Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har påverkat de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen är genomförd på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Uppsatsens teoretiska referensram är uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris. Uppsatsens datainsamlingsmetod är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter och gruppintervjuer. Totalt har två gruppintervjuer utförts, samt en enkätundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet. Resultatet visar att de anställda främst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter. Motivationen har ökat något till följd av finanskrisen då de anställda stöttar varandra mer och de är även tacksamma att de har ett arbete att gå till. De anställda på Volvo Aero Corporation är stressade endast i viss mån och stressorer är bland annat för hög arbetsbelastning och för lite kontroll över arbetet. Finanskrisen har påverkat de anställdas stressupplevelser på så sätt att de har fått högre arbetsbelastning till följd av uppsägningar på grund av finanskrisen. / The purpose of the study is to obtain a better understanding of employee perceptions of work motivation and stress in the work environment and see if the financial crisis has affected the employees' experiences of work motivation and stress. The survey is conducted at Volvo Aero Corporation in Trollhättan. The theoretical frame of references is divided into four main parts: work motivation, stress, demands/control/support and financial crisis. The method of collecting data is a qualitative and quantitative cross-sectional study with surveys and group interviews. A total of two groupinterviews conducted, and a survey with 122 participants. The empirical material was divided into four different categories, the same as in the theory section. The result shows that employees are motivated primarily by colleagues and varied tasks. Motivation has increased slightly due to financial crisis when employees support each other more. They are also grateful that they have a job to go to. The staff at Volvo Aero Corporation is stressed only to a certain extent and stressors include excessive workload and too little control over work. The financial crisis has affected the employees’ stress experiences so that they have a higher workload because of layoffs due to the financial crisis.

Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem. Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem. Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet? Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området. Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter. I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering: Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna? Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa. Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen. Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel. Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån. Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Handledare: Mats Viimne. Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement. Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas riskhantering för bolån fungerar. Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning, där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden. Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som vi har tillämpat till bankers kreditrisker. Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de fyra storbankerna i Sverige. Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det absolut bästa sättet att minimera riskerna. / Title: Banks Riskmanagement For Mortgages. Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis. Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for mortages in four of the big local banks. Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth. We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive / inductive method. Frame of reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement process wich is a method for protection against risks, as we have used for bankscredit risks. Empirical foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the biggest banks in Västerås. Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations, and they said thats absolutley the best way to minimize risks.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna återigen en kontroversiell roll i några av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier säger att revisorer bäst studeras under kriser eftersom det är då deras funktion testas. I uppsatsen undersöks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och väsentlighet förändrades under den finansiella krisen. Detta genomförs genom en kvantitativ enkätundersökning där samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige har fått möjlighet att delta. Resultatet av studien visar att många av revisorernas arbete med risk och väsentlighet har påverkats, framförallt har revisorerna varit tvungna öka arbetsbördan för att inte missa väsentliga fel och hålla riskerna på en kontrollerbar nivå. Samtidigt har inte alla revisorers arbete påverkats av den finansiella krisen utan det är främst de revisorer som reviderar större företag och revisorer från Big four som påverkats. / Scandals that came into light as a result of the recent financial crisis revealed a controversial role played by auditors. Prior studies have shown that periods of crisis prove an apt time for the study of auditors, as it is often in such periods that their function is truly tested. This paper examines how auditors portrayed the notion of risk and materiality when performing an audit of financial statements during the financial crisis. All approved and authorized auditors in Sweden had the opportunity to participate in the quantitative survey that was carried out. Our study indicates that the significant number of auditors confirmed that managing of risk and materiality had been affected by crisis. Most notably, they declared that they had to increase their efforts in order not to overlook crucial misstatements and to maintain risk assessment at a controllable level. But not all of the auditors felt that their work had not been significantly influenced by the financial crisis and it was mainly auditors working for Big four audit firms and those who audit large corporations who felt that their work was influenced due to the financial crisis.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie. Utöver detta har även en intervju genomförts med riksbankschefen Stefan Ingves. Materialet som har använts har främst tagits från Riksbanken. Riksbanken vidtog ett flertal åtgärder för att stärka den svenska finansmarknadens motståndskraft. Åtgärderna var under krisens gång en kombination av penningpolitik och finansiella stabiliseringsåtgärder. Utöver räntejusteringar erbjöds bland annat obegränsade lånemöjligheter till Riksbankens motparter, vilket enligt Stefan Ingves även var den viktigaste åtgärden. Detta syftade främst till att sänka den allmänna räntenivån och återskapa förtroendet på den svenska finansiella marknaden. Till följd av Riksbankens åtgärder föll den allmänna räntenivån. Vilka effekter Riksbankens åtgärder hade på inflations och BNP utvecklingen är dock svårt att fastställa då utvecklingen av dessa berodde på flera olika faktorer. Riksbankens agerande under finanskrisen stämmer väl överens med vad teorierna förespråkar. Problemet med de penningpolitiska teorierna är att handlingsutrymmet begränsas när styrräntan närmar sig nollgränsen samtidigt som konjunkturnedgången är ihållande. Trots att Riksbanken agerade i enlighet med de penningpolitiska teorierna kan händelseförloppet inte enbart förklaras av dessa. Riksbanken agerande som en Lender of Last Resort är teorienlig förutom att en alldeles för låg straffränta togs ut.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession. Men samtidigt ser vi fortfarande under 2012 efterspelet av finanskrisen i form av svag tillväxt, osäkerhet på de finansiella marknaderna och stadsfinansiella kriser i euroområdet. Finanskrisens utbrott resulterade bland annat i att banker och andra finansiella institut ströp utlåningen, penningmarknaden total frös och tecken på en totallåsning av banksystemet blev snabbt tydliga. Fastighetsbranschen karaktäriseras av speciella finansiella förutsättningar som gör att den urskiljer sig från andra branscher. Fastighetsbolag har generellt sett en hög belåning för att möjliggöra de kapitalkrävande investeringar som fastigheter innebär. Fastighetsbolagen har därför vanligtvis en kapitalstruktur med stor andel främmande kapital, vilket medför att tillgång till externt kapital och en fungerande finansiell marknad är närmast ett livsvillkor bolagen. Utifrån den bakgrunden ansåg jag att det borde vara intressant att undersöka hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under finanskrisen. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur den finansiella situationen i börsnoterade fastighetsbolag har påverkats och utvecklats under den senaste finanskrisen. Vidare syftar studien till att förklara hur finanskrisen har påverkat bolagens finansiella ställning. Studien syftar även till att bidra med i någon mån ökad förståelse för hur börsnoterade fastighetsbolag påverkas av en finansiell kris. Teori: Den teoretiska referensramen behandlar fyra olika temaområden bestående av teori som förklarar kapitalstruktur, finansiella nyckeltal, värderingsteori samt redovisning i fastighetsbolag. Teoriområdet kring kapitalstruktur belyser dels kapitalstruktur som begrepp, men även de teorier som traditionellt förknippas med kapitalstruktur. Redovisning i fastighetsbolag fokuseras på den internationella standarden IAS 40, som tillämpas vid redovisning och värdering förvaltningsfastigheter. Metod: För uppsatsen har en kvantitativ metod använts där 17 fastighetsbolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm har studerats. Analysen grundar sig på insamlad data från fastighetsbolagens årsredovisningar för år 2006 till 2010. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar att fastighetsbolagens soliditet minskade och var lägre under 2008-2010. Studien visade även att belåningsgraden hos fastighetsbolagen ökade under perioden 2007-2010. I undersökningen kunde även en stigande lönsamhet i form av förvaltningsresultat och driftöverskott noteras sedan 2006. Studien visade att bolagen gjorde nettoupptag av lån under samtliga år, med en tydlig minskning 2008-2010. En ökande total skuldsättning kunde även påvisas under hela perioden. Avslutnings vis visade studien att samtliga fastighetsbolag redovisade positiva värdeförändringar på sina förvaltningsfastigheter 2006-2007 och 2010. För främst 2008 men även 2009 redovisade stora flertalet av bolagen en markant negativ värdeförändring på förvaltningsfastigheter. / Background and problem: The financial crisis of 2008-2009 originated from overoptimistic lending and projections of asset prices in real estate and residential markets. The housing bubble that developed during 2001-2006 and the sub-prime lending in the US became known as the main cause and trigger of the financial crisis. The bursting of the housing bubble during 2007 followed by decreased housing prices was the first sign of the upcoming turmoil in the US. The financial crisis was intensified and spread to a global financial crisis and recession when the bank Lehman Brothers declared bankruptcy on September 14th 2008. The financial crisis most likely reached its bottom during 2009, a year that was characterised by halting global credit markets and a synchronised recession among advanced economies. But in 2012 we can still see the affects of the financial crisis with weak growth in the global economy, uncertainty in the finical markets and sovereign debt crisis in the eurozone. The financial crisis made the banks and other lending institutions reluctant to lend money both among themselves and to others, this triggered a credit crunch and halt in the credit markets. Real estate business and real estate firms are characterised by special financial conditions that separates it from other sectors. Real estate firms generally have a high leverage ratio, to enable profitable investments in capital intensive real estate business. Hence real estate firms are known to have a capital structure with a large proportion of debt; as a consequence real estate companies are highly dependent on the supply of external capital, and functioning capital and debt markets are the lifeblood of real estate firms. This unique characteristic of the real estate industry and the companies makes them an interesting area of study, especially during a time with a credit crunch and financial crisis.                          Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to describe and explain how the financial situation in listed real estate companies was affected and developed during the last financial crisis. Furthermore the purpose of the study is to explain how the financial crisis has affected the financial position of real estate companies. The study also aims to contribute to more knowledge about how listed real estate companies can be affected by a financial crisis.    Theory: The theoretical framework for the thesis is constituted by four main areas that explains and describes capital structure, financial ratios, asset pricing models and investment property accounting. Methodology: The thesis is based on a quantitative method and approach, where 17 real estate companies listed on NASDAQ OMX Stockholm has been studied. The empirical analysis was based on data collected from annual reports for the years 2006-2010.     Empirical results and conclusions: The study showed a decrease in solidity (equity ratio) during the studied period, and a lower solidity 2008-2010. The study also showed that the real estate companies increased their leverage (debt to real estate value) between 2007 and 2010. The essay also indicated a higher and increased underlying profitability among the companies since 2006. Another result was that the companies increased the total debt, and took up new external debt each year during 2006-2010. Finally the study showed that all companies in the study reported significant gains from fair value of investment property 2006-2007, and losses during 2008 and 2009.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

Background: Since the early 60’s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek β. An investor who takes big risks expect higher returns. One of the CAPM’s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account. This assumption may lead to results that do not correspond to reality. Objective: This study examined the relationship between systematic risk, and return on a stable and volatile market. Methodology: The study was performed using a quantitative research with secondary data, in which 30 companies listed on the OMX 30 on the Stockholm stock exchange was studied. The investigation period was from 2003 to 2012 and was divided into three parts. Using the statistics program SPSS and Excel the data required to answer the purpose of the essay was calculated. Results: The analysis of the first time period between 2003 and 2007 showed that there was a statistically significant relationship between beta value and the average return for the period. The second time period between 2008 and 2012, which was characterized by an extremely volatile stock market, showed different results. The result of this period showed no statistical relationship existed when the market was characterized by high volatility. The third and final period between 2003 and 2012, which was a combination of a stable and a volatile market. The results for this period showed no significant association between beta value and average returns. The conclusion of this study is therefore that the CAPM model to assess an asset's return fails when the market is unstable, e.g. due to a financial crisis. To compensate for this error that is built into the model, one should therefore use alternative models, or revised versions of the CAPM, if the aim is to produce data in a realistic way that can be used as basis for investment decisions. / Bakgrund: Sedan början av 60-talet har CAPM, eller Capital Asset Pricing Model, varit ett ovärderligt instrument för att bedöma en tillgångs förväntade avkastning, där man antar att tillgången läggs till i en redan väldiversifierad portfölj av tillgångar. CAPM teorin antar vidare att den osystematiska risken diversifieras bort samt att den systematiska, marknadsspecifika, risken bestäms med hjälp av Beta-värdet, från grekiskans β. En investerare som tar stora risker förväntar sig högre avkastning. Ett av CAPM:s grundantaganden är att störningar på marknaden inte tas hänsyn till. Detta antagande kan leda till resultat som inte stämmer överens med verkligheten.   Syfte: I denna studie undersöktes sambandet mellan systematisk risk, samt avkastning på en stabil respektive volatil marknad. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsmetodik med sekundära data där 30 bolag noterade på OMX30 på stockholmsbörsen studerades. Undersökningsperioden var mellan 2003 till 2012 och delades upp till tre delar Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt Excel beräknades nödvändiga data för att svara på uppsatsens syfte. Resultat: Analysen av den första tidsperioden mellan 2003-2007 visade att det förelåg ett statistiskt signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen för perioden. Den andra tidsperioden mellan 2008-2012, som kännetecknades av en mycket volatil aktiemarknad, visade annorlunda resultat. Resultatet av denna tidsperiod visade att inget statistiskt samband förelåg när marknaden kännetecknades av en hög volatilitet. Den tredje och sista och perioden mellan 2003-2012, som alltså var en kombination av en stabil och en volatil marknad. Resultatet för denna tidsperiod visade inget signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen. Slutsatsen av denna studie blir därmed att CAPM som metod för att bedöma en tillgångs avkastning fallerar när marknaden är ostabil, t.ex. beroende på en finanskris. För att kompensera för detta fel som är inbyggt i modellen bör därför alternativa modeller, eller justerade versioner av CAPM, användas om syftet är att ta fram data som på ett verklighetstroget sätt kan vara underlag för investeringsbedömningar.