Tesis para optar al grado de Mag?ster en Filosof?a menci?n en Metaf?sica / [...] Luego de explicitar nuestro sentir con el trabajo que estamos concluyendo, podemos decir que nuestra tesis se instala en una discusi?n actual que a su vez es transversal a la historia de la filosof?a Occidental: lo que constituye el Sentido y la Alteridad. Ahora bien, respecto al primer eje tem?tico, podemos decir ?a modo general- que la pregunta por el sentido circula al ser humano desde que ?ste se concibe como un ente que debe hacerse cargo de s? mismo y de los otros, y a partir de la poca delimitaci?n y trazos de los nuevos caminos emprendidos. En esta l?nea, la pregunta por el sentido es un eje articulante de nuestra tesis y adquiere relevancia en tanto pregunta fundamental del siglo XX. El hombre es un buscador de sentido y constantemente intentamos dar respuesta a esta pregunta, la que no es f?cil, justamente porque, en su radicalidad, es una pregunta que al plantearla nos ubica en el ?afuera absoluto? . Y es aqu? donde nos interesa indagar: ?c?mo nos desenvolvemos en la existencia? ?Qu? forma adquiere el sentido en ese ?afuera absoluto?? Eso que est? afuera de nosotros, ?qu? sentido ha ido adquiriendo en el recorrido filos?fico contempor?neo? Desde esta perspectiva, el sentido comenzamos a interrogarlo dando cuenta de que es algo que nos circula con insistencia, pero que no siempre estamos dispuestos a responder y ni siquiera a preguntar. El sentido es un ?mbito que provoca temor, preferimos definirlo como ?pantallas del sentido? al decir de Holzapfel, como ?buen sentido? al decir de Deleuze, para as? calmar las ansiedades que despierta este afuera que nos interpela, que nos invade y que a la vez, nos sostiene. As?, la cotidianidad nos ordena bajo un cierto ?sentido com?n? que permite un funcionamiento en la sociedad, pero cuando nos atrevemos a preguntar por ese ?afuera absoluto? del sentido, ya estamos interrogando un ?mbito metaf?sico, y este es el lugar que nos interesa ?escuchar?.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,</p><p>synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring</p><p>dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av</p><p>yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:</p><p><em>Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?</em></p><p>Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är</p><p>fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.</p><p>Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och</p><p>förförståelse.</p><p>Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska</p><p>frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn,</p><p>samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två:</p><p>Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat:</p><p>Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och</p><p>demokratiprocesser.</p>

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn, synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är: Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn? Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning. Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och förförståelse. Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn, samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två: Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat: Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och demokratiprocesser.