Masteruppsats del I i musikpedagogik 15 Hp

<p>Masteruppsats del I i musikpedagogik 15 Hp</p>

No description available.

No description available.

Med fenomenologisk ansats strävar denna uppsats att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkt, mer specifikt handlar det om att undersöka upplevelsen av fenomenet i sig men även själva processen och dess påverkan. Materialet har samlats in via öppna intervjuer. Jag menar att intervjupersonernas subjektiva upplevelse av fenomenet vändpunkter kommer fram i denna uppsats. Analysen av materialet visar att det finns både likheter och olikheter i informanternas upplevelse. Bland annat har vändpunkterna beskrivits som händelser som förändrar tankemönster och referensschema. Själva händelseförloppet i sig har först upplevts av känslor som rädsla, osäkerhet och skrämmande. Efter har känslorna bytts ut mot mer positiva sådana, så som befrielse, frihet, glädje och lättnad. Vändpunkterna som undersökts har, för att förtydligas, kategoriserats efter deras påverkan på personen ifråga. Jag har i kategoriseringen tagit hjälp av en egenuppfunnen metafor. Sammanfattningsvis har undersökningen lämnat efter sig ett intresse att spinna vidare när det kommer till vändpunkter, exempelvis kan man göra en bredare undersökning med mer fokus på ålder, erfarenheter och referensscheman.

Syftet med uppsatsen har varit att söka förståelse för hur migranter som lämnar sitt land upplever flytten till ett nytt land. I vår uppsats har det varit viktigt att lägga fokus på det som intervjupersonerna tagit fram som betydelsefullt i deras liv. Vad de har för erfarenheter och upplevelser från två länder samt hur deras liv ser ut idag. I uppsatsen finns ett försök att anta ett fenomenologiskt tankesätt, där aspekter av fenomenologin lyfts upp. Uppsatsen utgår från tre kvinnors livsberättelser. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån socialpsykologiska teorier. Tolkningen och analysen av intervjuerna redovisas i fem olika teman som i en kronologisk ordning ger en djupare förståelse för intervjupersonernas livsberättelser. Resultatet visar hur dessa kvinnor har upplevt svårigheterna med att migrera möta ny kultur där nya normer och värderingar dyker upp. Resultaten visar också hur dessa kvinnor känner ett inre utanförskap, där de menar att de alltid kommer vara främlingar i andras ögon.

<p>Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.</p>

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen. IPA syftar till att data tolkas och översätts för att det sedan skall vara möjligt för forskaren att söka mönster i respondenternas livsberättelse, utifrån dessa mönster bildas teman som i sig ges en språkdräkt. Det har framkommit fem teman i denna undersökning; fysisk aktivitet, sociala relationers betydelse för individen, förhållningssätt till arbete och fritid, arbetsinnehåll och återkoppling och till sist fritidssysselsättning. Alla dessa teman har betydelse för respondenternas välmående i någon grad på deras arbete och fritid.

Denna uppsats syftar till att lyfta fram unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet. I analysen framkom det att kvinnorna ofta upplevde att de inte blev tagna på allvar eller lyssnade till. Kvinnorna upplevde att handlingsalternativen till en början var begränsade och att de därför överlämnade vården i läkarnas händer. Diagnoserna de fick gav dem med tiden en viss motmakt i mötet med personalen. Diagnoserna gav dem även ökad förståelse för dem själva och möjliggjorde en distinktion mellan dem och deras sjukdomar. Två, av de tre kvinnorna, ser ljust på framtiden medan den tredje kvinnan har svårt att veta vad hon kan förvänta sig av framtiden.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod. Av studien framgår att den terapeutiska relationen är ett komplext och svårfångat fenomen som endast delvis går att uttrycka verbalt. Både en kroppslig och en verbal dimension framträder som del av fenomenets generella struktur vilket i diskussionsdelen kopplas till fenomenologiska teorier om både kroppens och språkets betydelse för medvetandet.