<p><strong>Bakgrund:</strong> Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv.</p><p><strong>Syftet:</strong> Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”<em>Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”</em></p><p> <strong>Metod:</strong> Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> Vår slutsats är att företag inte <em>redovisar</em> goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag <em>behandlar</em> goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.</p><p> </p>

<p><strong>Titel:</strong> Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> B-uppsats</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Erik Sohlberg, Viktor Sikström</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Tommy Gerdemark</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009 december<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris</p>

<p>Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas. I viss mån ställs detta synsätt även mot dess motpart – förmedlingsteorin. Enligt det senare synsättet är tillblivelsen av en nyhet en objektiv och neutral process där journalistens roll begränsas till förmedlare av informationen.      Undersökningen antyder att det har skett en förändring i hur svenska tidningar bevakar och beskriver finanskriser. Hadenius och Söderhjelm beskriver ett medieklimat i vilket journalisterna begränsas till att fungera som mikrofonhållare åt bankaktörerna som genom sina uttalanden och ett tydligt informationsövertag över journalisterna styrde rapporteringen. Kritiskt granskande journalister var få till antalet.</p>

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv. Syftet: Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”  Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att företag inte redovisar goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag behandlar goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas. I viss mån ställs detta synsätt även mot dess motpart – förmedlingsteorin. Enligt det senare synsättet är tillblivelsen av en nyhet en objektiv och neutral process där journalistens roll begränsas till förmedlare av informationen.      Undersökningen antyder att det har skett en förändring i hur svenska tidningar bevakar och beskriver finanskriser. Hadenius och Söderhjelm beskriver ett medieklimat i vilket journalisterna begränsas till att fungera som mikrofonhållare åt bankaktörerna som genom sina uttalanden och ett tydligt informationsövertag över journalisterna styrde rapporteringen. Kritiskt granskande journalister var få till antalet.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel. Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum. Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier. Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar. Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen.

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av finanskris   Nivå: B-uppsats   Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström   Handledare: Tommy Gerdemark   Datum: 2009 december   Syfte: Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden.   Metod: Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen.   Resultat &amp; slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning.   Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar.   Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, finanskris

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats. I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen.

<p> </p><p><strong></strong></p><p>Titel:                           <strong>Va´då finanskris?</strong></p><p> </p><p>En studie om konsumentbeteenden.</p><p> </p><p><strong>Problemformulering:</strong> Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror?</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej.</p><p> </p><p><strong>Teori:</strong> Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt. Inom detta område finns det många olika teorier och vi har valt ut dem vi ansett varit mest relevanta. Vi har bland annat använt oss av teorier om köpbeslutsprocessen, marknadsföring, kreditkortsanvändning samt varumärken för att nämna några.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>I studien har vi kunnat se att många konsumenter har påverkats ekonomiskt av finanskrisen. Vi har även kunnat se att vissa konsumenter minskat på sina impulsköp vilket betyder att de förbättrat sin planering av inköp. Trots finanskris prioriterar de flesta kvalité över pris när det gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror.</p><p> </p>