Syftet med denna studie är att undersöka till vilken utsträckning som företag inomSveriges företagsvärld inser nyttan och användbarheten med att använda sig utav ettaffärssystem vid beslut gällande verksamheten styrning. Uppsatsen avser även attundersöka sambandet mellan affärssystem och beslutstöd genom att undersökakopplingen mellan tydligt ställda mål på affärssystemet och sedermera användandet utavdet som beslutstöd. Studien är genomförd med en positivistisk ansats av kvantitativ art,då vi genom en enkätundersökning har undersökt hur 34 stycken företag ser på planeringoch det dagliga användandet av affärssystem. Empirin har sedan analyserats utifrån redantidigare befintliga teorier som vi även utgått ifrån vid framställningen av enkäten.Affärssystemen har i allt snabbare takt börjat utvecklas och dessutom blivit en allt mercentral del utav den ekonomiska styrningen för verksamheten. Målen för användare avaffärssystem inriktas dock främst mot att förbättra hanteringen utav transaktioner genomen standardisering utav affärsprocesser och integration mellan verksamhet och data(Holsapple & Sena, 2003). Men Davenport (1998) menar att behovet av att göra sundaaffärsbeslut är en utav de främsta anledningarna för att anskaffa ett affärssystem. Enstudie av Löfgren och Ericsson (2004) påvisar att svenska företag har svårt att få framinformation genom sitt affärssystem alternativt inte vet hur man skall användainformationen som erbjuds. Dem menar också att målen med systemlösning inomekonomifunktionen måste överensstämma med den övergripande styrfilosofin för attaffärssystemet ska kunna maximeras. Ytterligare en studie gjord av Holsapple & Sena(2005) visar på att det finns en viss, men tydlig, användning av affärssystem sombeslutstöd i den amerikanska företagsvärlden. Men vad skulle en liknande undersökning,utförd i Sveriges företagsvärld, ge för resultat? Kommer resultatet i så fall stärka det somLöfgren & Ericsson (2004) påstår gällande sambandet mellan mål med affärssystemetoch användandet av det som beslutsstöd?Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Företag i Sverige inser till viss delnyttan med att använda affärssystem som beslutsstöd, de lägger en betydlig vikt vid attplanera affärssystem både vad gäller beslutsstöd men främst i övriga frågor gällande attintegrera och standardisera verksamheten. Även i det dagliga användandet avaffärssystemet påträffas situationer, gällande beslutstöd, av betydelse, även om företagenlångt ifrån använder systemet till fullo. Vid jämförelsen med amerikanska företag ser viatt även de lägger stor vikt vid att planera affärssystem men att de desto oftare använderaffärssystemet för olika situationer i den dagliga verksamheten, vilket är en markantskillnad mot de svenska företagen.

This study focussed on the budget control and monitoring challenges for school governing bodies. The study engaged a qualitative in-depth research into the challenges school governing bodies experience regarding budget control and monitoring based on the fact that budget control and monitoring are dimensional tools of financial management aimed at ensuring proper financial management and accountability. The research, grounded on social constructivism and employing a phenomenological pragmatic approach for data collection was purposely and conveniently confined to town schools in the Ekurhuleni District. Data was collected using interviews with school principals, finance officers and a treasurer and Institutional Development and Support Officers. Findings from the data indicated that while there were areas where school governing bodies did well, they faced numerous challenges in budget control and monitoring. It was found that there were challenges regarding the budgeting process in so far as budget preparation, budget implementation, and budget control and monitoring. Miscellaneous challenges influencing the budget control and monitoring process found included poor financial reporting, the low level of parental literacy which seemed to influence the meaningfulness of and realistic nature of the budgeting processes and the generic, inadequate and poor training school governors were provided with. Recommendation from the study mainly concern the provision of customised, focussed and needs-based training in financial and budget management after determining the skills audit to determine training and capacity building needs of school governors, holding principal to account for financial management as ex officio members of governing bodies, reviewing the quintile classification of schools based on the poverty index and considering the backgrounds of learners at town schools, who mostly are from previously disadvantaged backgrounds and ensuring that schools report on finances in languages parents understand and linking budgeting process to schools’ educational goals. / MEd (Education Management), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

The thesis deals with checking and verification of financial statements the subjects of the public sector. In the first part of the thesis there is mentioned the general characteristic of public sector, there is also described systém of checking and verification financial statements. Practical part of the thesis is dedicated to the Ministry of Regional Development.

This thesis takes an exploratory approach to On Demand Pay, an upcoming technology and employer benefit that allows employees to take out part of their earned salary before payday. With the technology relatively new, the academic literature around On Demand Pay is still in its infancy and we know little about how it affects employees beyond the financial benefit. Based on qualitative and exploratory interviews, the goal of this thesis is to explore ways in which On Demand Pay could affect employees and employer in a small Swedish software consultancy. The results indicate that the financial aspect of being able to take out a salary advance and having more flexibility around when to receive a salary might not affect software developers in the mid- to high-earner range in a particular positive or negative way. It could however negatively affect developers temporarily, as it can interfere with established budgeting habits. Still, there are indications of On Demand Pay positively affecting job satisfaction coming from a feeling of increased recognition and appreciation by the employer.

Научная новизна исследования состоит в развитии теоретических и методических положений по совершенствованию подходов к оценке эффективности государственного (муниципального) финансового контроля, являющегося инструментом управления общественными финансами. В первой главе исследуются теоретические аспекты управления общественными финансами, рассматривается вопрос влияния государственного (муниципального) финансового контроля на процесс управления общественными финансами. Во второй главе проведен анализ нормативно-правовых актов, статистической информации и результатов контрольной деятельности, характеризующий систему государственного финансового контроля на примере Министерства финансов Свердловской области. В третьей главе сформулированы предложения по совершенствованию системы государственного (муниципального) финансового контроля, а также автором представлена модель оценки эффективности данной системы. / The scientific novelty of the study lies in the development of theoretical and methodological provisions for improving approaches to assessing the effectiveness of state (municipal) financial control, which is a tool for managing public finances. The first chapter examines the theoretical aspects of public finance management, considers the issue of the influence of state (municipal) financial control on the process of managing public finances. In the second chapter, an analysis of legal acts, statistical information and the results of control activities is carried out, characterizing the system of state financial control on the example of the Ministry of Finance of the Sverdlovsk Region. In the third chapter, proposals are formulated for improving the system of state (municipal) financial control, and the author presents a model for evaluating the effectiveness of this system.

En konkurrenskraftig strategi kan vara en avgörande faktor för ett företags framgång. En formell företagsstrategi ser till att både de som deltar i den strategiska planeringen och i genomförandet följer samma mål. Det riktas kritik mot hur företag använder sig av strategisk planering och den största utmaningen för företagen ligger i att implementera strategin i verksamheten. Ett problem som är kopplat till strategier är att organisationers sätt att skapa konkurrensfördelar förändras snabbt. Företagen måste på grund av detta skapa förutsättningar för en ständigt pågående strategisk dialog.Syftet är att undersöka hur små och medelstora företag (SMF) arbetar med den strategiska planeringen i verksamheten och hur de kontrollerar att de strategiska aktiviteterna verkar i linje med det långsiktiga målet. Syftet med studien är även att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en lyckad strategisk planering och implementering hos SMF. För att besvara vårt syfte har en multipel fallstudie gjorts på två SMF i Sjuhäradsområdet. Personliga intervjuer har genomförts med personer från företagens ledningsgrupp och styrelse.SMF har gemensamma karaktärsdrag gentemot stora företag och följande områden har undersökts: omgivningsfaktorer, organisationsmiljö och ledningen. Storleken på företaget har en betydande roll när det kommer till hur stor påverkan omgivningen har på ett företag. SMF har mer begränsade resurser vilket bidrar till större osäkerhet i omgivningen och att hålla koll på bland annat andra konkurrenter. Organisationsstrukturen hos SMF kännetecknas av en platt struktur med få ledningsnivåer vilket bidrar till en hög flexibilitet och förmåga att anpassa sig till marknaden. De få ledningsnivåerna bidrar till att antalet mellanchefer är färre och kravet på Vd:ns ledningsexpertis ökar.The Closed-Loop Management System är en modell som föreslås användas vid strategisk planering hos företag. Modellen består av fem steg: utveckla strategin, översätta strategin, planera handlingar, kontrollera och lär samt testa och anpassa strategin. Modellen beskriver hur företag ska gå tillväga från att formulera och uttala strategin till att implementera och kommunicera den i verksamheten och har använts som underlag för att undersöka hur SMFs arbetar med strategisk planering och strategisk kontroll i praktiken. För att säkerställa att implementering av strategin blivit lyckad behöver företagen utföra strategisk kontroll. Ett sätt att utföra strategisk kontroll är genom att använda sig av integrerad prestationsmätning. Det innebär en balanserad styrning mellan finansiella och icke-finansiella mått där orsak- och verkansamband mellan de olika måtten kartläggs och har undersökts på företagen i studien.Slutsatser som kan dras av studien är att tre viktiga faktorer som bidrar till strategisk framgång i SMF är: inställningen hos de anställda, val av organisationsstruktur och tydlig kommunikation. För att genomföra den strategiska planeringen används ett metodiskt arbetssätt för att strukturera upp aktiviteter och delmål som finns för att uppnå det övergripande målet. Genom att bryta ned det övergripande målet i delmål och aktiviteter säkerställer företagen att de kortsiktiga handlingarna verkar i linje med den långsiktiga strategiska planen. Det är även viktigt för företagen att kontrollera och mäta dessa aktiviteter. Finansiella och icke-finansiella mått används för strategisk kontroll men studiens resultat visar att de finansiella måtten är dominerande. / A competitive strategy is essential for a corporate’s success in their industry. The challenge is not only to design the strategy; it is to spread it throughout the organization. An integrated measurement system refers to support and control the activities and goals that leads to strategic success. Thus, earlier studies have shown that integrated measurement systems have contributed to improve large enterprises’ performances when applied in their businesses. However, this study refers to the gap of research on the use of integrated measurement systems and its impact on small and medium-sized enterprises (SME). This study focusses on two Swedish SMEs and research what characterize their qualities that contributes to strategic success. The study will also focus on how the SMEs apply strategic planning and strategic control in their business’s.The study was based on previous studies in the context of strategy. The interviews were conducted on two Swedish SMEs, and the respondents were people that are a part of each company’s management team that possess both knowledge and insight to the company’s strategic work.Our findings suggest that factors contributing to strategic success in SME’s are: the communication approach, the attitude of the employees and the organizational structure. The strategic planning in SME wasn’t based on a specific model to support the strategic planning. However, they use a similar methodical approach to implement the activities in the strategic planning process. Finally, the study also shows that SMEs use integrated measurement in terms of financial and non-financial measurements, where the financial measurements had a greater impact on the SME business’s.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

<p>The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice.</p><p>The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration.</p> / <p>Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort.</p><p>En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna.</p><p>De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.</p>

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for businesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understanding why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in kiosks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The responses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspectives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct patterns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These merchants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a threshold indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the nonprofitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.