Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag. / This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets.  Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.

Prior research on the ability of financial ratios to predict bankruptcies has shown a significant difference between the companies that went into bankruptcy and those that survived. This paper investigates whether there is a difference in the prediction ability of financial ratios during the last financial crisis compared to relatively normal macroeconomic environments in which most previous studies have been conducted. We use univariate analysis to compare companies that went into bankruptcy during 2010 and 2011 with companies that remained active. Our dataset consists of 51 failed companies that are matched with 102 companies that remained active. All companies were Swedish limited companies with more than 50 employees and the comparison is made with 26 financial ratios. Our result indicates that financial ratios were better tools to predict bankruptcy during the crisis than during more stable macroeconomic conditions. In total 24 of the analyzed financial ratios differed significantly between the two populations and many of them showed significance earlier prior to the bankruptcy than in comparable studies.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna. Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna. Data för de krisande länderna visar på att dess konkurrenskraft har urholkats sedan införandet av euron. Analysen startar år 2001 då samtliga länder hade övergått till euron. De tillvägagångssätt som analyseras är en sänkning av de relativa arbetsgivaravgifterna, en sänkning av de relativa lönerna eller en ökning av den relativa produktiviteten. Som sista möjliga tillvägagångssätt analyseras ett utträde ur EMU. Svårigheter med samtliga tillvägagångssätt lyfts fram och slutsatsen att en real depreciering tar lång tid och kräver hög arbetslöshet dras. I den empiriska delen görs jämförelser med de baltiska länderna under krisen 2008- 2011 och med Sverige under 1990-talskrisen. Analysen visar att de baltiska länderna lyckades genomföra en real depreciering genom att sänka de nominella lönerna och öka den relativa produktiviteten, dock till en hög kostnad i form av ökad arbetslöshet. Sveriges nominella depreciering av växelkursen analyseras och används som ett bra exempel på hur en real depreciering leder till förbättring av konkurrenskraften. Eftersom reala deprecieringar tycks förutsätta arbetslöshet beräknas så kallade uppoffringskvoter som visar hur stor ökning av arbetslösheten som krävs för varje procents reala depreciering. Hypotesen att de baltiska ländernas uppoffringskvoter är lägre än motsvarande kvoter för krisländerna i euroområdet till följd av svagare fackföreningar visar sig stämma, likaså att Sveriges uppoffringskvot under 1990- talskrisen var lägre eftersom en extern depreciering kunde göras. Uppsatsen drar slutsatsen att den relativa produktiviteten är av största betydelse för att lyckas med en real depreciering. Vidare dras slutsatsen att Irland och Spanien bör klara sig ur krisen med hjälp av reala deprecieringar, men att situationen för Portugal Italien och Grekland ser mörkare ut. Rekommendationer ges för Portugal och Italien att genomföra fler reformer för att öka sin relativa produktivitet. Ett utträde ur EMU för Grekland befaras ske i framtiden och reflektioner kring de problem som i så fall kan uppstå görs.

Olofström som ligger i södra Sverige är en ort som är beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hårt av finanskrisen. Många invånare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer än fördubblats på ett år. Detaljhandeln på orten har också påverkats när de drabbade invånarna med stor sannolikhet har dragit ner på sin konsumtion och det är därför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen på olika sätt. För att ta reda på om det är några skillnader delades en enkät ut till alla detaljhandelsföretag på orten och svarsfrekvensen var mycket hög.   Teorin i uppsatsen baseras på krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgår ifrån det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag måste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror på vilka åtgärder som har vidtagits. Teorin om strategi handlar om strategins fyra principer samt avsiktliga och framväxande strategier. Beroende på vilka åtgärder ett företag har vidtagit så är det möjligt att karaktärisera dessa handlingar som avsiktliga eller framväxande. Till sist handlar marknadsföringsavsnittet bland annat om marknadsföringens fyra p som representerar delar av företaget som ständigt måste ses över för att anpassa företaget till omgivningen.      Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att detaljhandelsföretagen i Olofström har hanterat finanskrisen på olika sätt, att de inte har nått samma fas i krishanteringsprocessen och att de har vidtagit diverse åtgärder som kan relateras till strategi och marknadsföring. / Olofström, located in southern Sweden, is a town dependent on the automotive industry which makes the place hard hit in the financial crisis. Many people have lost their jobs and unemployment has more than doubled in a year. Retail businesses in the town has also been affected when the affected population in all probability have scaled down their consumption and it is therefore interesting to study whether the retailers have handled the financial crisis in different ways. To find out if there are any differences a questionnaire were distributed to all retail businesses in the town and the response rate was very high. The theory in the thesis is based on crisis management, strategy and marketing. The section on crisis management is based on the fact that there are different phases of a crisis that a company has to get through and what phase the company is in depends on the measures taken by it. The theory of strategy deals with the four principles of strategy and deliberate and emergent strategies. Depending on what measures a company has taken, it is possible to characterize the actions as deliberate or emergent. Finally, the theory of marketing includes for example the four p:s of marketing which represents parts of the company that must constantly be reviewed in order to keep up with changes in the environment surrounding the company. After conducting our research, we note that retail businesses in Olofström has handled the financial crisis in different ways, that they have not reached the same phase in the crisis management process and that they have taken various measures that can be related to strategy and marketing.

Credit institutions constitute a central part of life as it is today and has been doing so for a long time. A fault within the banking system can cause a tremendous amount of damage to individuals as well as countries. A recent and memorable fault is the global financial crisis 2007-2009. It has affected millions of people in different ways ever since it struck. What caused it is a complex issue which cannot be answered easily. But what has been done to prevent something similar to occur once again? How has the business models of the credit institutions changed since the crisis? Cluster analysis is used in this thesis to address these questions. Banking-data were processed with Calinski-Harabasz Criterion and Ward's method and this resulted in two clusters being found. A cluster is a collection of observations that have similar characteristics or business model in this case. The business models that the clusters represents are universal banking with a retail focus and universal banking with a wholesale focus. These business models have been analyzed over time (2007-2016), which revealed that the credit institutions have developed in a healthy direction. Thus, credit institutions were more financially reliable in 2016 compared to 2007. According to trends in the data this development is likely to continue. / Kreditinstituten utgör en central del av livet som det ser ut idag och har gjort det under en lång tid. Ett fel inom banksystemet kan orsaka enorma skador för individer likväl som länder. Ett nutida och minnesvärt fel är den globala finanskrisen 2007-2009. Den har påverkat millioner människor på olika vis ända sedan den slog till. Vad som orsakade den är en komplex fråga som inte kan besvaras med lätthet. Men vad har gjorts för att förebygga att något liknande händer igen? Hur har affärsmodellerna för kreditinstituten ändrats sedan krisen? Klusteranalys används i denna rapport för att adressera dessa frågor. Bankdata processerades med Calinski-Harabasz Kriteriet and Wards metod och detta resulterade i att två kluster hittades. Ett kluster är en samling observationer med liknande karakteristik eller affärsmodell i detta fall. De affärsmodeller som klustrena representerar är universella banker med retail fokus samt universella banker med wholessale fokus. Dessa affärsmodeller har analyserats över tid, vilket har avslöjat att kreditinstituten har utvecklats i en hälsosam riktning. Kreditinstituten var mer finansiellt pålitliga 2016 jämfört med 2007. Enligt trender i datan så är det troligt att denna utveckling forsätter.

The purpose of this essay is to study the political horse-trading in 1933 have laid the foundation for political bloc solutions and have become a common occurrence in Swedish politics. Both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 where solutions to help the nation out of severe economic crises, reduce unemployment and avoid extra election.  The high unemployment in the 1990s affected a generation who now had something in common with their grandparents who lived through the 1930s.  This essay describes the selected newspapers reporting on both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 in Kalmar. This essay also describes the selected parties view of the two agreements in Kalmar.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden. Studien fokuserar på fyra svenska bankers redovisning av goodwill, vilka innehar andelar i Baltikum. I en utgiven artikel av DN (2011-01-20) ”Borg: Vi var illa ute 2009” förklarar finansminister Anders Borg att det inte var många som förstod hur illa ute Sverige var när krisen i Lettland hade blivit ett faktum och Internationella valutafonden väntade. I studien granskades bankernas kvalitet på goodwillredovisningen.Frågor/syfte: Studiens huvudfråga är ”Hur redovisade Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken goodwillen i Baltikum under år 2006 och 2009?” Huvudsyftet med studien är att genom ett deskriptivt och komparativt sätt se hur bankerna tolkade begreppet goodwill utifrån IFRS. Det vill säga hur de värderade och redovisade goodwillen i Baltikum utifrån IFRS år 2006 och 2009.Metod/teori: I studien antog vi ett tolkande tillvägagångssätt för att undersöka redovisningens kvalitet i de fyra bankernas årsredovisningar. I årsredovisningarna tolkade vi både kvalitativa och kvantitativa redovisningsdata. Vi gjorde en institutionell analys av IASB’s standarder för att se hur dessa tolkades i relation till de svenska normerna och den svenska redovisningskulturen. Senare i studien genomförde vi en deskriptiv och komparativ analys av textmaterialet i bankernas årsredovisningar i förhållande till IFRS och studiens teoretiska referensram. Två värderingsproblem kunde identifieras i litteraturen; (1) goodwillvärderingar baseras på förhandlande, vilket är en mycket subjektiv form vid bedömningen av goodwillens värde, och (2) ledningens ansvar är bortkopplat från goodwillredovisningen, eftersom att upplysningar om nedskrivningsprövningar är ofullständiga om hur goodwillens värde upprätthålls och förbättras.Studiens resultat: För att få kunskap om kvaliteten i bankernas goodwillvärderingar och goodwillredovisningar, så studerade vi de fyra bankernas tillvägagångssätt i samband med värdering och redovisning av goodwill. Vi fick reda på att; (a) det finns variationer i bankernas uppskattningar om värdet av goodwill som är svåra att hitta en rimlig förklaring på, (b) det konstaterades även att ledningarna är beroende av kriterier för nedskrivning och att de hade svårt att uppskatta goodwillens värde, (c) ett annat problem bland bankerna är att de hade svårt att uppskatta goodwillens livslängd, eftersom goodwill består av delar med olika livslängd, och (d) det sista kritiska resultatet är att bankernas upplysningar om goodwillvärderingar är kopplat till vilka upplysningar de ska ge och vilka upplysningar de inte ska ge. På grund av problemen med a, b och c så har de fyra bankerna svårt att lämna tillräckligt kvalitativ information om goodwillvärderingar i årsredovisningarna. / Program: Civilekonomprogrammet

Kapitalstrukturen för ett företag är en sammansättning av dess egna kapital och skulder som används för att finansiera företaget. Uppsättningen av ett företags kapitalstruktur skiljer sig mellan företag eftersom varje företag själv väljer hur den ska se ut. Idag består 99 % av Sveriges alla företag av SMF. SMF:s kapitalstruktur skiljer sig gentemot större företag då de är mer beroende av extern finansiering än de större företagen. Generellt sett är SMF beroende av externt kapital för att finansiera verksamheten och vid en konjunkturnedgång minskar möjligheten att få tillgång till externt kapital. Kapitalstrukturen och dess företagsspecifika faktorer kan komma påverkas av en kris vilket studien syftar till att studera, om en specifik branschs kapitalstruktur påverkades av finanskrisen 2008. Det finns tidigare studier kring ämnet men det anses vara ett relativt outforskat forskningsområde.Studien omfattar ett urval på 763 SMF inom byggnadsbranschen i Sverige som varit verksamma under och efter finanskrisen 2008. Tidsperioden som studeras är mellan 2008 och 2015. För att kunna svara på om finanskrisen påverkade kapitalstrukturen hos de utvalda företagen användes deskriptiva, korrelations- och regressionsanalyser för att se sambandet mellan de beroende- och oberoende variablerna i studien. Studiens beroende variabler bestod av långfristiga-, kortfristiga- och leverantörsskulder och de oberoende bestod av storlek, ålder, lönsamhet, tillväxt samt en dummyvariabel som stod för den ekonomiska finanskrisen. Regressionsanalyserna utfördes för att se om kapitalstrukturen hade påverkats av finanskrisen. Analysernas resultat indikerar på att det förekommer en skillnad mellan tidsperioderna, attföretagens kapitalstruktur till viss del har påverkats av konjunkturnedgången. Resultatet tyder på att skuldsättningen minskade bland företagen då finanskrisen pågick. / The capital structure of a company is a composition of its equity and liabilities used to finance the company. A company's capital structure differs between companies as each company chooses its own capital structure. Today, 99% of companies in Sweden consists of SME:s. Capital structure also differs from larger companies as SME:s are relatively more dependent on external funding. Generally speaking, SMEs are dependent to external capital to finance the business, in case of a recession, the possibility to gain access from external capital reduces. The capital structure and its company-specific factors may be affected by a crisis where this paper aims to study as how a specific industry's capital structure was affected by the financial crisis in 2008. There are earlier studies on the subject, but it is considered a relatively unexplored research area.The study comprises a sample of 763 SMEs active in the construction industry in Sweden during and after the financial crisis in 2008. The study period is between 2008 and 2015. In order to answer if the financial crisis affected the capital structure of the selected companies, descriptive, correlation and regression analyzes were used to see the relationship between the dependent and independent variables in the study. The dependent variables of the studyconsisted of long-term, short-term and supplier debt and the independence consisted of size, age, profitability, growth and a dummy variable that accounted for the financial crisis. The regression analyzes were conducted to see if the capital structure had been affected by the financial crisis. The results of the analyzes indicate that there is a difference between the periods of time that the capital structure of the companies had been influenced to a certain extent by the economic downturn. The results indicates that debt decreased among companies when the financial crisis continued.

<p><strong>Title</strong>: Nordea Life and Pension during financial crisis</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Subject: </strong>Business administration, Candidate thesis 15 p.</p><p> </p><p><strong>Authors:</strong> Seyithan Öngörur och Adnan Yari</p><p> </p><p><strong>Instructor: </strong>Peter Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Date: </strong>2010-01-13</p><p> </p><p><strong>Key words: </strong>Nordea, the financial crisis, advice, marketing, customer relationship</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study is to provide an understanding of how the financial crisis has affected Nordea Life and Pensions market growth based on market share. We also want to give an understanding of what factors may be responsible for the outcome that it may be helpful in future financial crises.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>A qualitative study was the basis for the study, where three interviews were carried out by the respondents from Nordea Life and Pension.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Theory: </strong>In this section we have focused on relevant theory and has divided them into different themes, advice, current legislation, marketing, consumption and buying behavior.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Conclusion: </strong>The study shows that Nordea Life and Pension had a positive growth during the financial crisis and a number of factors are presented that may be the basis for the outcome.</p><p><strong>Proposal for further research: </strong>Since this study was limited to one company it may be intresting to investigate and examine the consuling industry market as a whole affected by the financial crisis.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions: </strong>This paper has provided an understanding of how Nordea Life and Pensions affected during a financial crisis, based on market share and the factors that may have been the basis for this.</p> / <p><strong>Titel:</strong> Nordea Liv och Pension under finanskris</p><p> </p><p><strong>Ämne: </strong>Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp, C-nivå</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Seyithan Öngörur och Adnan Yari</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Peter Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Datum: </strong>2010-01-13</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> Nordea, Finanskris, rådgivning, marknadsföring, relationsmarknadsföring</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med undersökning är att ge en förståelse för hur finanskrisen har påverkat Nordea Liv och Pensions tillväxt på marknaden, baserat på marknadsandelar. Vi vill också ge en förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom utfallet som därmed kan vara till hjälp vid framtida finanskriser.</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ studie har varit i grund för undersökningen, där tre intervjuer har genomförts av respondenter från Nordea Liv och Pension.</p><p><strong>Teori: </strong>I detta avsnitt har vi fokuserat på relevant teori och har delat upp dessa i olika teman, rådgivning, rådande lagstiftning, marknadsföring, konsumtions- och inköpsbeteende.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar att Nordea Liv och Pension haft en positiv tillväxtfas under finanskris och ett antal faktorer presenteras som kan vara till grund för utfallet.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Då denna undersökning begränsades till ett företag kan det vara idé att vidareforska och undersöka hur rådgivningsbranschen i sin helhet påverkats av den globala krisen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har gett en förståelse för hur Nordea Liv och Pension påverkats under en finanskris, baserat på marknadsandelar och vilka faktorer som kan ha varit till grund för detta.</p>

Title: Nordea Life and Pension during financial crisis   Subject: Business administration, Candidate thesis 15 p.   Authors: Seyithan Öngörur och Adnan Yari   Instructor: Peter Lindberg   Date: 2010-01-13   Key words: Nordea, the financial crisis, advice, marketing, customer relationship   Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how the financial crisis has affected Nordea Life and Pensions market growth based on market share. We also want to give an understanding of what factors may be responsible for the outcome that it may be helpful in future financial crises.   Method: A qualitative study was the basis for the study, where three interviews were carried out by the respondents from Nordea Life and Pension.   Theory: In this section we have focused on relevant theory and has divided them into different themes, advice, current legislation, marketing, consumption and buying behavior.   Conclusion: The study shows that Nordea Life and Pension had a positive growth during the financial crisis and a number of factors are presented that may be the basis for the outcome. Proposal for further research: Since this study was limited to one company it may be intresting to investigate and examine the consuling industry market as a whole affected by the financial crisis.   Contributions: This paper has provided an understanding of how Nordea Life and Pensions affected during a financial crisis, based on market share and the factors that may have been the basis for this. / Titel: Nordea Liv och Pension under finanskris   Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp, C-nivå   Författare: Seyithan Öngörur och Adnan Yari   Handledare: Peter Lindberg   Datum: 2010-01-13   Nyckelord: Nordea, Finanskris, rådgivning, marknadsföring, relationsmarknadsföring   Syfte: Syftet med undersökning är att ge en förståelse för hur finanskrisen har påverkat Nordea Liv och Pensions tillväxt på marknaden, baserat på marknadsandelar. Vi vill också ge en förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom utfallet som därmed kan vara till hjälp vid framtida finanskriser. Metod: En kvalitativ studie har varit i grund för undersökningen, där tre intervjuer har genomförts av respondenter från Nordea Liv och Pension. Teori: I detta avsnitt har vi fokuserat på relevant teori och har delat upp dessa i olika teman, rådgivning, rådande lagstiftning, marknadsföring, konsumtions- och inköpsbeteende. Slutsats: Studien visar att Nordea Liv och Pension haft en positiv tillväxtfas under finanskris och ett antal faktorer presenteras som kan vara till grund för utfallet. Förslag till fortsatt forskning: Då denna undersökning begränsades till ett företag kan det vara idé att vidareforska och undersöka hur rådgivningsbranschen i sin helhet påverkats av den globala krisen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en förståelse för hur Nordea Liv och Pension påverkats under en finanskris, baserat på marknadsandelar och vilka faktorer som kan ha varit till grund för detta.