Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor. Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.    Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie. En meta-analys görs av de tre rapporterna. Även andra trovärdiga källor kommer att behandlas i syfte om att skapa en verklig bild av bostadsmarknaden. Fakta från tidigare kriser hämtas ur olika böcker och akademiska artiklar som sedan analyseras tillsammans med rapporterna. Slutsats: Det finns många underliggande faktorer till att skuldsättningsgraden har ökat. Det handlar om en ökad bostadsbrist i tätbefolkade regioner, en ökad disponibel inkomst samt låga lånekostnader. Flera verktyg har implementerats det senaste året för att motverka överbelåning. En debatt i media har uppstått vilket har gjort människor medvetna om framtida risker. Med detta som grund är risken för en bostadsbubbla liten i Sverige.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet. Nyckelord för uppsatsen är: affärsänglar, finanskris, riskkapitalbolag, investeringsmotiv, investeringsstrategier och riskbedömning. / The Swedish venture capital companies’ investments in start-up companies decreased by 60 percent during the years 2009-2010, and with only a few venture capital participants left on the market it might become a problem for the start-up companies to find funding for growth. As business angels are investors who function as additional links to the venture capital companies in the same financial chain, it is of importance to study whether they also have reduced their amount of investments during the years of the financial crisis in 2008/2009. With focus on investment motives, strategies, and risk taking, a survey and interviews have been conducted in order to investigate whether the business angel’s will to invest has changed during the financial crisis similar to that of the venture capital companies. The results show that there has not been any over all tendencies of reduced investing activity by the business angel’s. The key words for the essay are: business angels, financial crisis, venture capital company, investing motives, investing strategies and risk taking.

De senaste årens kraftiga prisökningar på den svenska bostadsmarknaden har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen är ganska unik i västvärlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader ämnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har påverkat prisutvecklingen de senaste 30 åren. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad är de fundamentala faktorer som främst påverkar bostadspriser i Sverige där framför allt den exceptionellt låga räntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen.

Hur påverkades bilförsäljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbättra deras motivation? Hur förändrades de monetära belöningarna under denna period för bilförsäljarna och hur påverkade det deras prestation? Hur förändrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget? Syftet med förestående uppsats är att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen när det kom till möjligheten för motivationshöjande åtgärder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation påverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill även undersöka hur försäljningscheferna på företagen arbetade med personalens motivation under perioden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt att använda kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med säljare och försäljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun. Referensramen har hjälpt oss att skapa förståelse för ämnet för att vidare kunna genomföra intervjuer. / In what ways did the financial crisis in 2008-2009 affect the motivation of the car salesmen and what attempts did the managements of companies make to improve the motivation of the salesmen? In what ways have the monetary rewards for car salesmen changed in this period, and how does it affect their performance?How has the opportunity for car dealers to provide rewardschanged during the financial crisis and what are the consequences for the companies? The purpose of the following essay is to give an idea of how the financial crisis in 2008-2009 has affected the motor trade sector when it came to the possibility of raising the motivation of staff. Furthermore, we want to examine how the motivation of the employees was influenced by the financial crisis that hit the industry. We also want to examine how the management of the companies worked with staff motivation during the period. To answer the question formulation, we have chosen to use qualitative semi-structured interviews with vendors and sales managers in the motor trade in Kalmar. The framework in the essay has helped us to come to an understanding of the substance to be able to carry out further interviews.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet. Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09. Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress. Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009. Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem. Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.

Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren år 2008 har orsakat kris för många företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hårt då nybilsförsäljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars år 2009. Syftet med uppsatsen var att förstå vad som händer i ett tillverkningsföretag som går i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen är skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts på plats på Plastals fabrik i Simrishamn där både operativ och ledande personal har intervjuats. Slutsatsen av den här uppsatsen är att en konkurs berör alla företagets intressenter. Ofta behandlas bara personal och de som har fodringar hos det kursade företaget. Hos fabriken vi undersökte var det framförallt kundernas beroende av fabrikens produktion som omöjliggjorde en nedläggning till följd av konkursen. Anställningstryggheten i Sverige gjorde besparingarna till följd av varsel mycket långsammare än orderminskningen. Vid nybildningen gjorde turordningsreglerna för återanställning att det blev en skev åldersfördelning som kan vara till nackdel för fabriken i framtiden. Utan anställningstrygghet kan effekten bli ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro.

<p><p>Hur påverkades bilförsäljarnas motivation under finanskrisen 2008-2009 och hur försökte ledningen för företagen förbättra deras motivation? Hur förändrades de monetära belöningarna under denna period för bilförsäljarna och hur påverkade det deras prestation? Hur förändrades bilhandlarnas möjlighet att ge belöningar under finanskrisen och vilka konsekvenser fick det för företaget?</p><p>Syftet med förestående uppsats är att ge en bild av hur finanskrisen 2008-2009 drabbade bilhandelsbranschen när det kom till möjligheten för motivationshöjande åtgärder för personalen. Vidare vill vi undersöka hur medarbetarnas motivation påverkades av den finansiella kris som drabbade branschen. Vi vill även undersöka hur försäljningscheferna på företagen arbetade med personalens motivation under perioden. <strong></strong></p><p>För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt att använda kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med säljare och försäljningschefer inom bilhandeln i Kalmar kommun. Referensramen har hjälpt oss att skapa förståelse för ämnet för att vidare kunna genomföra intervjuer.</p></p> / <p>In what ways did the financial crisis in 2008-2009 affect the motivation of the car salesmen and what attempts did the managements of companies make to improve the motivation of the salesmen? In what ways have the monetary rewards for car salesmen changed in this period, and how does it affect their performance?How has the opportunity for car dealers to provide rewardschanged during the financial crisis and what are the consequences for the companies?</p><p>The purpose of the following essay is to give an idea of how the financial crisis in 2008-2009 has affected the motor trade sector when it came to the possibility of raising the motivation of staff. Furthermore, we want to examine how the motivation of the employees was influenced by the financial crisis that hit the industry. We also want to examine how the management of the companies worked with staff motivation during the period.</p><p>To answer the question formulation, we have chosen to use qualitative semi-structured interviews with vendors and sales managers in the motor trade in Kalmar. The framework in the essay has helped us to come to an understanding of the substance to be able to carry out further interviews.</p>

<p>Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.</p><p>Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).</p><p>Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen</p> / <p>Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again.</p><p>Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB.</p><p>Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.</p>

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans – och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet. Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB). Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen / Background: During the autumn of 2005 the Swedish newspapers to a great extent contained articles which expressed concern about the rising real estate prices, and mainly the rising dwelling prices. Arguments for, as well as against the statement that a real estate bubble was prevailing in Sweden were to be found. The question whether this could be a real estate bubble or not, and the knowledge about the deep financial crisis that the real estate bubble back in the early 1990s led to, made us curious about how much the situation 2005 resembled the situation back in the early 1990s. Purpose: The purpose of this thesis is by looking at the period preceding the Swedish finance- and real estate crisis (1991-1994), to examine the risk of whether a new real estate crisis, and in continuation a bank crisis, could happen again. Procedure: One interview with Finansinspektionen and collecting of quantitative data mainly from Riksbanken, Finansinspektionen and SCB. Result: By looking at similarities and differences between the early 1990s and 2005 we found out that most measurable factors indicated that most participants on the real estate- and financial market were better prepared for unpredictable incidents 2005 than they were during the time preceding the real estate – and financial crisis.

No description available.