Joint work is a measure of reallotment that guarantees that an important facility is carried out. The measure is applied predominantly in regulations relating to the closure of level crossings in order to ensure the construction of replacement roads for exits to public roads, or the reconstruction of individual roads. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority provides legal manuals to support cadastral surveyors in their conducts. Land surveying operations that are affected by the joint work measure can be found in chapter 9 in manual for the property law. The purpose of the study was to map the working methodology for the management process of reallotment with decisions regarding joint work. The manual lacks national guidelines for handling these cases, which means that the knowledge is today transmitted through oral tradition. This means that cases with decisions regarding joint work are handled differently in Sweden. The aim for the study is to answer the specific questions by presenting what the handling looks like today and in the long term promote the cadastral surveyor’s handling of the process. To answer the study's questions, interviews and examination of land surveying dossiers were conducted. The respondents were made up of land negotiators from the Swedish Transport Agency and cadastral surveyors at the State Cadastral Authority, which works with the issue. The study's results illustrate a wide variety of perspectives and management of joint work. The most prominent was the ambiguity about how the decision should be designed, the interpretation of chapter 9 in the manual but mainly lack of clear guidelines for handling. It was found after the study was completed that national guidelines for the management process need to be established. Clarification of the extent of decision is required, as well as a stricter application of the property law. In addition, a more continuous monitoring by the State Cadastral Authority and the custodian of the construction work contributes to a more efficient process. / Gemensamt arbete är en åtgärd inom fastighetsreglering som garanterar att en viktig anläggning blir utförd. Åtgärden tillämpas övervägande i regleringar som avser stängning av plankorsningar för att tillförsäkra byggnation av ersättningsvägar för utfart till allmän väg, alternativt ombyggnation av enskilda vägar. Lantmäteriet tillhandahåller juridiska handböcker till stöd för FLM i deras handläggning. Lantmäteriförrättningar som berörs av åtgärden gemensamt arbete återfinns i 9 kap. handbok FBL. Syftet med studien var att kartlägga arbetsmetodiken för handläggningsprocessen av fastighetsregleringar med beslut om gemensamt arbete. Handboken saknar nationella riktlinjer för handläggning av dessa ärenden vilket innebär att kunskapen idag överförs via muntlig tradition. Det medför att ärenden med beslut om gemensamt arbete hanteras olika runt om i Sverige. Målet med studien är att besvara specifika frågeställningar genom att framställa hur hanteringen ser ut idag samt att på sikt främja FLM:s handläggning av processen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer och granskning av förrättningsakter. Respondenterna utgjordes av markförhandlare från Trafikverket och FLM vid statliga lantmäterimyndigheten som arbetar med frågan. Studiens resultat åskådliggör en stor variation av perspektiven och hanteringen av gemensamt arbete. Det mest framträdande var oklarheter kring hur beslutet ska utformas, tolkningen av 9 kap. i handboken men främst avsaknad på tydliga riktlinjer för handläggningen. Det kunde konstateras efter studiens genomförande att det behöver fastställas nationella riktlinjer för handläggningsprocessen. Det krävs ett tydliggörande av beslutets omfattning samt en striktare tillämpning av FBL:s bestämmelser. Dessutom bidrar en mer kontinuerlig övervakning från lantmäterimyndigheten och sysslomannen av anläggningsarbetet till en effektivare process.

Fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen syftar till att uppnå en förbättring av fastighetsbeståndet. För att en fastighetsreglering ska tillåtas genomföras krävs det att ett antal villkor till skydd för enskilda intressen är uppfyllda, nämligen 5 kap. 4–8 §§ FBL. Ett av dessa villkor är fastighetsskyddet, som reglerar hur stora ingrepp som får göras mot en fastighetsägares vilja. Villkoret fungerar som ett hinder mot att olägenheter uppstår till följd av en reglering. Vidare innebär fastighetsskyddet att en fastighet inte får bli mindre lämpad för sitt ändamål till följd av regleringen och att en fastighets graderingsvärde inte får ökas eller minskas väsentligt så att olägenheter uppkommer. Det här kandidatexamensarbetet syftar till att undersöka fastighetsskyddets relevans och tillämplighet, samt bakgrunden till införandet av lagen. Genom litteraturstudier och rättsfallsanalyser har arbetets frågeställningar besvarats, och resultatet visar att lagen tillämpas annorlunda än vad som var tänkt vid dess införande. I stället för att tillämpas vid större omarrondering, som var ursprungsidén, används lagen vid tvångsförfaranden och mindre markregleringsåtgärder. Rättsfallsanalysen visar att en fastighet blir mindre lämpad för sitt ändamål i fall då en fastighet belastas av betungande servitut eller sådana regleringsåtgärder som medför fara. Vad gäller storleksförändringar anses inte en minskning i graderingsvärdet vara väsentlig vid minskningar om 12 respektive 25 %. Vidare har fastighetsskyddet möjliggjort ersättning i pengar, vilken idag är den vanligaste förekommande ersättningsformen vid fastighetsreglering. Resultatet visar att villkoret fortfarande är högst relevant i dagens samhälle, då fastighetsägare fortfarande behöver skyddas mot stora ändringar i graderingsvärdet och fastighetens ändamål. Slutligen har det kunnat konstaterats att lagen är viktig för samhällsutvecklingen och för att uppnå bästa möjliga fastighetsindelning. Att studera flera rättsfall från lantmäteriet, men även covid-19-pandemins påverkan på Sveriges försörjning av råvaror och hur försörjningen i framtiden kan försäkras genom effektiv lagstiftning, skulle vara intressant att studera vidare. / The tool of reallotment, according to the Real Property Formation Act, is to achieve an improvement of the property stock. In 5:4-8 FBL there are several conditions, protecting individual interests, that must be performed before the reallotment can be carried through against a property owner's will. One of these terms is the value depreciation condition, which regulates the permitted resizing, hindering regulations that would carry out a far too greatinconvenience. Furthermore, the condition stipulates that a property cannot undergo a regulation that makes it less suited for its purpose, and that its grading value may not increase or decrease substantially. This bachelor’s thesis aims to analyze the value depreciation condition’s relevance and applicability today, as well as the origin of the law. The thesis has been answered through literature and case studies, and the results show that the practice of the law differs from the initial idea. Instead of using the tool of reallotment when reparcelling, which was the original idea, it is used in cases of forced reallotment and smaller reallotment measures. The case studyshowed that the purpose, which the property is suited for, is affected by burdensome easements or such regulating measures that carries danger, and therefore makes it less suited for that purpose. Concerning size changes, a 12 respective 25 percent change isn’t considered to be a significant depreciation of the grading value. Furthermore, the value depreciation condition has made it possible for compensation in money, which today is the most common form of compensation when regulating a property. The result shows that the law is still highly relevant, since property owners still must be protected against significant changes in the grading value, and such changes that makes it less suited for its purpose. Finally, it has been established that the Real Property Formation Act is important for societal development and in achieving the best possible property subdivision. It would be interesting to further study cases from the cadastral authority, and the COVID-19 pandemic’s impact on the Swedish supply of raw products and how it could be secured in the future through efficient legislation.

Property reallotment is a measure that is done in accordance with the FBL. Property reallotment may involve a change in the division of property. Esements can beformed, changed and canceled through property realloments and joint property units can be formed and changed. For example, a change in the division of property unitsmay apply to partition, subdivision and amalgamation of properties and entails a forming of the property in question. The measure can be implemented by agreement between the property owners and also with coercion. Such a measure entails a large encroachment of individualproperty rights and is therefore protected by a number of terms. Reallotment may only be enforced if it meets the terms that protect public and private interests. Theseare regulated in Chapters 3 and 5. FBL. This thesis focuses on the protection of the individual interests, which are mainly regulated in Chapter 5, 4–8, §§ FBL. In thecase of voluntary agreements, these terms may be agreed upon. The purpose of this thesis is to present and clarify how the improvement and advantage terms for property reallotment are applied in the courts. The thesis alsoexplains what legitimates coercive rules. A case review of about 20 cases has been made to find a pattern in how the courts interpret the requirements in theparagraphs. In order to find relevant cases that deal with the terms, all cases in the LMRR between 2009 and 2020 were reviewed. In addition to the cases, legislativehistory and doctrine have also been studied. The conclusion describes examples of occasions when the terms are usually considered to be fulfilled and the factors that are used in the assessments. What isclearly evident is that what is usually regarded as an improvement or advantage of a property regulation is of an economic nature.