I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts. Tidig upptäckt är central. I skolan är skräddarsydda lösningar det optimala eftersom dyslexi kan se olika ut hos olika individer. Uppsatsens syfte har varit att studera hur dyslektiker upplever undervisningen i klassrummet. Jag har observerat en klass med dyslektiker. Stress och frustration var påtagliga i klassrummet. Efter observationen genomfördes två intervjuer. I intervjun med eleven framkom att han kopplade ihop dyslexi med låg moral. I intervjun med mamman framkom att hon ansåg att dyslexi var skolans ansvar. Undervisningen kan upplevas som stressfull beroende på de krav, förväntningar och åsikter man själv har med sig till klassrummet. Nyckelord: Dyslexi, Observation, Fenomenologi, Subjektivitet, Livsvärld

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik. Egna demonstrationer och instruktioner jämförs med andra lärares, både verksamma lärare, en krukmakare och några lärare på YouTube, s.k. "Tubers". Resultatet visar hur kunskapen sitter i en kroppslig upplevelse som är unik för varje individ och alla lärare i undersökningen instruerar drejning på olika sätt. Målet med drejningen har präglats av rummets kontext. Ibland kan det sociala samspelet vara viktigast, ibland är det färdiga föremålet eller betyget. Undersökningen visar att deltagarna kan, genom att träna på en teknik, utveckla andra förmågor, som att uppmärksamma sin egen kropp och koncentrations- och associationsförmåga. Deltagarna övar den rumsliga/spatiala förmågan att både se och känna tredimensionell form. Förutom att uppmärksamma estetiska kvaliteter i form är det ett producentbetonat sätt att arbeta med form som kan vara stärkande för individen och som utvecklar kreativ kompetens. I utställningen presenteras resultatet av undersökningen som en installation uppbyggd av resterna och föremålen från olika workshops. Tillsammans med egna experiment är de sammanställda till en helhet - som ett nedslag i tiden. Där finns en blandning av bruks- och kultföremål och ett litet "krukmakeri", en öppen verkstad på vernissagen. Gestaltningen handlar om takt, ton, rörelse och naturlagar. Kretslopp och leran som återvinningsbart material. Jag har velat skildra den fenomenologiska upplevelsen av att dreja, hur tiden snurrar och kroppen bebor tiden och rummet här och nu och hur kunskap uppstår genom närvaro och uppmärksamhet i världen. Här och nu får kärlet sin kropp, mynning, buk, fot och hals. Min gestaltning är ett solsystem, drejskivan är ett färdmedel och hänkelpressen ett vapen.

Syftet med studien har varit att med en fenomenologiskt ansats undersöka hur det svenska anstaltslivet upplevs av intagna. Den tidigare forskningen inom ämnet visade på att det finns flera faktorer som samspelar i hur erfarenheten av verkställighetstiden kommer utformas, studien lyfter följaktligen fram dessa fyra centrala teman: relationer, organisationssystem, självkänsla och utanförskapets effekter. Empirin till studien samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem intagna män från samma anstalt där det mellan dem fanns en hög demografisk varians. Undersökningen gav både idiografiska resultat och nomotetiska. Det nomotetiska resultatet från intervjuerna visade på att upplevelsen av anstaltslivet kännetecknas av ett närvarande moment av oförutsägbarhet, ett behov av en genuint engagerad kriminalvårdare samt att utomstående sociala relationer kompliceras.  Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till studiens syfte, hur det kan förstås utifrån ett livsvärldsperspektiv och tidigare forskning.

No description available.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet. I resultatavsnittet har jag gjort en analys av det insamlade intervjumaterialet. I analysen har jag använt mig av litteratur som ett analysverktyg, för att se likheter och olikheter mellan det insamlade materialet och litteraturen. De slutsatser jag kommit fram till är att det sker förändringar i skolan idag både till det bättre och sämre för barn med ADHD. Att pedagogens förhållningssätt vad det gäller förändringar också är det avgörande, är en annan viktig slutsats. Den främsta slutsatsen man kan dra är ändå att de bristande resurser informanterna upplever kan motverka eleverna, trots allt har sin grund i skolans ekonomi.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

This study explores the creative aspects of creating new rituals and what it tells us about humans as cultural beings. It focuses on individual stories from participants who through interviews and questionnaires have told their experiences of creating or re-shaping rituals for individual purposes. Emphasis is on the practical shaping of the ritual and the participants thoughts on it.The results points to the creating of new rituals as experimenting and as a creative expression. With theories and prior research in ritual psychology, phenomenology and ritual criticism the study shows how individual stories of creation show worldviews and phenomenon through ritualization.

Andelen singelhushåll ökar i Sverige, som är ett av de mest individualiserade länderna i världen. Detta kan ses som ett problem eftersom ensamhet kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Samtidigt som oberoende och självständighet värderas högt i Sverige finns det normer i samhället om hur livet ska levas, till exempel att träffa en partner och få barn. Syftet med den här studien är att undersöka den levda erfarenheten hos singlar i 25-35-årsåldern i Sverige, och hur singlarna förstår och skapar mening i sitt singelskap. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi intervjuat 10 singlar utifrån en fenomenologisk ansats. Materialet har analyserats med hjälp av Alfred Schütz samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns begrepp som institutioner och den naturliga inställningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns en ambivalens i singelskapet, till exempel mellan frihet och ensamhet, mellan det liv som singlarna lever och andras förväntningar samt mellan en längtan efter en relation och att vara nöjd med att vara singel just nu. Något som återkommer i intervjuerna är att singlarna lyfter ktitik mot synen på tvåsamhet, vilket kan förstås som en konsekvens av individualiseringen.

This project is an introduction to studying the relationship between furniture and spaces from a phenomenological point of view. The purpose is to get a deeper understanding of this inter-action emphasizing character, expression and atmosphere. This is done through analyzing two concrete spaces and designing furniture for them and inspired by them. The designprocess is used in the project as a method with the aim to increase spatial comprehension. The two chosen rooms that are analyzed and designed for are the Church ofVårby Gård from 1975, by Swedish architect Harald Thafvelin. Together with the foyer of a former highschool on Kungholmen, Stockholm, from 1960 by famous architect Léonie Geisendorf. The church is analyzed using Peter Zumthor’s phenomenological theory on ”atmosphere” whereas the former highschool is analysed more intuitively. The project has an experimental character and is pervaded by the discrepancy between theory and practice. The result is three prototypes inspired by the rooms in terms of expression, atmosphere and function.