I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

Inom finansiell ekonomi finns en seglivad teori om att utdelningsändringar innehåller information om framtida ekonomiska resultat. Aktiemarknaden reagerar i enlighet med teorin på så vis att aktiekursen stiger när utdelningen höjs, och tvärtom, vilket har dokumenterats i ett flertal studier. Bakom aktiemarknadens reaktion på den ändrade utdelningen borde det finnas ett positivt samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Problemet är att förekomsten av ett sådant samband är högst tveksam; tidigare empiriska studier har trots flerfaldiga försök inte funnit övertygande argument för förekomsten av ett samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett positiv samband mellan utdelningsändringar och framtida resultat och lönsamhet. Det empiriska underlaget är företag på Nasdaq Stockholm under perioden 1999–2018. Sambandet eftersöks med hjälp av en regressionsmodell i vilken vi kontrollerar för det icke-linjära beteendeet hos resultat och lönsamhet. Vi finner ett par statistiskt signifikanta resultat som påvisar samband mellan sänkta utdelningar och framtida resultat och lönsamhet; dessa är dock så pass små att de saknar ekonomisk relevans. Vårt resultat är således i linje med tidigare empiriska studier och stödjer därmed inte teori om utdelningssignalering. / Within the area of corporate finance, there exists a persistent theory that revolves around the idea that changes in terms of corporate dividend may yield information regarding future financial results. The stock market is known to fluctuate in accordance with this theory by ways of indicating increased share prices in close correspondence to increased dividend, and vice versa, which has also been documented in several previous studies. This relation between the stock market’s reaction to the change in dividend should by all accounts point to a positive correlation between dividend changes and future financial results. Yet, this relation has to this point been proved to be highly doubtful. Previous empirical studies have not been able to find any convincing arguments that such a relationship exists. The purpose of this essay is to investigate if there in fact exists a relationship between dividend changes and future earnings and profitability. The empirical data for this study consists of the companies listed on the Nasdaq Stockholm during the period of 1999 to 2018. This proposed relationship has been investigated by the use of a regression model, in which we have examined the known non-linear behaviour of earnings and profitability. By this method we have found a few results of statistical significance that do seem to indicate a relation, between lowered dividend and future financial outcomes. However, while still statistically significant, these results are not economically significant. Our results are therefore considered to be in line with previous research and does not offer any further support for the proposed theory of the dividend signaling hypothesis.

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn. / The paper examines whether there is a correlation between corporate dividends and investments. The sample for the study is the 30 largest companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm for the period 2000-2012. The companies have been chosen based by their market capitalization in order to determine any differences in company size and industry affiliation. For small companies and for companies in the industrial sector, the study finds significant negative correlation between the payout ratio and investment activities.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Inom finansiell ekonomi finns en seglivad teori om att utdelningsändringar innehåller information om framtida ekonomiska resultat. Aktiemarknaden reagerar i enlighet med teorin på så vis att aktiekursen stiger när utdelningen höjs, och tvärtom, vilket har dokumenterats i ett flertal studier. Bakom aktiemarknadens reaktion på den ändrade utdelningen borde det finnas ett positivt samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Problemet är att förekomsten av ett sådant samband är högst tveksam; tidigare empiriska studier har trots flerfaldiga försök inte funnit övertygande argument för förekomsten av ett samband mellan utdelningsändringar och framtida ekonomiska resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett positiv samband mellan utdelningsändringar och framtida resultat och lönsamhet. Det empiriska underlaget är företag på Nasdaq Stockholm under perioden 1999–2018. Sambandet eftersöks med hjälp av en regressionsmodell i vilken vi kontrollerar för det icke-linjära beteendeet hos resultat och lönsamhet. Vi finner ett par statistiskt signifikanta resultat som påvisar samband mellan sänkta utdelningar och framtida resultat och lönsamhet; dessa är dock så pass små att de saknar ekonomisk relevans. Vårt resultat är således i linje med tidigare empiriska studier och stödjer därmed inte teori om utdelningssignalering. / Within the area of corporate finance, there exists a persistent theory that revolves around the idea that changes in terms of corporate dividend may yield information regarding future financial results. The stock market is known to fluctuate in accordance with this theory by ways of indicating increased share prices in close correspondence to increased dividend, and vice versa, which has also been documented in several previous studies. This relation between the stock market’s reaction to the change in dividend should by all accounts point to a positive correlation between dividend changes and future financial results. Yet, this relation has to this point been proved to be highly doubtful. Previous empirical studies have not been able to find any convincing arguments that such a relationship exists. The purpose of this essay is to investigate if there in fact exists a relationship between dividend changes and future earnings and profitability. The empirical data for this study consists of the companies listed on the Nasdaq Stockholm during the period of 1999 to 2018. This proposed relationship has been investigated by the use of a regression model, in which we have examined the known non-linear behaviour of earnings and profitability. By this method we have found a few results of statistical significance that do seem to indicate a relation, between lowered dividend and future financial outcomes. However, while still statistically significant, these results are not economically significant. Our results are therefore considered to be in line with previous research and does not offer any further support for the proposed theory of the dividend signaling hypothesis.

Hållbarhet är ett begrepp som har blivit allt mer populärt under senare år och med detta blir efterfrågan på hållbara aktier större. Inom den finansiella världen benämns ofta begreppet hållbarhet i form av ESG vilket står för environmental, social och governance. Områdena representerar kriterier som används för att bedöma olika tillgångars grad av hållbarhet. Eftersom kategorierna inom ESG skiljer sig mellan varandra är det av intresse att analysera dessa enskilt.  Syftet med studien är att analysera E-, S- och G-aktier och dess avkastning i Sverige med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell för tidsperioden 2010–2019. Portföljer har skapats för respektive område inom ESG för att bedöma deras individuella prestation samtidigt som de jämförs med ett markandsindex. För att analysera avkastning i förhållande till risk har ekonometriska analyser genomförts i form av regressionsmodeller för tidsseriedata samt för pooled tvärsnitts- och tidsseriedata. För att se hur portföljerna har presterat i förhållande till marknaden jämförs de även med indexet OMXS30 med hjälp av framtagna finansiella nyckeltal.  Samtliga av våra regressioner uppvisade positiva men icke-signifikanta intercept. Detta gör att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Portföljerna erhöll sedan en högre Sharpekvot i förhållande till marknadsportföljen. Detta kan ses som en indikation på att investerare med höga hållbarhetspreferenser kan dra nytta av att investera hållbart. Resultatet från Jensens alfa tyder även på att portföljerna överavkastar gentemot marknaden, däremot kan vi inte konstatera huruvida resultaten från Sharpekvoten och Jensens alfa är signifikanta eller ej. / Sustainablitiy is a relativley new term that, under recent years, has grown to become popular. With the acknowladgement of sustainablitity it has also becom sought-after to invest in sustainable assets. In the financial world sustainability often refers to the term ESG which means environmental, social and governance. The categories represent criteria that is used to determine different assets degree of sustainability. Since the categories of ESG differ from each other it is therefore of interest to analyze them individually.  The aim with this study is to analyze E-, S-, and G-stocks and their return in Sweden while using the Fama and French five factor model during the period of 2010-20219. Portfolios are constructed for each category within ESG to evaluate their individual performance, they are also compared to a market index. Econometric tests are produced to analyze the risk and return of the portfolios through time series and pooled cross section and time series regressions. In order to study how the portfolios perform they are compared with the Swedish market index OMXS30 through produced financial measurements.  The results from the regression tests show positive, but insignificant intercepts for all of the models. Therefore, we cannot ensure a significant relation between sustainability and return. Furthermore, the portfolios received a higher Sharpe ratio than the market portfolio OMXS30. This indicates that investors with strong preferences for sustainability may benefit from buying ESG-stocks. The result from Jensen’s alpha also indicate that the portfolios outperform the market. Although, we cannot establish if the results from the Sharpe ratio and Jensen’s alpha are significant or not.

Utdelningspolitiska beslut representerar ett väsentligt ställningstagande för företag avseende kapitalallokering. Ekonomiska utsikter tenderar att föregå fluktuationer i den ekonomiska aktiviteten, som i slutändan samspelar med företags operationella verksamhet och förmåga att generera kapital. Informationen kan således vara betydelsefull på bolagsnivå för att bedöma om utdelningspolitiska beslut är genomförbara med hänsyn till framtida förväntningar. Studien undersöker empiriskt hur ekonomiska utsikter påverkar företags benägenhet att betala kontant utdelning och återköpa aktier i Sverige under perioden 2000–2019. Mer specifikt undersöks det med hjälp av att tillämpa en logistisk regressionsanalys för att beräkna sannolikheten att företag betalar kontant utdelning, höjer den kontanta utdelningen, sänker den kontanta utdelningen och återköper aktier när de ekonomiska utsikterna är positiva alternativt negativa. Ekonomiska utsikter baseras på data från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Finansiell bolagsdata och återköpsdata inhämtas från Thomson Reuters Eikon och Nasdaq. Resultatet indikerar att ekonomiska utsikter endast är positivt relaterat till svenska företags kontanta utdelningsökningar. / Economic outlook provides substantial information about future economic activity, information that could be used to decide whether payout policies will be implementable given future expectations. Dividend policy represents a major commitment from firm decision-makers regarding capital planning. Economic outlook predicts future economic activity, which ultimately interacts with firm’s future operational activities, and in the end, firm’s ability to generate future capital that could be used to fund payouts. This paper empirical examines how economic outlook affects the propensity for firms to pay cash dividends and repurchase shares using public available data from The National Institute of Economic Research in Sweden, financial statement data from Thomson Reuters and repurchase data from Nasdaq. Our results suggest that economic outlooks are positively related to dividend increase.

This study aims to investigate the impact of central bank interest rate effects on the debt-to-equity ratio of major companies in the industrial sector. With an Interrupted Time Series analysis the research examines how changes in the Federal Reserve's policy rates between 2011 and 2019 have influenced corporate financial strategies. Data from 46 of the largest U.S-based industrial firms were analyzed to identify trends in debt ratio before and after interest rate changes. The method involved comparing debt-to-equity ratios over a period of 36 quarters capturing both pre-event and post-event data. The findings indicate an increase in interest led to an increase in the debt ratio among these firms. This suggests that companies may have acted proactively to secure lower debt cost ahead of anticipated rate increases contrary to traditional expectations that higher rates would reduce borrowing. The study concludes that such proactive financial behavior highlights the complexity of corporate decision making in response to macroeconomic policy changes. The results contribute to a deeper understanding of how industrial firms manage their capital structure under varying economic conditions. Future research should explore sector specific responses and the implications for smaller firms to provide a more comprehensive view of the impact of interest rate changes on corporate capital structure. / Denna studie undersöker hur centralbankernas räntehöjningar påverkar skuldsättningsgraden hos stora företag inom industrisektorn. Genom att använda en Interrupted Time Series (ITS)-analys undersöker forskningen hur förändringar i Federal Reserves styrräntor mellan 2011 och 2019 har påverkat företagens finansiella strategier. Data från 46 av de största industriföretagen baserade i USA analyserades för att identifiera trender i skuldsättningen före och efter ränteändringarna. Metodstycket innebar en jämförelse av skuldsättningsgrader över en period av 36 kvartal vilket omfattade både data före och efter ränteändringarna. Resultaten visar på en ökning av skuldsättningsgraden bland dessa företag efter räntehöjningarna. Detta tyder på att företagen kan ha agerat proaktivt för att säkra billigare lån innan de förväntade räntehöjningarna fullt ut realiserades i motsats till den traditionella förväntningen att högre räntor skulle minska belåningen. Studien drar slutsatsen att ett sådant proaktivt finansiellt beteende belyser komplexiteten i företagens beslutsfattande som svar på makroekonomiska politiska förändringar. Resultaten bidrar till en djupare förståelse för hur industriföretag hanterar sin kapitalstruktur under varierande ekonomiska förhållanden. Framtida forskning bör utforska sektorspecifika svar och implikationerna för mindre företag för att ge en mer heltäckande bild av hur ränteförändringar påverkar företagens kapitalstruktur.

The purpose of this thesis is to examine the role of financial markets and institutions on the economical growth of a developing country. The IRS (interest rate spread) is used as the main tool, to examine Chile and Taiwan regarding their economical growth between 1988 and 2007. The reason Taiwan and Chile have been chosen is due to vast differences in the geographical location, and even divergence in political and economical system of these countries. The research method that has been chosen for this thesis is a quantitative method. The economic theory is mainly based on secondary data. The method of data presentation and analysis are manly descriptive even though the layout of the thesis is more of an explanation research. The carculations are made with the statictical computer program SPSS. The results of the study are expressed mathematically and in sets of tables. In order to determinate the correlation between IRS and macroeconomic factors and the correlation between IRS and Economy growth, the magnitude and trend of the IRS is analysed from 1988 to 2007. To test the hypothesis, the OLS regression and panel data model is used. The theoretical part is the base of the empirical part. The theoretical part is needed in order to understand and later on analyze the results from research on Chile and Taiwan. Different aspects of economical growth are defined to make it easier to understand and follow the thesis thoroughly. The financial markets and institutions are discussed very shortly. To understand the growth theory, Solow growth model is discussed, which is one of the most important models concerning the economical growth. The empirical part of the thesis is dealing with the test of IRS against some macro economical factors such as; costumer price index (CPI), Exchange Rate (EX), Export Volume (EXP) and Money Supply (MO) of two different countries; Taiwan and Chile. The study provides evidence of the correlation between interest rate spread and the macroeconomical factors. The result shows that the correlation between interest rate spread and the macroeconomics factors vary from country to country. This mainly depends on the difference in political situation, the different economic and political policies of various goverments, the high inflation rates and the market structure of the countries. The value of the coefficients gives the magnitude of adjustment in the event that the systems move out of equilibrium. It also provides some evidence that there is a significant relationship between interst rate spread and economical growth. The test results show clearly that in order to gain a sustainable development and economical growth the financial markets must perform well.

<p>The purpose of this thesis is to examine the role of financial markets and institutions on the economical growth of a developing country. The IRS (interest rate spread) is used as the main tool, to examine Chile and Taiwan regarding their economical growth between 1988 and 2007. The reason Taiwan and Chile have been chosen is due to vast differences in the geographical location, and even divergence in political and economical system of these countries.</p><p>The research method that has been chosen for this thesis is a quantitative method. The economic theory is mainly based on secondary data. The method of data presentation and analysis are manly descriptive even though the layout of the thesis is more of an explanation research. The carculations are made with the statictical computer program SPSS. The results of the study are expressed mathematically and in sets of tables. In order to determinate the correlation between IRS and macroeconomic factors and the correlation between IRS and Economy growth, the magnitude and trend of the IRS is analysed from 1988 to 2007. To test the hypothesis, the OLS regression and panel data model is used.</p><p>The theoretical part is the base of the empirical part. The theoretical part is needed in order to understand and later on analyze the results from research on Chile and Taiwan. Different aspects of economical growth are defined to make it easier to understand and follow the thesis thoroughly. The financial markets and institutions are discussed very shortly. To understand the growth theory, Solow growth model is discussed, which is one of the most important models concerning the economical growth.</p><p>The empirical part of the thesis is dealing with the test of IRS against some macro economical factors such as; costumer price index (CPI), Exchange Rate (EX), Export Volume (EXP) and Money Supply (MO) of two different countries; Taiwan and Chile. The study provides evidence of the correlation between interest rate spread and the macroeconomical factors. The result shows that the correlation between interest rate spread and the macroeconomics factors vary from country to country. This mainly depends on the difference in political situation, the different economic and political policies of various goverments, the high inflation rates and the market structure of the countries. The value of the coefficients gives the magnitude of adjustment in the event that the systems move out of equilibrium. It also provides some evidence that there is a significant relationship between interst rate spread and economical growth. The test results show clearly that in order to gain a sustainable development and economical growth the financial markets must perform well.</p>