No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan.</p><p>Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt.</p><p>Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen.</p><p>Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.  </p>

<p>År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå. Finanskrisen har uppmärksammat det islamiska banksystemet som aldrig förr och det är nu en trend som växer allt fortare idag. Det faktum att det finns ett annorlunda och samtidigt helt fungerande banksystem i världen är mycket fascinerande. Ett banksystem som enligt många ekonomer kan ha klarat sig bättre än det konventionella under den pågående ekonomiska krisen.</p><p> Utifrån detta påstående har vi valt att undersöka de två banksystemens prestation med hjälp av fyra nyckeltal, tillväxtförändringen, räntabilitet på eget kapital, kreditförlustnivån och förändringen i den löpande verksamhetens kassaflöde. Dessutom gör vi även en jämförelse mellan de två banksystemen. Geografiskt har vi valt att begränsa oss till Förenade arabemiraten i och med deras öppna mottagande för etablering av både islamiska och konventionella banker och att detta dessutom sker på lika villkor.</p><p> Utifrån resultat- och analysavsnittet drar vi slutsatsen att det islamiska banksystemet överlag har presterat bättre än det konventionella banksystemet i Förenade arabemiraten. Denna slutsats kan dock inte på något sätt generaliseras då vi utgår från ett fåtal banker som inte anses vara representativa för resterande banker i världen.</p>

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå. Finanskrisen har uppmärksammat det islamiska banksystemet som aldrig förr och det är nu en trend som växer allt fortare idag. Det faktum att det finns ett annorlunda och samtidigt helt fungerande banksystem i världen är mycket fascinerande. Ett banksystem som enligt många ekonomer kan ha klarat sig bättre än det konventionella under den pågående ekonomiska krisen.  Utifrån detta påstående har vi valt att undersöka de två banksystemens prestation med hjälp av fyra nyckeltal, tillväxtförändringen, räntabilitet på eget kapital, kreditförlustnivån och förändringen i den löpande verksamhetens kassaflöde. Dessutom gör vi även en jämförelse mellan de två banksystemen. Geografiskt har vi valt att begränsa oss till Förenade arabemiraten i och med deras öppna mottagande för etablering av både islamiska och konventionella banker och att detta dessutom sker på lika villkor.  Utifrån resultat- och analysavsnittet drar vi slutsatsen att det islamiska banksystemet överlag har presterat bättre än det konventionella banksystemet i Förenade arabemiraten. Denna slutsats kan dock inte på något sätt generaliseras då vi utgår från ett fåtal banker som inte anses vara representativa för resterande banker i världen.

Titel:                           Va´då finanskris?   En studie om konsumentbeteenden.   Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror?   Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen.   Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej.   Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt. Inom detta område finns det många olika teorier och vi har valt ut dem vi ansett varit mest relevanta. Vi har bland annat använt oss av teorier om köpbeslutsprocessen, marknadsföring, kreditkortsanvändning samt varumärken för att nämna några.   Slutsats: I studien har vi kunnat se att många konsumenter har påverkats ekonomiskt av finanskrisen. Vi har även kunnat se att vissa konsumenter minskat på sina impulsköp vilket betyder att de förbättrat sin planering av inköp. Trots finanskris prioriterar de flesta kvalité över pris när det gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror.

Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan. Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt. Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen. Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.

No description available.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter. Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser. Vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur läsare av dessa tidningar själva uppfattade kristiderna. Resultaten visade att rapporteringen var särskilt dyster 1993, mer optimistisk 2000 och som mest negativ 2009. Texterna präglades av liknelser och metaforer som beskrev krigs- och konflikttillstånd (särskilt i Aftonbladet), människokroppen, hälsa och död samt natur och växtlighet. Andra resultat visade att skuldbördan mest frekvent lades på de politiker som var verksamma under de olika perioderna, oftast sittande finansminister, regering eller opposition. Även de som förväntades lösa problemen är politiker. Den globala aktuella krisen 2009 ansågs ansvara särskilt mycket för den svenska finanskrisen under samma tid, medan  man under år 2000 delade ut väldigt lite ansvar. Experterna bestod främst av män från en myndighet, med politisk bakgrund, eller en bank eller privat bolag.

<p>Förtroende är något vilket är möjligt att återfinna i hela vår omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, både personer och institutioner i en mängd olika situationer. En av dessa situationer är i relationen till vår bank och banktjänsteman. Världen upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft. Aktörerna aktiva på de finansiella marknaderna innehar just nu ett lågt förtroende gentemot varandra, inte minst vad gäller bankerna. Ekonomin stagnerar vilket påverkar hela samhället. Detta påverkar inte minst kunderna i dessa banker. En potentiellt utsatt grupp kunder är husägarna, vilka kan vara känsliga för stora förändringar i bland annat utlåningsräntor, när bankerna tvingas till olika åtgärder under finanskrisen. Dessa skeenden och resonemang har lett oss fram till vår problemformulering och syfte.</p><p>"Hur har förtroendet till banken bank förändrats hos husägare i och med finanskrisen?"</p><p>Vi har valt att dela in syftet med denna studie i ett flertal delar.</p><p>• Identifiera förändringar i förtroendet för bankerna</p><p>• Beskriva förändringar i förtroendet för bankerna</p><p>• Förklara vad dessa förändringar har inneburit för kunderna</p><p>Studien har utförts med den deduktiv ansats, där vi har utformat vår enkät utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska delen har vi valt att dela in i förtroende, kommunikation och lojalitet. Dessa är de teoretiska delar vi har funnit relevanta för vår studie.</p><p>Vi valde att utföra en postenkät för att möjliggöra att få svar av en större grupp respondenter och genom detta få en större kvantitet svar. Vår enkät delades ut i 100 exemplar till hushåll boendes i hus. Av dessa 100 returnerades 43 enkäter. Svaren i dessa 43 enkäter har utgjort det primärdata vi har analyserat för att komma fram till våra slutsatser.</p><p>Vi har med vår studie funnit att medias bevakning har haft en inverkan på förtroendet hos de respondenter vilka ha besvarat enkäten. Förtroendet har även förändrats på grund av att tilliten till banken har förändrats till det sämre. Dock har vi observerat ett i stor grad bibehållet förtroende för bankerna. Där vi har kunnat identifiera några komponenter vilka vi anser ingå i ett förtroende, dessa är bankanställdas kompetens, bra kommunikation till kunder och transparens.</p><p>Utifrån vår studie har vi ej kunnat observera någon drastisk förändring i förtroende gentemot banken i och med finanskrisen, hos respondenterna. Vi har dock kunnat observera att finanskrisen har haft en inverkan på förtroendet gentemot banken hos en del av våra respondenter.</p>

<p>Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.</p><p>Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.</p><p>Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt</p><p>betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress.</p><p>Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009.</p><p>Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till</p><p>nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem.</p><p>Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.</p>