Title: Fair play and the rules of sport Objectives: The main aim of this work is to define the concept of fair play in terms of formalism, and its detailed explanation, explanation of related concepts while using examples from practice, and subsequent critique of formalism in comparison with other concepts of fair play. Methods: The methods of compilation, analysis and synthesis were used. We used the compilation method to summarize the theme based on available literature. The method of analysis was used to understand concepts closely related to fair play as formalism and the method of synthesis to understand the whole theme through the synthesis of the explained parts. Furthermore, we used the method of comparison, for comparing fair play as formalism with other concepts of fair play. Results: The theme of fair play and its relationship to rules was explained. We identified some limits of fair play as formalism, based on comparison with other concepts of fair play. Keywords: Fair play, rules, virtues, cases of fair play conduct, education

This dissertation situates the emergence of women’s intercollegiate sport at the University of Texas from 1927-1992 within the inherent tensions within liberal feminism regarding difference and equality. Specifically, it examines how the rhetoric of fair play functions as a resource for both resistance and social control. The rhetoric of fair play refers to a set of debates and discussions over the structure and meaning of competitive sport. The project proposes three tensions within fair play rhetoric: Discipline or Freedom, Rules as Control or Transformation, and the Universal or Political Athlete. Drawing upon the theoretical resources of liberal, radical and materialist feminism, as well as the cultural theory of Michel Foucault and Raymond Williams, the project argues that values of fairness and meritocracy within sport function dialectically to both empower demands for social change and to extend preexisting hierarchies. A number of questions guided this project: What social norms are at stake during sport competitions? How does fair play rhetoric uphold or challenge these norms? On what basis does fair play rhetoric challenge status quo social conditions? On what basis does it uphold them? And finally, how do the assumptions behind various usages of fair play rhetoric enable and limit their effects on society? Three case studies demonstrate how consecutive women’s sport administrators at Texas used claims to fair play to negotiate the dialectic tension of transcendent claims to sport identity and particular attachments to gender within women’s involvement in sport. Rhetorical tactics shifted from an invocation of sport’s public welfare benefits to political activism on behalf of women’s right to compete at sport. The project sets these varied tactics of sport advocacy within broader contexts of first wave feminism, interwar period Progressivism, social transformations of World War II, Civil Rights activism, and second wave feminism of the 1970s, culminating in the passage of Title IX. The dissertation concludes that the rhetoric of fair play exists within sport, and beyond, as a powerful form of discourse that can be wielded for social control or challenge. What is considered “playing fair” may change with time and perspective but the stakes remain high and thus merit scholarly attention. / text

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:25:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Silvia Bertossi Heidrich.pdf: 1255516 bytes, checksum: 7959c9fbe9de5258bf8504345ebe7cb9 (MD5) Previous issue date: 2011-08-11 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / This is a phenomenographic study that aimed to map and understand the variations in the conception of Fair Play of a group of managers working in an organization that has a Fair Play policy as a general guideline. The intention was to identify and analyze the associated competences with each conception, considering the managers´experiences. The research was conducted in a Swedish multinational company, founded in 1862. According to its history since that date, the business is conducted through a close relationship with customers, which was sustained over the years by the sense of Fair Play. Theories and main authors that have underpinned this research were: Marton, to address Phenomenography; Sandberg, to study competences in the interpretive/ phenomenographic view; Commans, Macauley and Lawton to discuss Fair Play in organizations. Thus, it was adopted a qualitative / interpretive perspective which was developed according to the premisses of Phenomenography method. The strategy to build up the data was based in document analysis and interviews with managers in depth, all managers working in leadership position for at least one year. As main results, the survey revealed that there are four central ways of conceiving Fair Play: as rules,transparency, justice and principles. Each of these conceptions still have sub-variations that give different meanings to the conceive of rules, transparency, justice and principle. The managers competences represent the materialization of these conceptions. Finally, the study reinforces the idea that understanding the differences in the conceptions can be a way to contribute and advance the initiatives and practices for developing competences in Fair Play. And if, like the managers said, unanimously, that competence in Fair Play, above all, is developed by example, the same thinking lies with the organization as a whole. Superficial conceptions will generate role models that can be more or less superficial, and organizations more or less competent to operate toward Fair Play logic. / Trata-se de um estudo fenomenográfico que teve por objetivo mapear e compreender as variações na concepção de Fair Play (FP) de um grupo de gestores que trabalham em uma organização que estabelece como diretriz geral uma política de jogo limpo. A intenção foi identificar e analisar as competências associadas a cada concepção, considerando as experiências vivenciadas pelos gestores. A pesquisa foi conduzida em uma empresa multinacional de origem sueca, fundada em 1862. De acordo com sua história, desde essa data, os negócios são realizados por meio de um relacionamento próximo com os clientes, que se sustentou ao longo dos anos graças ao sentido de Fair Play. As teorias e principais teóricos que embasaram essa pesquisa foram: Marton, para tratar de fenomenografia; Sandberg, para estudar competências na ótica interpretativista/fenomenográfica; Commans, Macauley e Lawton para discutir Fair Play nas organizações. Desta forma, adotou-se uma perspectiva qualitativa/ interpretativa que se desenvolveu segundo as premissas metodológicas da fenomenografia. A estratégia de construção dos dados recorreu à análise de documentos da organização e entrevistas em profundidade com gestores, ocupando cargo de liderança há pelo menos um ano. Como principais resultados, a pesquisa revelou que há quatro formas centrais de se conceber Fair Play: como regra, transparência, justiça e princípios. Cada uma dessas concepções apresentam ainda sub-variações que dão sentidos diversos a noção de regra, transparência, justiça e princípio. As competências dos gestores representam a materialização dessas concepções. Ao final, o estudo reforça a idéia de que conhecer as diferenças de concepções pode ser um caminho que contribua para que iniciativas e práticas de desenvolvimento de competências em Fair Play avancem. E se, tal qual os gestores afirmaram, por unanimidade, que a competência em Fair Play se desenvolve, sobretudo, por meio do exemplo, o mesmo raciocínio cabe à organização como um todo. Concepções mais superficiais gerarão modelos de atuação mais ou menos superficiais, e organizações mais ou menos competentes em operar em direção a uma lógica de jogo limpo.

Author's first name and surname: BSc. Josef Hovorka Title of the master thesis: ETHICS IN SPORT Department: Institute for Sociology, Philosophy and Ethics Supervisor: Prof. PhDr. Anna Hogenová, CSc. Year of presentation: 2012 Abstract: The aim of the thesis is to present a new approach to the topic "Ethics in Sport", to initiate a change in the attitude to sport, to create a preventive-educative programme and to change the approach to the education not only of athlets, but also of chidren and the youth in general in the Czech Republic. Keywords: Game, Whole, Tune, Olympism, Doping, Fair Play I agree the thesis to be lent within the library service.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?</p><p>Metod</p><p>Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.</p><p>Resultat</p><p>Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre.</p><p>Slutsats</p><p>Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen? Metod Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare. Resultat Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre. Slutsats Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.

The essays included in this dissertation develop a fair play account of state legitimacy. I argue for a modest revision to the traditional analysis of legitimacy. I then defend the principle of fair play against common objections. Next, I argue that the principle of fair play is capable of generating all the rights included in the new analysis of legitimacy defended earlier. Finally, I argue that the principle of fair play grounds the legitimacy of existing reasonably just states.

Title: Problems of Inter-Religious Dialogue in the Field of Sports Objectives: The primary objective of the thesis is to consider the terms olympism, ethics and fair play from various perspectives and subsequently to trace their global aspiration. The subject of the practical part is the analysis of religious dimension of sport and introduction of reality based problems indicated by athletes in terms of acceptance of the "global" ethical regulations. Another point of the thesis is to determine the attitude of the questionnaire respondents (a group of yogis) to the problematics of supporting the transfer of "western" fair play concept into "eastern" civilization and inquire the subject of possibly existing generally valid ethical values. Methods: Theoretical part of the thesis and the first section of the practical part comprises of the topical recherche based on texts analysis and comparison. Second section of the practical part comprehends informations obtained from questionnaires with open questions that are analysed and interpreted. Answers are provided by 44 respondents who actively perform yoga. Conclusion: In conclusion, the terms olympism, ethics and fair play are reviewed from various perspectives. Analysis of religious dimension of sport together with given examples describes possible...

Fair play är något som ligger i idrottens natur. Så hävdar i alla fall idrottsetablissemanget. Idrottsutövarna tycks däremot inte vara av samma åsikt vilket leder till upprepade brott mot fair play-idealet. Syftet med studien är att förstå och förklara hur fair play förändras och utvecklas i olika sporter utifrån en jämförelse mellan fotboll och rugby. Just dessa två sporter är intressanta att jämföra kopplat till fair play då de har samma ursprung men vitt skilda fair play-ideal. Det blir därför intressant att undersöka på vilka sätt fair play-idealet skiljer sig mellan de två sporterna och hur idealet har förändrats i de två sporterna sedan de uppkom på 1800-talet (i modern form), men även fair play-idealets allmänna roll inom idrotten. Detta är en komparativ studie där jag jämför fair play-idealen inom fotbollen och rugbyn. Metoden jag har använt är dokumentanalys.Fair play handlar både om de formella (nedskrivna) och informella (ej nedskrivna) reglerna, och den gemensamma tolkningen av dessa kallas för ethos (of the game). Fair play handlar också om att uppträda på ett positivt sätt, inte bara undvika ett negativt beteende. Reglerna kan brytas antingen medvetet, det vi kallar för fusk, eller omedvetet. En orsak till fusk är en vilja att vinna till varje pris. Strukturfunktionalism handlar om social kontroll, en fotbollsdomare kan exempelvis kontrollera spelarna och deras beteende genom att dela ut gula och röda (eller gröna) kort. Fair play-idealet går att problematisera som ett 1800-talsideal, som ett brittisk ideal, som ett överklassideal, som ett maskulinitetsideal, och som ett kristet ideal. Min slutsats är att det behövs ett mer kritiskt och problematiserande förhållningssätt till fair play-idealet. / This is a comparative study of the ideal of fair play in football and rugby. The purpose of this study is to understand and explain how fair play changes and develops in different sports with a comparison between football and rugby. Fair play is about the formal and informal rules, and about behaving in a positive manner, not only to avoid negative behaviour. Fair play is said to be fundamental in sports but the number of athletes that break this ideal suggests that it’s not. Structural functionalism is about social control, the football referee can for example control the players by showing them yellow or red (or green) cards. Fair play is an ideal of the 19th century, a British ideal, an ideal of the upper-class, an ideal of masculinity, and a Christian ideal. My conclusion is that there is a need for a more problematised approach to fair play.

No description available.