Under 2000-talet infördes nya kapitaltäckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bättre riskhantering och rättvisare konkurrens på den internationella markanden. Kapitaltäckning är viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken täcker skiftar beroende på vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfälle. Vid oroliga tider och med ökade risker måste bankerna hålla inne mer kapital i banken och kan inte låna ut det. Under långa hög- och lågkonjunkturer befaras reglerna förstärka cyklerna eftersom riskerna mäts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter. Följden blir att hög- eller lågkonjunkturen förlängs, vilket är negativt. Bankerna fyller en viktig samhällsfunktion för utlåning av kapital till företag och hushåll. Kapitalet används för att göra nya investeringar som genererar framtida vinster. Utvecklingen i den finansiella sektorn har gått framåt och många innovationer har gjort att företag kan få kapital genom många vägar. Små- och mellanstora företag har inte möjligheter på samma sätt att få tillgång till olika finansieringsalternativ. Ett införande av Basel II kan bidra med att små- och medelstora företag blir mindre attraktiva att låna ut till.Åsikterna om fördelarna med att använda Basel II går isär. Fördelarna innebär att det gamla regelverket (Basel I) byts ut mot Basel II. Basel I är mycket kritiserat för att vara för stelbent och okänsligt för skiftande risker. Basel II är ett mer sofistikerat regelverk och förbättrar bankernas interna och fortlöpande arbete med risk. Nackdelarna har att göra med att det är dynamiskt. När riskerna förändras ändras förutsättningar för bankerna att låna ut kapital.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad ansvariga inom banksystemet tycker om Basel II. Vårt syfte utgår också från att fastställa sambandet mellan Basel II och företagsfinansiering. Avgränsning: Uppsatsen avgränsar sig på hur svenska banker hanterar Basel II och konsekvenserna av Basel II. Uppsatsen avgränsar sig även på företagsfinansiering och sambandet med Basel II.Metod: Uppsatsens ansats utgår från en kvalitativ metod med djupintervjuer som vald teknik. Genom det uppnår uppsatsen en högre grad av förståelse samtidigt som läsaren kan dra egna unika slutsatser av forskningen. Resultat: Banktjänstemännen anser att fördelarna med Basel II överväger nackdelarna. De största positiva konsekvenserna är högre riskmedvetenhet bland bankerna och de negativa höga implementeringskostnader vid introduktionen. Företagsfinansieringen; företagen kan få problem under en finanskris och lågkonjunktur med finansiering men det beror inte mycket på Basel II.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig. Den amerikanska bostadsmarknaden kom att kollapsa, vilket senareresulterade i en global finanskris. Marknadssituationen vände dramatiskt och priserna påförvaltningsfastigheter i Sverige kom att falla. Problematiken av finanskrisen kom attleda till ett ifrågasättande om fastighetsbolagen och dess ledning hade värderat ned sinatillgångar i den mån som förväntades av marknaden, då ett flertal analyser antydde attfastigheterna endast hade värderats ned i hälften så stor utsträckning som marknaden irealiteten gjort.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noteradefastighetsbolag har tillämpat IAS 40, i sin värdering av förvaltningsfastigheter underrådande finanskris.Metod: Uppsatsen har bedrivits som en kvalitativ studie. Informationen har erhållits frånpersonliga intervjuer med fyra specialister inom fastighetsvärdering. Studien har pendlatmellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen, vilket såledesresulterar i att en abduktiv forskningsmetod har bedrivits.Resultat och slutsatser: Verkligt värde medför att värderingen påverkas av förädling,konjunkturpåverkningar samt till vilket syfte en fastighet innehas. Det bidrar i synnerhettill att en fastighet kan värderas olika beroende på vem som innehar fastigheten och det ärsvårt att bedöma om värderingen är rätt eller fel. Finanskrisens påverkan har bidragit tillatt transaktionerna på fastighetsmarknaden har minskat dramatiskt, då matchningenmellan köpare och säljare inte har existerat. Studien har därmed visat på attvärderingsmetoden verkligt värde blir väldigt teoretiskt i brist på fastighetstransaktioner,då metoden syftar på att uppskatta marknadsvärdet med hjälp av försäljningar avjämförbara objekt. Av en transaktionsfattig marknad har det därmed skapatsvärderingsfrihet för fastighetsbolagens och dess ledning. Att fastighetsbolagen även harvarit sparsamma i sin motivering till nedvärderingarna, har bidragit till att den externaläsaren har fått svårigheter att skapa sig en uppfattning om fastighetsbolagens tolkning avverkligheten, vilket således bör förbättras i framtiden.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar. Därefter jämförde vi utfallen mellan bankerna samt genomförde analyser. Viredovisade resultaten både i tabell- och diagramform för att läsaren skulle få en så braöverblick som möjligt.Vi har utifrån nyckeltalsanalyserna kunnat dra vissa slutsatser. En del nyckeltal har intevisat några tecken på att en finanskris skulle haft en påverkan, medan vi har sett storaförändringar i andra nyckeltal. Det är framförallt kreditförlusterna i Baltikum som harpåverkat nyckeltalen negativt och eftersom Swedbank hade störst placeringar där, var detsåledes den bank som drabbats hårdast. Den bank som klarat sig bäst under finanskrisenhar varit Handelsbanken som i förhållande till övriga banker varit väldigt stabil. En stororsak till detta har givetvis varit att de inte lidit av kreditförluster i samma utsträckningsom övriga banker.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Ekobrott är ett allvarligt problem i samhället och det drabbar enskilda individer såväl som kommun och stat. Frågan är vad ökningen av antalet anmälda ekobrott i själva verket beror på och hur det kan bekämpas. Uppsatsen syftar till att identifiera och analysera orsakerna bakom ökningen av antalet anmälda ekobrott efter den senaste finanskrisen 2008 samt att beskriva hur revisorer och andra berörda myndigheter möter denna utveckling. Vi har valt att avgränsa oss till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i Sverige och svenska myndigheter och organisationers bekämpning av ekobrott. Studien är också avgränsad i tid och det är tiden efter finanskrisen fram till och med idag. I studien har vi antagit ett hermeneutisk synsätt och genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Syftet med den utvalda metoden är att söka mening och stegvis bygga upp förståelsen för forskningsämnet. Vi har genomfört nio personliga djupintervjuer som alla har olika yrkesroller. Under analyskapitlet därpå vävs den empiriska sammanställningen och teoretiska referensramen ihop. Vi har konstaterat att den ekonomiska brottsligheten som är ett allvarligt problem i samhället, drabbar såväl den enskilde som stat och kommun. Den empiriska analysen visar att orsaken till att anmälningarna har ökat avsevärt mycket de senaste åren beror på att finanskrisen drabbar verksamheter hårt som hamnar i konkurstillstånd vilket resulterar i att allt fler brott upptäcks. När fler ekobrott misstänks ökar dessutom granskningen vilket har gjort att den ekonomiska brottsligheten uppmärksammats mer än någonsin. Ekobrottsmyndigheten och andra organisationer satsar mycket på att stoppa ekobrott men anser att mer resurser skulle kunna effektivisera ekobrottsbekämpningen.

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case Västra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson’s theoretical model. We modernized Persson’s model so it would fit our study better. The results of our study showed us that the outreach services for children and youths don’t rely on control documents. The financial crises did affect the outreach services for children and youths, but the interviews gave us the information that the librarians didn’t really think it was because of the financial crises. We also found out that the outreach services for children and youths depend on changes in society. The document and literature studies showed us that libraries closed during the 1990s.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.</p>

<p><p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.</p><p>Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.</p><p>Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.</p><p>Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.</p><p>Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat. </p></p></p>

<p>Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden.</p><p>Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.</p><p>Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.</p>

No description available.

<p>Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.</p>