Spelling suggestions: "subject:"fenomenografi."" "subject:"fenomenografin.""
1 |
Vardagens DJ : Människors upplevda påverkan av musikRoslund, Oscar January 2012 (has links)
Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju. Som vetenskaplig ansats har jag använt mig av fenomenografi med anledning av att undersökningen undersöker hur respondenterna upplever att de påverkas av musik. En sammanfattning av resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas av musik på olika sätt och att de använder musik systematiskt i formella miljöer. Resultatet visar att respondenterna upplever att de påverkas positivt av musik i kombination med inlärning. Resultatet visar att musik används som bakgrundsmusik för att stänga ute andra ljud som distraherar. / This c-level paper treats how four pupils meet their experience of music while learning in formal environments. The aim with this paper is to understand how these pupils use music in their daily life in school, and how they feel that they are affected by music in different learning environments. This survey is a case study where I have undertaken thorough interviews with four pupils in the age of 14 to 16, which from now on will be referred to as "the respondents”. I have examined how these four respondents feel that they are affected by listening to music while learning, and how they use music in formal environments. The respondents were asked questions without guidance in a partly structured interview. As a scientific approach I used phenomenography because the survey examines how the respondents feel that they are affected by music. A sum-up of the result show that the respondents feel that they are affected by music in different ways and that they systematically use music in formal environments. The results show that the respondents are affected by music in a positive way while learning. The results show that music is used as background music to shut out other sounds.
|
2 |
Jag tror förskolorna kan göra mycket mer faktiskt! : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar om arbetet med föräldrasamverkan.Ejnarsson, Karin January 2016 (has links)
No description available.
|
3 |
Att kunna läsa mellan raderna : En studie av elevers uppfattningar av läsförståelse. / To be able to read between the lines : A study of students’ perceptions of reading comprehension.Olsson, Camilla January 2016 (has links)
Inledning: Resultatet i den internationella PISA-undersökningen 2012 visade att svenska elevers läsförståelsekompetens hade sjunkit. Reichenberg (2011) har påtalat att det i Sverige finns få lässtudier som har fokuserat på mellanåren och högstadiet och då främst varit inriktade på skönlitterära texter. Fenomenografiska studier där elevers uppfattningar av läsförståelse står i fokus bör bilda relevant underlag i diskussioner av framtida mål i skolan när det gäller att öka läsförståelsen. Avsikten med denna studie är att om möjligt bidra till ökad kunskap om högstadieelevers uppfattningar av läsförståelse. Syfte: Då syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar av läsförståelse valdes en fenomenografisk ansats. Inom fenomenografin eftersöks uppfattningar av fenomen i världen. Det empiriska materialet utgörs av sex fokussamtal med sammanlagt 17 elever på tre skolor. Skolorna ligger i tre olika kommuner och urvalet av respondenter är strategiskt. Lärarna i svenska på respektive skola valde ut elever som de ansåg skulle kunna bidra till en variation av uppfattningar. Fokussamtalen har sedan transkriberats ordagrant och analyserats utifrån referentiella och strukturella aspekter. Ett antal kvalitativa beskrivningskategorier har arbetas fram genom att söka efter likheter och skillnader i respondenternas uttalanden. Resultat: Studiens resultat uppvisar tre beskrivningskategorier. Kategorin Läsförståelse är att mottaga en text och genomföra en uppgift innebär att eleverna fokuserar på att genomföra en skoluppgift oavsett om det innebär att läsa, se på en filmatisering av texten eller att lyssna på en uppläsning av den. Förståelsedelen i läsprocessen står inte i fokus inom denna kategori. Inom den andra kategorin Läsförståelse är att läsa och förstå en specifik texts innehåll och till detta knutna ämnesbegrepp är läsförståelsen knuten till en enskild text. Inom den tredje kategorin Läsförståelse är att interagera med en text samt att utvinna och kunna använda ny kunskap i andra sammanhang återfinns uppfattningar som synliggör att läsförståelse inte är bunden till ett lästillfälle utan kan användas i olika sammanhang.
|
4 |
Läxor: verktyg, relation eller tradition? En fenomenografisk analys av fyra lärares utsagorJohansson, Toni January 2016 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare ser på läxor, om synen på läxor skiljer sig någonting mellan ämnen och hur synen på läxor har förändrats under tiden som lärare. Materialet bestod av fyra fokusintervjuer med lärare från mellanstadiet och med ett varierat åldersspann. Arbetet har utgått från ett fenomenografiskt perspektiv, både som teori och analysmodell, för att ha tagit reda på de bakomliggande orsakerna till fenomenet läxa. Resultatet visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiskt verktyg trots att det inte finns någon forskning som stödjer detta. Skillnaden mellan ämnena var stor och alla lärarna framhöll matematikämnet som ett läxtungt ämne i motsats till SO-ämnet. Läxan lades också fram som väldigt traditionsbaserad men utefter att erfarenheten vuxit hos lärarna har också synen förändrats. Det sista som resultatet visade var att läxan bidrog till en problematik när det kom till relationen mellan föräldrar och elev. Nyckelord Läxa, syfte, fenomenografi, fokusintervjuer
|
5 |
Uppfattningar om stödundervisningen till elever med diagnostiserad dyslexi - En fenomenografisk fallstudie av Plönninge naturbruksgymnasium angående fenomenet stödNordvall, Patrik January 2008 (has links)
<p>Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd på</p><p>Plönninge naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. det</p><p>viktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är.</p><p>Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämnda</p><p>grupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En av</p><p>förgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt inte</p><p>nog kan betonas. Även Staffan Larsson har lämnat viktiga bidrag till det</p><p>fenomenografiska forskningsfältet. Dessa två är de viktigaste författarna för detta arbete.</p><p>Huvudfrågeställningen lyder: Klarar Plönninge naturbruksgymnasium att uppfylla</p><p>behovet av stöd till elever med diagnostiserad dyslexi i enlighet med skolans</p><p>styrdokument sett ur ett fenomenografiskt perspektiv? Generellt sett uppfylls</p><p>styrdokumentens krav och de flesta av intervjupersonerna är på det stora hela nöjda med</p><p>hur stödet fungerar.</p>
|
6 |
Matematisk färdighet i en problemlösningssituation : En fenomenografisk studiePetersson, Henrik January 2009 (has links)
<p>Uppsatsen syftar till att finna olika matematiska färdigheter vid arbete med ett rikt matematiskt problem. Arbetet följer en fenomenografisk ansats vilken beskrivs utifrån Martons (1981) definition. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn. Bakgrunden handlar främst om rika matematiska problem,<em> </em>liknande undersökningar diskuteras i jämförelse med uppsatsen. Vidare presenteras olika matematiska begrepp som ligger nära uppsatsens tema. Speciellt diskuteras induktiv och deduktiv metod som sätts i paritet med Masons (1999) sätt att handskas med matematik. Det problem som eleverna fick jobba med presenteras med utgångspunkt i definitionen av ett rikt matematiskt problem. Resultatdelen visar vilka olika matematiska färdigheter som upptäckts i elevgruppen, vilka redovisas som olika beskrivningskategorier. De kategorier som upptäckts är rekursiv, induktiv samt deduktiv färdighet. Dessutom har elevernas lösningar visat på en form av presentationsfärdighet som även det har kategoriserats. Dessa är: aritmetisk, geometrisk, algebraisk och logisk/språklig färdighet. Uppsatsen avslutas med en diskussion av beskrivningskategoriernas giltighet med utgångspunkt i tre av Niss (2002) åtta olika matematiska kompetenser. Dessutom beskrivs beskrivningskategoriernas ur ett konstruktivistiskt perspektiv.</p>
|
7 |
Patienttillfredsställelse i samband med omvårdnad av brännskada - en fenomenografisk studieAlmerud, Annika January 2010 (has links)
Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering. All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts. Sex patienter som varit inneliggande och behandlats för svåra brännskador det senaste året har intervjuats. Resultat: Analysen resulterade i sju beskrivningskategorier: kompetens och professionalitet, bemötande och empati, engagemang och stöd från personalen, trygghet, otrygghet, bristande information, hotad integritet, som beskrev hur patienterna uppfattade omvårdnaden och vad som påverkade dem positivt och negativt. Slutsats: Resultatet tyder på att informationsrutinerna bör förbättras inom brännskadeavdelningen och att det är av yttersta vikt med adekvat information även då patienterna är sederade och/eller behandlas med respirator.
|
8 |
"Det öppnas en hel värld och man lär sig så himla mycket" : En fenomenografisk studie av föräldrars uppfattningar av barns läspraktik i hemmetHagebring, Anna, Holm, Malin January 2010 (has links)
No description available.
|
9 |
Matematisk färdighet i en problemlösningssituation : En fenomenografisk studiePetersson, Henrik January 2009 (has links)
Uppsatsen syftar till att finna olika matematiska färdigheter vid arbete med ett rikt matematiskt problem. Arbetet följer en fenomenografisk ansats vilken beskrivs utifrån Martons (1981) definition. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn. Bakgrunden handlar främst om rika matematiska problem, liknande undersökningar diskuteras i jämförelse med uppsatsen. Vidare presenteras olika matematiska begrepp som ligger nära uppsatsens tema. Speciellt diskuteras induktiv och deduktiv metod som sätts i paritet med Masons (1999) sätt att handskas med matematik. Det problem som eleverna fick jobba med presenteras med utgångspunkt i definitionen av ett rikt matematiskt problem. Resultatdelen visar vilka olika matematiska färdigheter som upptäckts i elevgruppen, vilka redovisas som olika beskrivningskategorier. De kategorier som upptäckts är rekursiv, induktiv samt deduktiv färdighet. Dessutom har elevernas lösningar visat på en form av presentationsfärdighet som även det har kategoriserats. Dessa är: aritmetisk, geometrisk, algebraisk och logisk/språklig färdighet. Uppsatsen avslutas med en diskussion av beskrivningskategoriernas giltighet med utgångspunkt i tre av Niss (2002) åtta olika matematiska kompetenser. Dessutom beskrivs beskrivningskategoriernas ur ett konstruktivistiskt perspektiv.
|
10 |
Lust och motivation i matematikämnet : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i matematik för årskurs 1-2 uppfattar att lärare kan undervisa i matematik för att skapa lust och motivation för eleverna.Wichtel, Nina January 2013 (has links)
Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen. Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt. De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken.
|
Page generated in 0.0433 seconds