No description available.

No description available.

No description available.

I denna uppsats har laglotten och dess bestämmelser behandlats. Syftet med uppsatsen har varit att studera rättsläget kring laglotten och att reda ut dess syfte samt för- och nackdelar. Metoden som har använts i uppsatsen är den traditionella rättsdogmatiska metoden, med vissa inslag av rättshistoriska och rättspolitiska perspektiv. Arbetet bygger på material från svenska rättskällor där svensk lagtext, förarbeten och doktrin har varit tyngdpunkten. Laglotten växte fram på 1800-talet och bestämmelserna ser likadana ut idag som de gjorde då. Syftet med laglotten är att skydda bröstarvingar men det finns situationer då den kanske inte är förenlig med arvlåtarens sista vilja. I flera av statens offentliga utredningar har det diskuterats huruvida laglotten bör avskaffas eller bevaras. De förslag som har lyfts fram för att bevara laglotten är för att bröstarvingar ska skyddas från att bli arvlösa. Laglotten syftar också till att ge en rättvis fördelning av kvarlåtenskapen mellan bröstarvingarna. Det finns åsikter om att laglotten är förlegad och att förutsättningarna för bröstarvingar ser helt annorlunda ut idag än vad de gjorde förr. När laglotten infördes var bröstarvingar i ett behov att erhålla arvet för att kunna försörja sig själva och sin familj. Verkligheten ser annorlunda ut idag och trots detta har förslagen på ett avskaffande avvisats. Det torde vara dags att ompröva den inställningen för att få nya bestämmelser som anpassar sig efter hur samhället ser ut och har utvecklats sedan laglottsbestämmelserna kom till. Laglottsskyddet kan stå emot arvlåtarens sista vilja och det torde vara en rättighet att arvlåtarens sista vilja ska respekteras fullt ut, utan några begränsningar.

No description available.

Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när efterlevande make avled.   I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden. Det moderna samhället idag har mindre fokus på att behålla fast egendom inom familjen, då allt färre jobbar inom jordbruk och är beroende av sina föräldrar för sin försörjning. Det är nu av större vikt för de flesta att deras partner klarar sig ekonomiskt efter deras bortgång.   Uppsatsen lyfter frågan om arvsrätten är i behov av förändring för att stärka den efterlevande makens ekonomiska skydd. I analysen framkommer möjliga åtgärder för att stärka efterlevande makes skydd och hur detta påverkar särkullbarns ställning inom arvsrätten. / The right to inherit for a spouse of a deceased by Swedish law has been undergoing major changes during the 20th century. From a rather weak position during the early 20th century to a considerably stronger position today. The latest change occurred in 1986 when the widowed spouse got the right to inherit before children in common with the deceased spouse. The change was similar to the one that earlier had occurred with heirs in the second heir class, when the widowed spouse inherited before these heirs but the heirs got a right to inherit after the widowed spouse had deceased.   In today’s law about heritage the clash is between the widowed spouse and children who are not the spouses in common. The child of the deceased spouse, who is not the child of the widowed spouse, inherits before the widowed spouse by today´s law. During the last century the bonds between relatives has been less and less important as the society has progressed from farming to industrializing. The children have less need for inheriting land to farm nowadays and aren´t depending on their parents to provide for them. Instead of children depending on inheriting from their parents it is now more important that the widowed spouse is coping with their new economic situation.   The Paper elevates the question whether the in heritage law needs change to strengthen the widowed spouse´s economic protection.  In the analysis possible solutions to make this change is presented and also takes consideration to children from a previous marriage.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.