Level crossings are a dangerous part of railways, causing several deaths every year. While the safest solution is to remove crossings altogether using bridges or tunnels, this is complicated and cannot be done on a large scale. Many level crossings will therefore continue to exist. To enhance the safety of those crossings, they are equipped with automatic barriers, preventing crossing traffic from entering the track when trains are approaching. Partly due to outdated systems, the Swedish Transport Administration procured a fully integrated and automatic level crossing system aimed to make safety systems more cost efficient. However, it has been stated that the cost of such a system is still high in relation to the number of crossings in the Swedish railway infrastructure. To enhance the scalability of safety systems in level crossings, this research aims to explore the potential of modular systems. Applications of the concept within the railway industry are limited. In addition, previous research perceives the power of modular designs differently. This research was conducted as a case study on level crossings in the Swedish railway infrastructure that is managed by the Swedish Transport Administration. Opportunities with modular systems were identified within the three themes of reducing groundwork costs, improving maintenanc eactivities, and enhancing the replaceability of parts. The study proposes that scalability can be increased by a standardised foundational structure, standardised communication protocols, convenient replacements of modules rather than repairs on-site, shared maintenance activities across systems, and customised testing procedures based on the individual requirements of modules. Different conditions, such as being able to oversee the state of inherent modules and regulations regarding data usage, were also determined to be important for a successful implementation. / Plankorsningar är en farlig del av järnvägar som orsakar flera dödsfall varje år. Även om den säkraste lösningen är att bygga bort dessa helt och hållet genom broar och tunnlar, så är detta ofta komplicerat och inte möjligt i många fall. Många plankorsningar kommer därför att finnas kvar. För att säkerställa säkerheten förses dessa med automatiskt fällande bommar, som hindrar korsande trafik att passera spåret när tåg närmar sig. Till följd av bland annat utdaterade system, har Trafikverket upphandlat ett fullt integrerat och automatiskt bomsystem som ska vara mer kostnadseffektivt än tidigare lösningar. Det har däremot konstaterats att kostnaden för ett sådant system fortfarande är hög i relation till antalet korsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen. För att öka skalbarheten av säkerhetssystem i plankorsningar syftar denna forskning till att undersöka potentialen av modulärt designade system. Tidigare studier är oense om möjligheterna med modulsystem. Därutöver är forskning som applicerar konceptet inom järnvägsbranschen begränsad. Denna undersökning utfördes som en fallstudie inom plankorsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen som hanteras av Trafikverket. Möjligheter med modulsystemidentifierades inom de tre temana minskade kostnader för markarbete, förbättratunderhållsarbete, och ökad utbytbarhet av delar. Studien föreslår att skalbarheten kan ökas genom ett standardiserat fundament, standardiserade kommunikationsprotokoll, smidigt utbytbara moduler istället för reparationer i anläggningen, gemensamma underhållsaktiviteter mellan system, och anpassade tester baserat på kraven i enskilda moduler. Samtidigt framträdde vissa villkor, såsom möjligheten att kunna överse tillståndet i de inneboende modulerna och regleringar gällande dataanvändning, som viktiga faktorer för en lyckad implementation.

The present essay set out to investigate the work methodology of closing level crossings and chart the process from the initial need to close the level crossing up to completed closing of level crossing, furthermore; to investigate which factors affect the projects efficiency and progress both in terms of planning and implementation. This essay sets out to answer the following questions: “What is the current way of dealing with closing off level crossings and when would the implementation of a railway plan be useful?” and “How does project-implementation look like when dealing with the project of removal of level crossings in regard to time and cost?”. When it comes to repealing an overpass easement in order to be able to close a level crossing, a railway plan can be established to facilitate such easement measures. Although it does not directly imply "construction of the railway", if it is to be cancelled without support in a railway plan, the conditions of protection in Chapter 5 and Chapter 7 of the FBL must be fully applied. The method used was partly interview and partly study of railway plans and cadastral dossier. Twelve interviews were conducted, of which seven represented the Swedish Transport Agency and five persons who represented the National Land Survey, who were considered to fulfil the response required to answer the questions to an enough extent. There were only a limited number of railway plans which included only the closure of level crossings. However, there were a number of railway plans that dealt with the closure of level crossings, but then in connection with other measures which by law are the construction or rebuilding of railways. The united nations global sustainable objective strive to reach 17 objectives before the year 2030 wereof objective 11 is as follows: “Sustainable cities and societies”, which was considered to be connected with this essays problem formulation. It has emerged from the result that there are both pros and cons of applying railway plan in connection with the closure of level crossings. What can be stated after the implementation of the study is that the Swedish Transport Administration has a desire to implement more railway plans at complicated level crossings and the National Land Survey Office sees certain advantages from a handling perspective to applying a railway plan. / Trafikverket strävar efter att effektivisera, öka kapaciteten och säkra tillgängligheten för landets vägar och järnvägar genom att bland annat ta bort järnvägsövergångar. Ökad kapacitet i form av högre hastigheter ställer högre krav på säkerheten vid järnvägsövergångar och stängning av plankorsningar mellan enskilda vägar och statliga järnvägar är en angelägen åtgärd nationellt. Målet med examensarbetet var att efterforska arbetsmetodiken kring stängning av plankorsningar samt att utreda vilka faktorer som påverkar effektiviteten och framdriften i projekt vid dels planläggningen dels genomförande av åtgärden. De frågeställningar som behandlades i denna uppsats var: ”Hur ser den nuvarande hanteringen ut vid stängning av plankorsningar och i vilka situationer skulle det vara användbart att tillämpa järnvägsplan?” och ”Hur ser projektgenomförandet ut i projekt som berör borttagande av plankorsningar med avseende på tid och kostnader?”. När det gäller upphävande av överfartsservitut i syfte att kunna stänga en plankorsning kan en järnvägsplan upprättas för att underlätta sådana servitutsåtgärder även om det inte direkt innebär "byggande av järnväg". Om det däremot ska upphävas utan stöd i järnvägsplan ska skyddsvillkoren i 5 kap och 7 kap FBL tillämpas fullt ut. Metoderna som användes var intervjuer och studie av järnvägsplaner och förrättningsakter. Det genomfördes tolv intervjuer, där sju personer representerade Trafikverket och fem förrättningslantmätare representerade Lantmäterimyndigheten, vilket bedömdes uppfylla den svarsmättnad som krävdes för att få frågeställningen besvarad med tillräcklig räckvidd. Det fanns ett begränsat antal järnvägsplaner som endast behandlade stängning av en plankorsning. Det fanns däremot ett flertal järnvägsplaner som behandlade stängning av plankorsningar, men då i samband med andra åtgärder som enligt lag är byggande eller ombyggnad av järnväg. Förenta nationernas globala hållbara mål består av 17 mål som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen innan 2030. Varav mål 11 lyder: ”Hållbara städer och samhällen”, vilket ansågs berör denna uppsats problemformulering. Resultaten visade både för- och nackdelar med att tillämpa järnvägsplan vid stängning av plankorsningar. Det som kan konstateras efter den genomföra studien är att Trafikverket har en vilja att genomföra fler järnvägsplaner vid komplicerade plankorsningar och Lantmäterimyndigheten ser vissa fördelar från ett handläggningsperspektiv att tillämpa järnvägsplan.

Joint work is a measure of reallotment that guarantees that an important facility is carried out. The measure is applied predominantly in regulations relating to the closure of level crossings in order to ensure the construction of replacement roads for exits to public roads, or the reconstruction of individual roads. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority provides legal manuals to support cadastral surveyors in their conducts. Land surveying operations that are affected by the joint work measure can be found in chapter 9 in manual for the property law. The purpose of the study was to map the working methodology for the management process of reallotment with decisions regarding joint work. The manual lacks national guidelines for handling these cases, which means that the knowledge is today transmitted through oral tradition. This means that cases with decisions regarding joint work are handled differently in Sweden. The aim for the study is to answer the specific questions by presenting what the handling looks like today and in the long term promote the cadastral surveyor’s handling of the process. To answer the study's questions, interviews and examination of land surveying dossiers were conducted. The respondents were made up of land negotiators from the Swedish Transport Agency and cadastral surveyors at the State Cadastral Authority, which works with the issue. The study's results illustrate a wide variety of perspectives and management of joint work. The most prominent was the ambiguity about how the decision should be designed, the interpretation of chapter 9 in the manual but mainly lack of clear guidelines for handling. It was found after the study was completed that national guidelines for the management process need to be established. Clarification of the extent of decision is required, as well as a stricter application of the property law. In addition, a more continuous monitoring by the State Cadastral Authority and the custodian of the construction work contributes to a more efficient process. / Gemensamt arbete är en åtgärd inom fastighetsreglering som garanterar att en viktig anläggning blir utförd. Åtgärden tillämpas övervägande i regleringar som avser stängning av plankorsningar för att tillförsäkra byggnation av ersättningsvägar för utfart till allmän väg, alternativt ombyggnation av enskilda vägar. Lantmäteriet tillhandahåller juridiska handböcker till stöd för FLM i deras handläggning. Lantmäteriförrättningar som berörs av åtgärden gemensamt arbete återfinns i 9 kap. handbok FBL. Syftet med studien var att kartlägga arbetsmetodiken för handläggningsprocessen av fastighetsregleringar med beslut om gemensamt arbete. Handboken saknar nationella riktlinjer för handläggning av dessa ärenden vilket innebär att kunskapen idag överförs via muntlig tradition. Det medför att ärenden med beslut om gemensamt arbete hanteras olika runt om i Sverige. Målet med studien är att besvara specifika frågeställningar genom att framställa hur hanteringen ser ut idag samt att på sikt främja FLM:s handläggning av processen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer och granskning av förrättningsakter. Respondenterna utgjordes av markförhandlare från Trafikverket och FLM vid statliga lantmäterimyndigheten som arbetar med frågan. Studiens resultat åskådliggör en stor variation av perspektiven och hanteringen av gemensamt arbete. Det mest framträdande var oklarheter kring hur beslutet ska utformas, tolkningen av 9 kap. i handboken men främst avsaknad på tydliga riktlinjer för handläggningen. Det kunde konstateras efter studiens genomförande att det behöver fastställas nationella riktlinjer för handläggningsprocessen. Det krävs ett tydliggörande av beslutets omfattning samt en striktare tillämpning av FBL:s bestämmelser. Dessutom bidrar en mer kontinuerlig övervakning från lantmäterimyndigheten och sysslomannen av anläggningsarbetet till en effektivare process.