<p>Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Seminariedatum: 2009-01-12</p><p>Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.</p><p>Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av</p><p>varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.</p><p>Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc.</p><p>Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt.</p><p>Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.</p>

<p>Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. </p><p>Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. </p><p>Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. </p><p>Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.</p>

<p><strong></strong>Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren år 2008 har orsakat kris för många företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hårt då nybilsförsäljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars år 2009.</p><p>Syftet med uppsatsen var att förstå vad som händer i ett tillverkningsföretag som går i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen är skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts på plats på Plastals fabrik i Simrishamn där både operativ och ledande personal har intervjuats.</p><p>Slutsatsen av den här uppsatsen är att en konkurs berör alla företagets intressenter. Ofta behandlas bara personal och de som har fodringar hos det kursade företaget. Hos fabriken vi undersökte var det framförallt kundernas beroende av fabrikens produktion som omöjliggjorde en nedläggning till följd av konkursen. Anställningstryggheten i Sverige gjorde besparingarna till följd av varsel mycket långsammare än orderminskningen. Vid nybildningen gjorde turordningsreglerna för återanställning att det blev en skev åldersfördelning som kan vara till nackdel för fabriken i framtiden. Utan anställningstrygghet kan effekten bli ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro.</p>

<p>Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder.</p><p> </p><p>Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere. Balansen styrs till stor del av företagens inköpsrutiner.</p><p> </p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur detaljhandelsföretag i Karlstad går tillväga vid varulagervärdering och inköp, och om finanskrisen påverkat värderingen, inköpsrutinerna samt kundernas köpbeteende. För att få svar på frågorna i problemformuleringen har intervjuer genomförts med nio detaljhandelsföretag i Karlstad.</p><p> </p><p>Slutsatserna av studien är att detaljhandelsföretagen har olika tillvägagångssätt vid sin värdering av varulager, men att en genomgående tillämpning av lägsta värdets princip (LVP) sker. Finanskrisen har inte påverkat varulagervärderingen utan de områden där förändring skett är till viss del kundernas köpbeteende men framförallt detaljhandelsföretagens inköpsrutiner.</p>

<p>Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.</p>

Finanskrisen som förändrade hela världens ekonomiska situation kom till Sverige under hösten 2008. Media har ägnat krisen stor uppmärksamhet och som följd har en stor osäkerhet skapats och flertalet människor känner sig inte lika ekonomiskt trygga längre. Osäkerheten kan i sin tur ha lett till att människors konsumtion förändrats. Enligt nyhetsartiklar har detaljhandelsföretag påverkats i olika stor omfattning av finanskrisen och den lågkonjunktur som råder.   Oavsett konjunktur är varulager en stor post hos detaljhandelsföretag och det är viktigt att den värderas på ett rättvisande sätt. Förutom värderingen måste företagen även se till att ha en bra balans mellan att kunna möta kundernas efterfrågan och samtidigt hålla kostnaderna nere. Balansen styrs till stor del av företagens inköpsrutiner.   Uppsatsen syftar till att undersöka hur detaljhandelsföretag i Karlstad går tillväga vid varulagervärdering och inköp, och om finanskrisen påverkat värderingen, inköpsrutinerna samt kundernas köpbeteende. För att få svar på frågorna i problemformuleringen har intervjuer genomförts med nio detaljhandelsföretag i Karlstad.   Slutsatserna av studien är att detaljhandelsföretagen har olika tillvägagångssätt vid sin värdering av varulager, men att en genomgående tillämpning av lägsta värdets princip (LVP) sker. Finanskrisen har inte påverkat varulagervärderingen utan de områden där förändring skett är till viss del kundernas köpbeteende men framförallt detaljhandelsföretagens inköpsrutiner.

Förtroende är något vilket är möjligt att återfinna i hela vår omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, både personer och institutioner i en mängd olika situationer. En av dessa situationer är i relationen till vår bank och banktjänsteman. Världen upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft. Aktörerna aktiva på de finansiella marknaderna innehar just nu ett lågt förtroende gentemot varandra, inte minst vad gäller bankerna. Ekonomin stagnerar vilket påverkar hela samhället. Detta påverkar inte minst kunderna i dessa banker. En potentiellt utsatt grupp kunder är husägarna, vilka kan vara känsliga för stora förändringar i bland annat utlåningsräntor, när bankerna tvingas till olika åtgärder under finanskrisen. Dessa skeenden och resonemang har lett oss fram till vår problemformulering och syfte. "Hur har förtroendet till banken bank förändrats hos husägare i och med finanskrisen?" Vi har valt att dela in syftet med denna studie i ett flertal delar. • Identifiera förändringar i förtroendet för bankerna • Beskriva förändringar i förtroendet för bankerna • Förklara vad dessa förändringar har inneburit för kunderna Studien har utförts med den deduktiv ansats, där vi har utformat vår enkät utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska delen har vi valt att dela in i förtroende, kommunikation och lojalitet. Dessa är de teoretiska delar vi har funnit relevanta för vår studie. Vi valde att utföra en postenkät för att möjliggöra att få svar av en större grupp respondenter och genom detta få en större kvantitet svar. Vår enkät delades ut i 100 exemplar till hushåll boendes i hus. Av dessa 100 returnerades 43 enkäter. Svaren i dessa 43 enkäter har utgjort det primärdata vi har analyserat för att komma fram till våra slutsatser. Vi har med vår studie funnit att medias bevakning har haft en inverkan på förtroendet hos de respondenter vilka ha besvarat enkäten. Förtroendet har även förändrats på grund av att tilliten till banken har förändrats till det sämre. Dock har vi observerat ett i stor grad bibehållet förtroende för bankerna. Där vi har kunnat identifiera några komponenter vilka vi anser ingå i ett förtroende, dessa är bankanställdas kompetens, bra kommunikation till kunder och transparens. Utifrån vår studie har vi ej kunnat observera någon drastisk förändring i förtroende gentemot banken i och med finanskrisen, hos respondenterna. Vi har dock kunnat observera att finanskrisen har haft en inverkan på förtroendet gentemot banken hos en del av våra respondenter.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.

Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan – En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken. Seminariedatum: 2009-01-12 Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Författare: Cecilia Brandt och Åsa Lifbom Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Nyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, Handelsbanken Syfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning av varumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Den består i synnerhet av personliga intervjuer. Texttolkning har skett genom att sekundärmaterial granskats i form av olika artiklar, dokument, debatter, nyhetsprogram etc. Teori: Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på förtroende, och därmed är även varumärkesbyggande, Issues Management och förtroendeförlust/-kris centralt. Slutsats: Varken Swedbank eller Handelsbanken har direkt ändrat sina strategier med förtroende i åtanke, även om vissa strategiska förändringar gjorts. Varbergs Sparbank var det kontor som stack ut då de genom- förde flertalet aktiviteter. Handelsbankens strategi är att hålla låg profil medan Swedbanks är att kommu- nicera. Trots att förstnämnda strategi strider mot flera av de teorier vi nämner under uppsatsen, verkar de klara sig bäst ur krisen, med hänsyn till förtroende. Vi finner emellertid att Swedbank befin- ner sig i en förtroendekris. Inkorrespondensen mel- lan profil och image menar vi är en bidragande orsak.