Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter.  Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området. Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning. Därför har återbetalningsförmågan blivit allt viktigare. Bankerna menar vidare att de blivit mer restriktiva med beviljning av lån över 85 procent av fastighetens värde till följd av bolånetakets införande. Riskbenägenheten har även den minskat sedan 1990-talet, med undantag för Handelsbanken som redan under 1990-talet fokuserade på krediter med hög kvalité. Kreditprocessen och arbetssätten hos bankerna beskrivs nu som utförda med mer noggrannhet. För privatpersoner har det generellt sett blivit svårare att få en kredit eftersom kreditprocessen är mer utförlig och noggrann nu samtidigt som kraven på högre kontantinsats och amortering har ökat. / Background: The crisis of the 1990s and today’s financial crisis have similar origin, which can be derived from over-generous lending. As a consequence, big credit losses appeared in the majority of the banks. To increase the risk awareness among the banks and to stabilize the financial economy there are authorities and committees that supervise and regulate the activity of the banks.    Aim: The aim of the study was to investigate if, and if so how, the credit process to private individuals has changed over the years. We also wanted to study if the regulations of Basel and other regulations have made an impact on banks’ ways of handling credits. Process: To reach the aim of the study, we have been carrying out semi-structured interviews with employees at the four big Swedish banks and also with one senior analyst at Finansinspektionen. The collected empirical data was then analyzed using existing theory in the subject. Findings: The majority of the banks have changed their credit process since the 1990s and gone from mortgage with focus on pawn to using mortgage with focus on cash flows. Therefore, the ability of repayment has been even more important. The banks applies that they have been more restrictive about granting loans over 85 per cent of the real estate’s value due to the introduction of the “bolånetak”. The risk taking among banks has also changed since the 1990s, with the exception of Handelsbanken who during the 1990s already focused on credits with high quality. The credit process and the banks’ ways of working are now done with more strictness. In general, private individuals have met more difficulty while applying for a credit now since the credit process is more thorough, simultaneously with higher demand for down payment and amortization.

Bakgrund och problem: Med bakgrund i den rådande lågkonjunkturen behandlardenna uppsats problematiken kring finansiering av bilföretagunder den aktuella finanskrisen.Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bättre insikt i hurRenault, Peugeot och Volvo Personvaganr finansierar sigunder den nuvarande lågkonjunkturen, vilka problem de fårsamt hur de hanterar krisen.Metod: För att uppfylla syftet har en fallstudiemetod använts.Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer ochanalysen gjordes med hjälp av en komparativ metod av detre bilföretagen.Slutsats: Den nuvarande lågkonjunkturen har drabbat bilindustrinhårt och effekterna pa de tre studerade bilföretagen harvarit flera. De viktigaste av dessa var minskning avbilförsäljning och likviditetsbrist. Företagen använde olikastrategier för att minska krisens effekter men en sak hade degemensamt -en ändring av kostnadsstruktur.

No description available.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

<p>Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.</p><p>Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem.</p><p>Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; <em>Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet?</em> Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området.</p><p>Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter.</p><p>I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.</p>

<p><p>Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.</p><p>Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Handledare: Mats Viimne.</p><p>Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.</p><p>Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas</p><p>riskhantering för bolån fungerar.</p><p>Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för</p><p>att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,</p><p>där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss</p><p>av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.</p><p>Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom</p><p>riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som</p><p>vi har tillämpat till bankers kreditrisker.</p><p>Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de</p><p>fyra storbankerna i Sverige.</p><p>Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att</p><p>använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte</p><p>betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det</p><p>absolut bästa sättet att minimera riskerna.</p></p> / <p><p>Title: Banks Riskmanagement For Mortgages.</p><p>Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for</p><p>mortages in four of the big local banks.</p><p>Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the</p><p>problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth.</p><p>We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then</p><p>choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive /</p><p>inductive method.</p><p>Frame of</p><p>reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement</p><p>process wich is a method for protection against risks, as we have used for</p><p>bankscredit risks.</p><p>Empirical</p><p>foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the</p><p>biggest banks in Västerås.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to</p><p>use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we</p><p>intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations,</p><p>and they said thats absolutley the best way to minimize risks.</p></p>

<p>Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har påverkat de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen är genomförd på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Uppsatsens teoretiska referensram är uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris.</p><p>Uppsatsens datainsamlingsmetod är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter och gruppintervjuer. Totalt har två gruppintervjuer utförts, samt en enkätundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.</p><p>Resultatet visar att de anställda främst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter. Motivationen har ökat något till följd av finanskrisen då de anställda stöttar varandra mer och de är även tacksamma att de har ett arbete att gå till. De anställda på Volvo Aero Corporation är stressade endast i viss mån och stressorer är bland annat för hög arbetsbelastning och för lite kontroll över arbetet. Finanskrisen har påverkat de anställdas stressupplevelser på så sätt att de har fått högre arbetsbelastning till följd av uppsägningar på grund av finanskrisen.</p> / <p>The purpose of the study is to obtain a better understanding of employee perceptions of work motivation and stress in the work environment and see if the financial crisis has affected the employees' experiences of work motivation and stress. The survey is conducted at Volvo Aero Corporation in Trollhättan. The theoretical frame of references is divided into four main parts: work motivation, stress, demands/control/support and financial crisis.</p><p>The method of collecting data is a qualitative and quantitative cross-sectional study with surveys and group interviews. A total of two groupinterviews conducted, and a survey with 122 participants. The empirical material was divided into four different categories, the same as in the theory section.</p><p>The result shows that employees are motivated primarily by colleagues and varied tasks. Motivation has increased slightly due to financial crisis when employees support each other more. They are also grateful that they have a job to go to. The staff at Volvo Aero Corporation is stressed only to a certain extent and stressors include excessive workload and too little control over work. The financial crisis has affected the employees’ stress experiences so that they have a higher workload because of layoffs due to the financial crisis.</p>

<p>Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:</p><p><em>Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?</em></p><p>Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa.</p><p>Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen.</p><p>Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel.</p><p>Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.</p><p> </p>