<p>Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.</p><p>Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.</p><p>Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.</p><p>Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.</p><p>Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur familjerättssekreterare resonerar kring ett gott föräldraskap. Vi vill därigenom förstå hur deras föreställningar om ett gott föräldraskap kan påverka dem i arbetet med vårdnadsutredningar. Våra frågeställningar är följande: Hur ser familjerättssekreterarens bild av ett gott föräldraskap ut? Skiljer sig synen på ett gott föräldraskap i förhållande till mödrar respektive fäder? Hur kan den personliga synen på ett gott föräldraskap påverka bedömningen i en vårdnadsutredning?</p><p>För att nå syftet med vår uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerättssekreterare i två olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förälders viktigaste uppgift enligt våra intervjuade familjerättssekreterare är att uppfylla sitt barns alla behov. En god förälder bör också ge mycket av sin tid och sitt engagemang till sitt barn. Familjerättssekreterarna kan se olikheter i faderskap respektive moderskap och i intervjuerna diskuterar de skillnader i beteendet mellan dem. Vidare diskuterar de hur de resonerar kring ett gott föräldraskap och hur deras syn på det påverkar dem i deras arbete. För att analysera vårt material har vi använt oss av normer som social konstruktion och Hirdmans genusteori.</p>

The EU guarantees the free movement of persons. The citizens of the EU Member States have the right to move freely without barriers within the EU borders and this result in an integration of the peoples in Europe. The integration result in several international family relationships. It is not unusual in the present situation that families have international relations. For example, spouses in a married couple may have different nationality. The international family law in Europe is applicable in case of a cross-border family dispute. The international family law consists of specific common rules on jurisdiction and rules on recognition and enforcement of judgments. There is no substantive family law or conflict-of-law rules in the international family law in the present situation. National law regulates the substantive law and the conflict-of-law rules. Since all Member States applies its own substantive family law, and the fact that national family law rules may differ in many cases, the absence of a common substantive family law in the EU cause issues in international family law. The differences in the substantive family laws affect citizens negatively in case of one Member State imposes less favorable legal effects compared to the internal law of another Member State. The national conflict-of-law rules apply since the international family law does not include any conflict-of-law rules. The conflict-of-law rules identifies the applicable national substantive law which gives rise to the problems in cross-border disputes. The international family law has no substantive solution to the cross-border disputes. The issues in international family law are that EU citizens are not necessarily treated the same way in all Member States even if the circumstances in a family law situation are identical. Legal uncertainty, risk of discrimination on grounds of nationality and possible obstacles to the free movement of people in the EU are examples of how citizens are affected by the divergences in international family law in the EU. A harmonisation of substantive family law is required to meet the citizens' rights under similar conditions in all Member States. However, the EU should not strive for common conflict-of-law rules since these rules only specify the substantive law. Differences in judicial practice arise in the substantive family law. A harmonised substantive law in the EU is required to avoid such differences. A harmonisation of these rules is complex due to the differences in national law. For example, the differences in the substantive law give rise to difficulties to harmonise the substantive rules by means of regulations. An appropriate solution for the harmonisation of substantive law is to let the Court of Justice of the European Union and the literature achieve a harmonised international family in Europe in due time.

This paper deals with the legal situation surrounding the legal statutory portion. The purpose of this paper is to investigate the statutory portions function in our society, does the rule fit into today’s society? To carry out this study, the authors analyzed the legal situation accordingly to the legal dogmatic method. Emphasis has been placed especially on laws but also non-government bills and doctrine.The statutory portion was introduced in the Swedish system, as early as in the 17th century. Its primary purpose then was to ensure a heritage to the descendants’ heirs. At this time most people died at a young age and their children were often young and incapable of supporting themselves. Today, it is more unusual to leave minor children, and it its more common to die of old age with already adult chil-dren. The statutory portion, which has as a purpose to ensure that parts of the de-scendants inheritance shall rightly fall to its heirs, is found today in 7 chapter 1§ ÄB .In recent years, a large number of non-government bills and government bills has been presented with proposals for the abolition of the statutory portion. Different writers express their view on the statutory portion as outdated and that the system does not fit into our society. Those who find the statutory portion outdated also express the meaning that statutory portion stands in conflict against both property law and the descendants last will.The authors consider the need for an investigation on the matter to determine whether the legal portion is outdated and no longer fulfills its purpose, or if it still is adapted to our modern society. / Denna uppsats behandlar den rättsliga situationen kring laglottsskyddet. Syftet med uppsatsen är att utreda laglottens funktion i dagens samhälle, är regeln anpas-sad efter dagens rättsliga behov? För att genomföra denna undersökning har för-fattarna analyserat det rättsliga läget i enlighet med den rättsdogmatiska metoden. Tyngd har lagts särskilt på lagtext men även motioner och doktrin har spelat en viktig roll.Laglotten infördes i det svenska systemet redan på 1800-talet. Dess främsta syfte var då att säkerställa ett efterarv för den avlidnes bröstarvingar. På den här tiden dog de flesta i ung ålder och de barn som efterlämnades var ofta unga och oför-mögna att själva försörja sig. Idag är det mer ovanligt att den som avlider efter-lämnar omyndiga barn, oftast dör vi idag i en hög ålder och våra barn är då själva redan vuxna. Laglottsskyddet, vilkets innebörd är att viss del av en avlidens arv skall tillfalla dess bröstarvingar, hittas idag i 7 kap 1§ ÄB.Under de senare åren har ett stort antal motioner och propositioner lagts fram med förslag om ett avskaffande av laglotten. Olika skribenter utrycker en åsikt om att laglotten är föråldrad och att systemet inte passar in i vårt samhälle. Det menas också att laglotten strider emot både egendomsrätten och den avlidnes sista vilja.Författarna anser att det behövs en utredning på området, för att fastställa huruvida laglotten är föråldrad och ej längre uppfyller sitt syfte, eller om den än idag är anpassad till vårt samhälle. Efter en utredning finner författarna att en re-form av laglotten kan finnas nödvändig.

Vid en bedömning av barnets bästa ska domstolen enligt föräldrabalkens 6 kap. 2a§ särskilt fästa avseende vid tre aspekter: barnet har rätt till en god och nära kontakt med båda föräldrar, barnet har rätt till skydd och hänsyn ska tas till barnets egen vilja. I familjerättsliga mål där det förekommit våld ställs möjligheten att förena dessa aspekter på sin spets. Denna kvalitativa dokumentstudie ämnar följaktligen undersöka på vilket sätt barn och vad som är till deras bästa framställs av tingsrätten i vårdnadsmål där det förekommit uppgifter om våld, med fokus på vilken möjlighet till delaktighet och skydd barnen erbjuds. Det empiriska materialet har bestått av tjugo tingsrättsdomar och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. För att problematisera barns möjlighet till delaktighet har studien tagit sin teoretiska utgångspunkt i barndomssociologin. Där även Leena Alanens (1992) begrepp familialisering och Lotta Dahlstrands (2004) delaktighetsstege har utgjort viktiga verktyg vid analysen. Studien visar på att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar är mer framträdande i tingsrättens resonemang om barnets bästa än barns behov av skydd. Detta trots att studien behandlar tingsrättsdomar med uppgifter om våld. Vidare menar vi på att barn i flera fall osynliggörs som egna individer med egna åsikter då familjen används som tolkningsram. Föreställningar om att barn är lojala sina föräldrar och kan underlåta att berätta eller ljuga för sina föräldrars skull hindrar tingsrätten från att tillmäta barnens vilja betydelse. Barnens kronologiska ålder tycks även vara knuten till barnens grad av delaktighet i domarna. Små barn under fem år ges ingen röst i domarna medan äldre barn i tonåren i flera fall får fullt gehör för sin vilja.

Civilrättsliga tvister om karaktärisering av rättshandlingar är vanligt förekommande i svensk rätt, då särskilt angående syftet med förmögenhetsrättsliga överföringar mellan parterna. För sådana dispositiva tvister är domstolen bunden av parternas respek­tive framställningar. Det kan dock tänkas uppstå en del bevissvårigheter för parterna att styrka det bakomliggande syftet med exempelvis en överföring mellan dem. Det inne­bär att tvistens utgång ofta blir avgörande av vem av parterna som ska bära risken för att ens framställda rättsfaktum inte kan bevisas, eller med andra ord vem som åläggs bevisbördan. Högsta domstolen (HD) har behandlat frågan i en rad rättsfall varav ett, NJA 2014 s. 364, har väckt en del frågor kring vad som faktiskt gäller i bevis­börde- och beviskravssammanhang. Detta problem blir särskilt aktuellt om parterna som tvistar med varandra är makar. När två personer ingår äktenskap med varandra sker ingen direkt ändring i makarnas förmögenhet. Det inträder dock en del rättigheter och skyldigheter. I portalparagraferna i äktenskapsbalken (ÄktB) 1:2 och 1:4 förklaras att makarna har en äktenskaplig lojalitetsplikt mot varandra som omfattar såväl ekonomiska som sociala hänseenden. Samtidigt förklaras det i ÄktB 1:3 att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Makarna kan även träffa förmögenhetsrättsliga avtal med varandra och företa rättshandlingar sinsemellan. Eftersom makar har ekonomiska skyldigheter mot varandra uppkommer särskilda bevissvårigheter när rättshandlingar som företagits mellan just makar ska karaktäriseras. Med tanke på att makar ofta lever i nära relation till varandra och ofta har en gemensam ekonomi, kan det tänkas vara vanligt att makarna företar rättshandling utan att säkerställa någon bevisning om rättshandlingens faktiska innebörd. Dessutom finns ytterligare en aspekt att beakta vid överföringar mellan makar som inte finns mellan andra avtalsparter, nämligen den äktenskapliga underhållsplikten som ofta kan vara svår för en part att styrka.

Sammanfattning Denna studie syftar till att utifrån en flerteoretisk ansats förstå hur barnet positioneras i förhållande till föräldrakonflikten i långvariga vårdnadstvister. En kvalitativ aktstudie har genomförts, där akter i vårdnad-, boende- eller umgängesmål från tingsrätten har behandlats. Den teoretiska förankringen utgörs av barndomssociologi, konfliktperspektiv, genus samt anknytningsteori för att generera olika infallsvinklar i synen på den långvariga vårdnadstvisten och barnet i denna. Resultatet visar att barnets position som subjekt är beroende av att barnsamtal hålls. Då barnsamtal inte genomförts är ligger mer fokus på föräldrarnas lämplighet och förmågor än barnets vilja och behov. Bedömningar angående barnets bästa diskuterar i många fall samarbetssvårigheter, missbruk eller våld som ett motiv för ensam vårdnad. Den långvariga processen bidrar till en minskad kontakt för barnet med den icke stadigvarande föräldern och att föräldrarna ej dyker upp på möten och förhandlingar bidrar till en fördröjning av rättsprocessen. Studien är relevant för socialt arbete då vårdnadstvister är ett vanligt förekommande fenomen där familjerättssekreterare spelar en stor roll. Detta eftersom det är dem som utreder familjen och tillgodoser att barnet synliggörs under den rättsliga processens gång.

No description available.

No description available.

No description available.