Det har länge studerats kring vad som får människor att agera som dem gör på den finansiella marknaden. Sociala medier har vuxit fram till att bli en betydande faktor som påverkar börsrörelser på grund av sitt stora inflytande på mängder av investerare. En yngre generation som bättre hanterar sociala medier har tagit sig in på marknaden och studier visar att många av dessa förlorar pengar på att följa tips rakt av från sociala medier. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur den nya generationen på marknaden resonerar i sina investeringsbeslut som baseras på tips de läst på den sociala plattformen Twitter. Resultatet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken småsparare. Utifrån intervjusvaren visade det sig att Twitter kunde trigga samtliga beteenden i studiens analysmodell. Resultatet visar att huvudsakligen två faktorer ligger till grund för Twitters påverkan på individers beteende på den finansiella marknaden. Den första är erfarenheten som individen har av investeringar på börsen. Den andra är individens riskbenägenhet.

<p>I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.</p>

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka påverkan på svenska banker under och efter införandet av direktivet Market in Financial Instruments Directive (MiFID) IIs transparenskrav. Efter reguljära brister på den finansiella marknaden utformades det nya direktivet för att stärka transparensen för samtliga aktörer. Problematiken finns i eventuella risker som uppstår vid ökat krav på transparens och hur bankerna hanterar dessa samt hur den asymmetriska informationen påverkas på marknaden mellan konsument och företag. Studien är av kvalitativ art och den primära källan består av intervjuer med utvalda aktörer på den svenska bankmarknaden. Resultatet visade att respondenterna ansåg att en gräns för öppenhet inte existerar och att transparens därmed inte kan bli för hög. Med de nya transparenskraven sågs en positiv effekt på marknadskvaliteten då ökade krav lett till högre disciplin och därmed minskad asymmetrisk information. Dock bekräftas teorin som menar att allmänheten kan översvämmas med för mycket information som i sin tur skapar osäkerhet hos konsumenten. Studien visade att majoriteten av respondenterna ansåg sig vara positiva över de förhöjda transparenskraven och ser stora möjligheter trots konstaterade risker. / This study was carried out with the aim of investigating the impact on Swedish banks during and after the introduction of the directive Market in financial instruments (MiFID) II transparency requirements. After regular shortcomings in the financial market, the new directive was designed to strengthen the transparency for all actors. The problem is the possible risks arising from increased transparency requirements and how banks act and how the asymmetric information is affected on the market between consumers and companies. The study is of qualitative art and the primary source consists of interviews with selected actors in the Swedish banking market. The result showed that respondents felt that a limit of transparency does not exist and that transparency can not be too much. With the new transparency directive, a positive effect on market quality was seen as increased demands led to higher discipline and thereby reduced asymmetric information.However, the theory confirms that the public can be flooded with too much information, which in turn creates uncertainty for the consumer. Studies showed that the majority of respondents felt positive about the increased transparency requirements and saw great opportunities even though risks were found.