren förverkar sin nyttjanderätt till bostadsrätten. I och med att tvångsförsäljning inte är vanligt förekommande och eftersom det inte finns särskilt många rättsfall angående detta, väger de rättsfall som finns tungt. Praxis tål såvida att utökas med fler avgöranden för att skapa tydliga normer och riktlinjer inom området. På detta sätt skulle rättssäkerheten säkerställas och förutsebarhetsprincipen skulle upprätthållas. Sammanfattningsvis kan tvångsförsäljningar av bostadsrätter föranleda tvivelaktig rättssäkerhet som i denna uppsats närmare kommer att analyseras.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka bestämmelserna om skattetillägg och dess förenlighet med grundläggande krav på rättssäkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillägg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen är att ha en avskräckande effekt, så att den skattskyldige betalar rätt skatt. För påförande av skattetillägg krävs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen. Skattetillägget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed är artikel 6 också tillämplig. Detta innebär att de svenska bestämmelserna måste upprätthålla kraven som ställs enligt konventionen. Den fråga som framförallt har aktualiserats i detta hänseende är om beviskravet i gällande svensk rätt är för lågt ställt och därmed strider mot konventionen. Dessutom har tillämpningen av bestämmelserna funnits bristfällig avseende vem bevisbördan åligger, vilken beviskravsnivå som gäller, samt motiveringen bakom besluten. Likt regeringen finner jag att nuvarande beviskrav fortsättningsvis ska tillämpas. Jag anser att gällande rätt uppfyller de krav på rättsäkerhet som ställs. Däremot är tillämpningen av bestämmelserna ej förenlig med grundläggande krav på rättssäkerhet. / The purpose of this paper is to examine the provisions on tax addition and its compatibility with the basic requirements of legal certainty. Skatteverket decides on tax addition and appeals are made to the administrative court. The purpose of the penalty is to have a deterrent effect for the taxpayer in order for him to pay the correct tax. In order for applying tax addition it requires that Skatteverket shows, proves or makes it very likely that the taxpayer has made a false statement in his declaration. The tax addition as a sanction has been found as a penalty in the meaning of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and therefore article 6 is also applicable. This means that the Swedish rules must uphold the requirements imposed under the Convention. The question which above has arisen in this regard is if the need for evidence in the current Swedish law is set too low, and thus contrary to the Convention. Moreover, the use of the provisions has been found inadequate for whom the burden of proof lays, what level of proof that applies, and the reasoning behind the decisions. Like the government, I find that the current level of proof to apply tax addition shall continue to be practiced. I believe that the law conforms to the basic requirements of legal certainty. However, the application is of non-compliance with these requirements.

Djurskyddslagen är en lag vars tillämpning och utformning är behäftad med juridiska brister. Bristerna drabbar enskilda genom bland annat bristande proportionalitet i tillämpningen av sanktionen djurförbud. Ny lagstiftning rekommenderas för att ändra bakomliggande problematiska förarbetsuttalanden.

No description available.

No description available.

<p>Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.</p><p> </p><p>Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.</p>

No description available.

<p>Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering . Viktigast av dessa regler är den ökade betydelsen som individuella studieplanen givits.</p><p>En annan åtgärd som har vidtagits på flera lärosäten är att införa ett avtal mellan doktoranden och dennes handledare för att där diskutera och komma överens om hur de anser att utbildningen skall läggas upp. Dock framträder en rad svårigheter med ett sådant avtal, ett avtal mellan en doktorand och dennes handledare kan inte ges en bindande verkan då det förutsätter att det finns offentligrättlig lagstiftning som stöder tillkomsten av ett sådant avtal. I frånvaron av detta har man valt att benämna avtalet mellan doktoranden och handledaren Letter of Agreement då ett sådant förutsätts vara icke – bindande. Att avtalet inte är juridiskt bindande konstateras inte endast vara ofördelaktigt, ett Letter of agreement medger att parterna i en friare form än i ett bindande avtal diskuterar och kommer överens om innehållet. Liksom ett juridiskt bindande avtal medför ett Letter of agreement psykologiska effekter som ofta är det starkaste incitamentet att fullfölja ett avtal.</p>