Spelling suggestions: "subject:"fantomsmärta"" "subject:"fantomsmärtan""
1 |
Terapeutisk beröring för lindring av fanomsmärta och postoperativ smärta : en litteraturstudieÅkesson, Minna January 2003 (has links)
No description available.
|
2 |
Terapeutisk beröring för lindring av fanomsmärta och postoperativ smärta : en litteraturstudieÅkesson, Minna January 2003 (has links)
No description available.
|
3 |
Personers upplevelse av att leva med fantomsmärta: En litteraturstudieHedman, Joakim, Ölund, Frida January 2020 (has links)
Fantomsmärta beskrivs som en smärtfull sensation i en kroppsdel som inte längre finns kvar. Fantomsmärta är ett vanligt fenomen som kan uppkomma efter amputation av en kroppsdel eller vid en ryggmärgsskada. För många finns smärtan kvar i flera år och några lever med den livet ut. Kronisk smärta är känt för att påverka livskvalitén och förmågan, vårdpersonal behöver därför inte bara bemöta de fysiska aspekterna av fantomsmärta utan också de psykologiska. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med fantomsmärta. Artiklar söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Svemed+. Åtta kvalitativa artiklar analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier; Att smärtan kan skapa lidande och kontrollera ens liv,Att smärtan är osynlig och svår att förstå för andra och en själv och Att information och förståelse är viktigt för att försäkra sig om att smärtan är normal. Att leva med fantomsmärta visade sig skapa lidande. Personer med fantomsmärta beskrev att de inte fått någon information om fantomsmärta eller att den information de fått upplevdes otillräcklig. De tvivlade på sin smärta, visste inte alltid att andra också drabbades och ansåg att andra personer med fantomsmärta var de enda som kunde förstå upplevelsen. Därför är det viktigt att vårdpersonal tydligt visar att de tror på verkligheten av den fantomsmärta personer beskriver och att vårdpersonal lägger fokus på att ge tillräcklig information som möter personers behov och önskemål.
|
4 |
Att smärtlindra en obefintlig extremitet : Upplevelser av fantomsmärtans komplexitet / How to alleviate pain in a non existing extremity – experiences and complexity of the phantom limb painPalm Annerstedt, Caroline, Sjösten, Nina, Cardell, Amanda January 2014 (has links)
Fantomsmärta är ett komplext fenomen som drabbar många patienter efter amputation av extremitet. Syftet var att utforska hur fantomsmärtor efter amputation av extremitet kan upplevas och lindras. Litteraturstudiens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman vilka är fantomsmärtans komplexitet, lindring genom transkutan elektrisk nervstimulering och lindring genom rörelseterapi. Det har visat sig att upplevelsen av fantomsmärta medför en negativ påverkan för patienter efter amputation av extremitet. Olika behandlingsmetoder till exempel transkutan elektrisk nervstimulering och rörelseterapi har beprövats med varierande resultat. Vidare forskning är nödvändig för att klarlägga den bakomliggande patofysiologin gällande fantomfenomenet för att generera bättre anpassade lindringsmetoder. Vidare forskning är även angelägen för att få en ökad förståelse för patienters upplevelser kring smärtproblematiken. Utformande av PM gällande vård av patienter som lider av fantomsmärtor efter amputation av extremitet vore betydelsefulla. / Phantom limb pain is a complex phenomenon that affects numerous patients following amputation of the extremities. The aim of this study was to explore how phantom limb pain following amputation of extremities can be experienced and alleviated. The study was conducted as a literature review where 15 scientific articles were the basis for the results. Three major themes are presented in the result: the complexity of phantom limb pain, alleviation through transcutaneous electrical nerve stimulation and alleviation through movement therapy. It has been shown that the experiences of phantom limb have a negative impact on patients following amputation of extremities. Different options regarding treatment, for example transcutaneous electrical nerve stimulation and movement theory, has been proven with variation in the results. Further research is required to elucidate the underlyingpathophysiology regarding the phantom phenomenon for better understanding and suitable alleviation options. Specific guidelines regarding nursing for patients who suffer from phantom limb pain would be of importance.
|
5 |
Patienters erfarenheter av att leva med fantomsmärta : En litteraturstudie / Patiensts´experiences of living with phantom limb pain : A literature reviewHenriksson, Malin, Tronde, Maria January 2020 (has links)
Bakgrund: Fantomsmärta upplevs av cirka 50-85% av alla som genomgår amputation. Antalet amputationsingrepp ökar i världen likväl som i Sverige, detta på grund av en generellt åldrande befolkning samt ökad sjukdomsprevalens. Trots ett så pass vanligt förekommande fenomen är patienters erfarenheter sparsamt beskrivet och då även i svensk vårdkontext. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med fantomsmärta efter amputation. Metod: Åtta kvalitativa studier identifierades till denna studie. Relevanta data söktes fram i CINAHL och PubMed. Innehållsanalys utfördes med inspiration av Fribergs modell, innehållande fem steg. Resultat: Patienters erfarenheter av fantomsmärta presenteras i fyra kategorier och nio subkategorier: Olika dimensioner av smärta, Självbild i förändring, Nya utmaningar i vardagslivet och Behöver stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med fantomsmärta är komplext. Amputation medför en förändringsprocess med både påfrestningar och begränsningar men också anpassning till en förändrad livssituation. Livskvalitet trots dessa utmaningar är möjligt och som sjuksköterska är det således essentiellt att identifiera varje enskild patients hinder för och möjligheter till anpassning. Detta för att gemensamt uppnå hälsa i största möjliga mån. / Background: Phantom limb pain occurs in circa 50-85% of all the cases of amputation. Amputations are increasing worldwide as well as in Sweden because of an ageing population and an increase of disease-prevalence. Although phantom limb pain is common, there is a lack of knowledge and information when it comes to patients’ experiences. Aim: The aim of this study is to describe patients’ experiences of living with phantom limb pain after amputation. Methods: Eight qualitative studies were identified for this review. Relevant data was collected from CINAHL and PubMed. Qualitative content analyses were conducted, inspired by Friberg’s five step model for analysis. Results: Patients’ experiences of phantom limb pain were presented in four categories and nine subcategories: Different dimensions of pain, Self-image in change, New challenges in everyday-life and The need of support from the surroundings. Conclusion: Living with phantom limb pain is complex. Amputation induces a process of change, presenting limitations, stresses and a need to adapt. However, good quality of life is possible and as a nurse it is essential to identify patients’ possibilities and obstacles to strive for the best possible health care.
|
6 |
Personers upplevelser av att leva med fantomsmärta : En litteraturstudie / Patients' Experience of Living with Phantom Pain : A literature reviewDemse, Max, Assenhöj Attin, Rebecka January 2022 (has links)
Bakgrund: Sedan 1950-talet har antalet amputationer av övre och nedre extremiteter femdubblats. Dock har forskarna fortfarande inte en speciellt systematisk förståelse kring fantomsmärta. Förutsättningen för att få fram en välgrundad och personcentrerad behandling är god kommunikation med patienten såväl som korrekt dokumentation. Det krävs också en bred kunskap kring fantomsmärta för att kunna utföra en personcentrerad vård. Genom en utökad förståelse kring fenomenet blir patienternas subjektiva upplevelser lättare att förstå och behandla för sjuksköterskan vilket då kan bidra till en bättre vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva med fantomsmärta. Metod: Litteraturstudiens metod omfattade databassökningar i Pubmed och Cinahl. Valda studier inom området omvårdnad analyserades. Resultat: Analysen resulterade i att två teman identifierades: Smärtans påverkan i livet och Upplevelser av att hantera smärta. Fantomsmärta visade sig problematiskt att leva med. De personer som drabbas av fantomsmärta ansåg att informationen kring fenomenet var otillräcklig eller icke existerande. Smärtan påverkade vardagen och innebar anpassningar, både fysiskt och psykiskt. Vårdpersonal behöver därför vara kunniga och empatiska i bemötandet av patienter med fantomsmärta för att på så sätt kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad. Konklusion: Patienter upplevde att förståelsen för fenomenet, upplevelserna och informationen som gavs ut var bristfällig. Genom vetskapen om att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan bättre bedriva en personcentrerad omvårdnad.
|
7 |
Sjuksköterskans omvårdnad i komplementära metoder för patienter med fantomsmärta : En litteraturstudieWestbeck, Hannes, Remkéus, Kristoffer January 2020 (has links)
Bakgrund: Fantomsmärtan är vanlig hos patienter som amputerat en kroppsdel. Att behandla smärtan är en utmaning för sjuksköterskan där en kunskap om fenomenets manifestation och de komplementärmedicinska alternativ som finns att tillgå är viktiga redskap för att stötta patienten genom hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med fantomsmärta som behandlas med komplementärmedicinska behandlingar. Metod: Studien var en litteraturstudie med induktiv ansats baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning med olika design. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i två kategorier: Sjuksköterskans roll före amputationen och Sjuksköterskans roll efter amputationen. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av fantomsmärta där den personcentrerade vården är i fokus. Kunskap om fantomsmärtans manifestation samt komplementärmedicinska alternativ, till exempel spegelterapi och VR med AG, är nödvändig för att bygga förtroende och finna rätt behandlingsalternativ till den unika patienten. Konklusion: Sjuksköterskans förståelse för patienter med fantomsmärta samt patientens hälsolitteracitet har en central roll i omvårdnaden. Tidigt implementerande av en vårdplan, utbildning om fantomsmärtans karaktär samt information om komplementärmedicinska behandlingsalternativ skapar förtroende mellan sjuksköterska och patient. Ytterligare forskning kring fantomsmärtan och de komplementärmedicinska metoderna är nödvändig för att arbeta fram tydligare riktlinjer och en bredare förståelse för fantomsmärtan. / Background: Phantom limb pain is common in patients who have amputated a body part. Treating the pain is a challenge for the nurse where a knowledge of the phenomenon's manifestation and the complementary medicine alternatives that are available are important tools for supporting the patient throughout the care process. Aim: The aim was to illustrate the nurse’s role in the care of patients with phantom limb pain who are treated with complementary medicine methods. Method: The study was a literature study with an inductive approach based on qualitative and quantitative research with different designs. Results: The results of the literature study are presented in two categories: Nurse’s role before the amputation and Nurse’s role after the amputation. The nurse has an important role in the treatment of phantom limb pain where the person-centered care is in focus. Knowledge of the manifestation of phantom limb pain as well as complementary medicine alternatives, such as mirror therapy and VR with AG, is necessary to build trust and find the right treatment alternative for the unique patient. Conclusion: The nurse's understanding of patients with phantom limb pain and the patient's health literacy has a central role in nursing. Early implementation of a care plan, education about the nature of phantom limb pain and information about complementary medicine treatment options creates trust between nurse and patient. Further research on phantom limb pain and the complementary medicine methods is necessary to work out clearer guidelines and a wider understanding of phantom limb pain.
|
8 |
Patienters upplevelse av att förlora en extremitet : En litteraturöversikt / Patients' experience of losing an extremityJohansson, Lena, Spång, Maria January 2020 (has links)
I Sverige utförs amputationer vanligtvis till följd av nedsatt blodcirkulation. Efter amputation kan fantomsmärta och andra problem uppstå, vilket kan påverka livskvalitén. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter att ha fått en nedre extremitet amputerad. Litteraturöversikten är en studentuppsats på kandidatnivå där tio artiklar granskades. Resultatet visade tre huvudteman med tillhörande underteman som beskriver patienters upplevelse av livskvalitén i det dagliga livet efter amputation. Huvudteman som framkom var: Vården före och efter, livskvalité och hopp inför framtiden. Resultatet av litteraturöversikten visade på att patienter upplevde sig inte vara delaktiga i besluten och vården efter amputation. De upplevde även att fantomsmärtan påverkade livskvalitén samt att de efter amputation upplevde förlorad självständighet och att självbilden förändrades. Positiva upplevelser efter amputation påverkades av huruvida patienter accepterade sin nya situation. De som led av långvarig smärta före amputation kunde se ingreppet som en räddning till att leva ett smärtfritt liv. Sjuksköterskor bör arbeta individanpassat, möta patienters livsvärld och samverka i team för att underlätta möjligheterna att finna livskvalité samt förbättra möjligheten till återhämtning. / In Sweden, amputations are usually performed as a result of reduced blood circulation. After amputation, phantom pain and other problems can occur, which can affect the quality of life. The purpose of this literature review is to describe patients' experience of the quality of life in daily life after having a lower extremity amputated. The literature review is a student essay at the bachelor's level where ten articles were reviewed. The results showed three main themes with associated sub-themes that describe patients' experience of the quality of life in daily life after amputation. The main themes that emerged were: Care before and after, quality of life and hope for the future. The results of the literature review showed that patients did not feel involved in the decisions and care after amputation. They also experienced that phantom pain affected the quality of life and that after amputation they experienced lost independence and that their self-image changed. Positive experiences after amputation were affected by whether patients accepted their new situation. Those who suffered from prolonged pain before amputation could see the procedure as a salvation to live a pain-free life. Nurses should work individually, meet patients' worlds of life and collaborate in teams to facilitate the opportunities to find quality of life and improve the possibility of recovery.
|
9 |
Patienters upplevelser av fantomsmärta : En litteraturstudie / Patients’ Experience Of Phantom Pain : A literature reviewBengtsson, Michela, Aursnes, Moa January 2023 (has links)
Bakgrund: Antalet amputationer ökar successivt varje år i Sverige och därmed möter sjuksköterskor allt fler patienter som har fantomsmärtor. För att kunna möta dessa patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om och förståelse för fenomenet fantomsmärta. Detta för att kunna utföra en personcentrerad vård, lindra smärta och för att kunna ge en säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av fantomsmärta. Metod: Litteraturstudien utgår från elva artiklar med en kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens valda artiklar har kvalitetsgranskats.Artiklarna analyserades systematiskt och kategoriserades i kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: fantomsmärtan ter sig på olika sätt och användning av copingstrategier. Kategorin fantomsmärtanter sig på olika sätt underbyggdes med tre underkategorier: varierande smärtförnimmelser, påverkad psykisk hälsa och påverkad social hälsa. Kategorin användning av olika copingstrategier underbyggdes med två underkategorier: behov av hanteringsstrategier och behov av information. Konklusion: Patienterna upplevde att fantomsmärtan var en individuell upplevelse som påverkade varje patient på olika plan, vilket genererade i ett varierande behov av stöd och hantering. Genom att förstå att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan anpassa sin omvårdnad för att möta varje patients unika behov och möjliggöra en personcentrerad vård. / Background: In Sweden, the number of amputations increase annually. As a result, registered nurses are expected to meet patients with phantom pain to a larger extent. Hence, registered nurses must have knowledge and understanding about phantom pain in order to perform person-centered care and provide safe care. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences with phantom pain. Method: The literature review is based articles on a qualitative approach. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The included articles for this literature review have been quality reviewed. The articles were systematically analyzed and categorized into themes and subthemes. Results: The analysis resulted in two main categories: the phantom pain manifests itself in different ways and the use of coping strategies. The main category phantom pain manifests itself in different ways was substantiated with three subcategories: varying pain sensations, affected mental health and affected social health. The main category use of different coping strategies was supported with two subcategories: need for coping strategies and need for information.Conclusion: The patients felt that the phantom pain was an individual experience that affected each patient in a different way, which generated a varying need for support and coping strategies. By understanding that phantom pain is an individual experience, the nurse can adjust the care to meet each patient's unique needs and enable person-centered care.
|
10 |
Effekt av spegelterapi som en omvårdnadsåtgärd för smärtlindring av fantomsmärtor: En kvantitativ litteraturstudie / The Effect of Mirror Therapy as a Nursing Treatment for Reducing Phantom Limb Pain: A Quantitative Litterature StudyPiri, Emelie, Rydström, Emilia January 2023 (has links)
Bakgrund: Majoriteten av de personer som genomgått ett amputationsingrepp drabbas av fantomsmärta. Trots att fantomsmärta är ett vanligt fenomen inom denna patientgrupp så är det ofta missförstått och det föreligger problem förknippade med hanteringen av fantomsmärtor. Tidigare forskning har visat inkonsekventa resultat som varierar från en forskare till en annan och komplexiteten med fantomsmärta har lett till behandlingsresultat med varierande effekt. I första hand har farmakologisk behandling använts, men många patienters smärta förblir refraktär mot farmakologiska medel och kräver därför andra alternativ. En alternativ behandling som först föreslogs i början på 1990-talet i vårdandet av fantomsmärta är spegelterapi. Spegelterapi kan användas som en omvårdnadsåtgärd för att smärtlindra fantomsmärtor och ska minska den amputerade kroppsdelens smärta.Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa effekten av spegelterapi som en omvårdnadsåtgärd för smärtlindring av fantomsmärtor.Metod: Metoden som använts är systematisk databassökning i databaserna PubMed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga studier med kvantitativ studiedesign.Resultat: Litteraturstudiens syfte blev besvarat och kunde fastställa att spegelterapi har en smärtlindrande effekt för fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till enförbättrad livskvalitet. Således delades resultatet in i två huvudteman: Spegelterapins smärtlindrande effekt utifrån olika smärtskattningsskalor samt påverkan på livskvaliteten. De frågor som ställts är om spegelterapi är en omvårdnadsåtgärd som kan användas i praktiken.Konklusion: Spegelterapi har en smärtlindrande effekt och minskar fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till en förbättrad livskvalitet samt ökar välmåendet hos amputerade personer som lider av fantomsmärtor. Spegelterapi hade kunnat användas i praktiken efter att ha blivit optimerad och där en standardmetod för spegelterapi tagits fram. Däremot krävs det vidare forskning om spegelterapi. / Background: The majority of amputees suffer from phantom pain. Although phantom pain isa common phenomenon, it is often misunderstood and there are often problems with themanagement of phantom pain. Previous research has shown inconsistent results that varyfrom one researcher to another. The complexity with phantom limb pain has led to treatmentresults with varying effects. Primarily pharmaceuticals have been the main treatment. But many patients' discomfort still remains and the need for alternative treatment options isimperative. One alternative treatment is mirror therapy which was first suggested in thebeginning of the 1990’s century. Mirror therapy is supposed to reduce the phantom limb pain.Aim: The aim of this literature review is to highlight the effect of mirror therapy as a nursing treatment for reducing phantom limb pain.Method: The method that is used is a systematic database search in PubMed and Cinahl. The literature study is based on 10 scientific articles with a quantitative study design.Result: The literature study proved that mirror therapy is effective for reducing phantom limb pain. A secondary finding was the improvement of quality of life. Therefore the result was divided into two main themes: Change in phantom pain based on different pain assessment scales and the impact on the quality of life. Questions that were asked are whether mirror therapy is an intervention that can be used in the treatment of the phenomenon.Conclusion: Mirror therapy does reduce phantom pain in amputees. A secondary finding was that the intervention also contributes to a better quality of life and increases the well-being for the amputee. Mirror therapy could be practically applied after a standard method has been produced. However, further research is needed on mirror therapy.
|
Page generated in 0.0459 seconds