No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet. I resultatavsnittet har jag gjort en analys av det insamlade intervjumaterialet. I analysen har jag använt mig av litteratur som ett analysverktyg, för att se likheter och olikheter mellan det insamlade materialet och litteraturen. De slutsatser jag kommit fram till är att det sker förändringar i skolan idag både till det bättre och sämre för barn med ADHD. Att pedagogens förhållningssätt vad det gäller förändringar också är det avgörande, är en annan viktig slutsats. Den främsta slutsatsen man kan dra är ändå att de bristande resurser informanterna upplever kan motverka eleverna, trots allt har sin grund i skolans ekonomi.</p>

This essay is an attempt to portray and explain my work as a dance pedagogue as well as an epistemological overview of the skills and knowledge I use when I teach. The study is phenomenologically oriented and the examples used are from the years when I was teaching at the University College of Dance in Stockholm. The primary objective of the study was to illustrate the practical knowledge of my teaching by examining what lies in the mind and gaze of the dance pedagogue while teaching. Having finished my essay I realize that it has come to be primarily about the body. How the knowledge that is imprinted in my body can only be conveyed when I have a student to teach and how I feel that the intermediary of knowledge occurs. Other recurrent themes are the relations of thought and consciousness to the body. The study of how mind, consciousness and body work together in the practices of dance is yet in its infancy and an area of research that I would like to investigate further.

No description available.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsättningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.    Arbetet behandlar två olika intressen som står mot varandra; bevarandevärdet och de funktionshindrades möjligheter.   Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och på vilket sätt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus på Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som är blåmärkt.   Genom teorier, intervjuer, observationer och självrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det är att inte kunna ta del av den visuella världen. / This work investigates the visually impaired and blind perceptions of the public environment, and highlights opportunities and practical designs that enable the visually impaired being in public.   The work deals with two different opposing interests: the conservation value and the disabled peoples capability in public space.   I examined how the visually impaired and blind people orient themselves in public places and how I could apply their knowledge in a stairwell at Birger Jarlsgatan 20 in central Stockholm, which is landmark, specifically “blåmärkt”.   Through theory, interviews, observations and self-reports, I could form an idea of how people orient themselves in the public space. I could locate dangerous places in the relevant room and got ideas about how it is to not to take advantage of the visual world.

Syftet med den här studien är att genom intervjuer ta del av hur individer i åldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 år resonerar om pensionsåldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter är missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte är rättvist. De menar också att pensionsåldern borde vara mer flexibel utifrån vad för slags arbete individen har haft, men att 65 år är ett bra riktmärke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns på 1980-talet borde införas igen, då det skulle gynna dem som snart skall gå i pension och de som är arbetslösa. Men det skall inte vara tvång att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstånd med arbetsgivaren. Att som ung också börja pensionsspara är något som informanterna anser är viktigt. Det för att den dagen man blir pensionär så tror inte informanterna att det finns tillräckligt med pengar i pensionssystemet. Därför menar de att det är viktigt att ha ett eget pensionssparande så att man får en värdig livsföring som pensionär.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

Dagens arbetsvillkor präglas av att vara föränderliga där idealet är flexibilitet. En följd av detta är att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfälliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojämlikhet. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstå den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal på arbetsplatsen. Metoden som använts är fenomenologisk med hermeneutiskt inslag. Datamaterialet består av öppna intervjuer med fem ordinarie personal med erfarenheter av att arbeta med inhyrd personal. Resultatet visar att mötet med inhyrd personal kännetecknas av känslan att vara otillräcklig. Då även ordningen förändras blir konsekvensen att deltagarna tvingas ta en annan arbetsroll. Lösningen är ofta att de inhyrda underordnas in i arbetslaget. Tolkningen av resultatet är att deltagarna ser de inhyrda som främlingar som representerar ett hot mot ordningen. / The working conditions of today are characterized by being shifting, where the ideal is flexibility. A consequence of this is that labor relations tend to be more temporary and superficial. Previous research show that temporary workers experience alienation and lack of power, which illustrates an inequality. Based on this background, this study aims to describe and understand the regular staff´s experience of meeting with temporary workers in the workplace. The method used is phenomenological with hermeneutic element. The data consists of open interviews with five regular staff members who have experience of working with temporary workers. The results show that the meeting with temporary workers is characterized by a feeling of being inadequate. As the routine is changing the participants are forced to take a different role. Often the solution is to subordinate the temporary worker into the team. The interpretation of the results is that the participants see the temporary workers as strangers, who represent a threat to the system.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik.

No description available.