Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan. Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance. Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra. Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara. Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet. Samtliga index följde ett liknande mönster, detta var troligtvis på grund av att företag från NASDAQ Composite kunde återfinnas i S&P 500 samt DJIA. / Purpose: The purpose of this thesis is to see how and why the volatility was affected in DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite during the Dot-com bubble. Method: The yearly and monthly volatility of DJIA, S&P 500 and NASDAQ Composite were computed with data from a period spanning 1995-2004, which were collected from Yahoo Finance. Empiricism: The results illustrate that the volatility was vastly higher in NASDAQ Composite than in DJIA and S&P 500 which in turn yielded a comparable volatility in relation to each other. Analysis: The analysis extracted the fact that the volatility rose considerably after the bubble burst during May 2000 and started waning after the panic died out circa May 2002. There were a relatively high harmony between the results of this report and the earlier studies which it was compared to. Conclusion: The volatility for DJIA, S&P 500 and NASDAQ 500 was higher between 200 and 2002 than during the rest of the observed period. The Dot-com bubble arose due to irrational investment behavior among investors and the panic which arose afterwards contributed to the increasing volatility which maintained a high level until it subsided after May 2002. NASDAQ Composite had the highest volatility during the Dot-com bubble while DJIA and S&P 500 had a similar volatility. All indexes followed a similar pattern, this was probably due to that companies from NASDAQ Composite reasonably should be found in S&P 500 and DJIA.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Datum: 2015, februari Författare: Alexander Lindberg och Per Nyberg Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Titel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella. Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor. Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet. Som en effekt av detta har värderelevansen blivit sämre på nordiska fastighetsmarknaden. Finanskrisens utbrott har gett effekter i form av ett lägre kvotvärde mellan börsvärde och redovisat eget kapital. Studien har inte kunnat påvisa att användandet av extern värderare bidrar med ett kvotvärde närmare ett och därmed öka värde relevansen. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning skulle kunna bygga på hur det aktuella ränteläget påverkar förhållandet mellan börsvärde och eget kapital på den nordiska börsmarknaden. Även en studie som tar hänsyn till företagens avkastningskrav skulle vara intressant att se resultat av. Studiens bidrag: Studien bidrar med att tillföra en utveckling av den tidigare forskningen. Utvecklingen består av en mer ingående analys gällande hur de undersökta faktorerna kan påverka förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital på den nordiska fastighetsmarknaden. Studiens bidrag ämnar således förklara och ge en större förståelse för den nordiska marknaden. Nyckelord: IAS40, IFRS, förvaltningsfastigheter, verkligt värde, finanskris, korrelation, värderelevans, redovisning, externvärderare och fastigheter

Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

I det här kandidatexamensarbetet undersöks vilka incitament som kan leda till att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad kan ha varit övervärderade under finanskrisen 2008. Uppsatsen diskuterar även vilka parametrar som kan bidrar till en ökad osäkerhet i fastighetsvärderingar under lågkonjunkturen och hur fastighetsägare eventuellt påverkar värderingen i en riktning som genererar ett större fastighetsvärde. Under 2007 tog finanskrisen sin början i USA. Banker i USA hade under en tid lånat ut pengar till individer med dålig betalningsförmåga, så kallade subprimelån. Tanken var att en värdestegring på husen skulle ske vilket då skapar en säkerhet för banken. Krisen spred sig till resten av världen när banken Lehman Brothers gick i konkurs den 15:e september 2008 och bidrog till en brist på likviditet i stora delar av världen. När krisen var ett faktum insågs att de tillgångar bankerna hade var övervärderade, exempelvis de hus som hade finansierats med dessa subprimelån. Frågan som ställs i den här uppsatsen är ifall kommersiella fastigheter var övervärderade i Stockholms innerstad till följd av samma kris. Slutsatsen som dras i kandidatexamensarbetet är att det finns anledning att misstänka att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad var övervärderade under finanskrisen 2008. Banker övervärderade systematiskt sina tillgångar fram till, och en bit under, krisen. Dessutom bedöms olika incitament och påverkansstrategier ha nyttjats i större utsträckning under krisen, vilket kan bidra till en övervärdering. / In this thesis we have conducted a literature study to determine which incentives in the commercial real-estate market have contributed to a possible overestimation of the value of commercial properties in downtown Stockholm during the financial crisis in 2008. The essay also discusses which parameters contributes to an increased uncertainty in valuations during the recession and how property owners possibly can influence these valuations in a direction positive for themselves. The US banks had since the early nineties been offering loans to individuals without any security, so called subprime loans. The rezoning behind this was a belief that there would be an increase in property values, and it would then create a security for the banks.In late 2007, the crisis began in the US and then spread to the rest of the world in 2008 when Lehman Brothers went bankrupt on the 15th of September. This bankruptcy contributed to a vast lack of liquidity around the globe. In the mist of this financial crisis, it was clear that the bank’s assets were highly overvalued, and amongst those assets were properties funded by subprime loans. The research question for this thesis is: “Were the commercial properties in downtown Stockholm overvalued as a result of the 2008 financial crisis?” The conclusion of our thesis is that the overvaluation of commercial properties in Stockholm and the 2008 financial crisis were highly correlated. Studies show that the bank’s assets were systematically overvalued leading up to the crisis, and for some time during as well. Incentives and influence strategies has been used to a great extent which contributed to the overvaluation of commercial properties.

No description available.

Baselregelverket är en samling råd och riktlinjer som har som mål att skapa finansiell stabilitet för banker världen över. Det finns i tre omfattningar och efter finanskrisen år 2008 påbörjades ett betydande reformarbete av Basel II efter att banker inte fångade upp riskerna i tillräckligt stor utsträckning. Med ökade kapitalkrav och en förbättrad riskhantering hos bankerna har Baselkommittén som mål att de tidigare bristerna med regelverket inte ska upprepas. Detta har medfört stora interna organisatoriska förändringar för bankerna. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur finanskrisen år 2008 och reformarbetet av Baselregelverket påverkat chefers handlingsutrymme på svenska banker, där begreppet handlingsutrymme utgår från managerial discretion som handlar om chefers handlingsfrihet under påverkan av externa faktorer. Studien kommer därmed att bidra med en ökad förståelse för regelverket och lyfta fram personliga uppfattningar om hur regelverket har påverkat cheferna.   Kandidatuppsatsen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter med chefserfarenhet från svenska banker. Empirin som vi har fått fram tyder på att cheferna upplever ett minskat handlingsutrymme som en påföljd av mer komplexa regelverk. Det har blivit mer komplicerat för cheferna i dag jämfört med innan krisen att styra bankernas dagliga verksamhet på grund av ökade krav på regelefterlevnad och noggrannare uppföljning av riskmätning och kapitalkrav. Vi har även kommit fram till att cheferna upplever förändringar i sitt handlingsutrymme beroende på faktorer som exempelvis bankens storlek och deras införande av olika internmetoder. / The Basel Accords are a collection of advice and recommendations that strives to establish a financial stability of banks all over the world. The accord exists in three versions and after the financial crisis 2008 a considerable reform was established of Basel II due to the fact that previous versions did not accurately handled risks well enough. With the increasing capital requirements and improved risk management at banks, the Basel Committee on Banking Supervision wants to ensure that the previous flaws with the accord will not be repeated. This has resulted in big organizational changes for the banks. The purpose of this paper is to investigate how the financial crisis 2008 and the reform of the Basel Accord that followed have affected the latitude of managerial action of the managers in swedish banks, which is based on managerial discretion that mean changes in managerial roles under influence of external factors. The study will thereby contribute with an increased understanding for this accord and point out personal perceptions of how the regulation have affected the managers.   This bachelor thesis is based on a qualitative research where we performed eight semi-structured interviews with respondents having managerial experiences from swedish banks. The empirical data we have obtained shows that managers perceive a reduced latitude of managerial action as a consequence of more complex regulations. It’s more complicated for managers today considering how it was before the crisis to control the daily operations of the bank because of the increased demand for compliance and a stricter monitoring of risk measurement and capital requirements. We have also concluded that managers are experiencing different changes in the latitude of managerial actions depending on factors such as the bank’s size and how they introduce the various internal methods

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning. Enkäten har skickats till alla auktoriserade och godkända revisorer i landet, den utgörs av ett antal väl utvalda frågor som berör arbetsprocessen med risk som tema. Den teoretiska referensramen kommer att behandla revisorernas arbetsprocess och utförligt beskriva relevanta riskverktyg, tillgångsposter och begrepp. Teorin kommer att jämföras mot det empiriska materialet och sedan presenteras i en analys för studien. I resultatet kan vi konstatera att finanskrisen har haft en tydlig påverkan på revisionsarbetet. Det intressanta för studien är att vi har fått en bredare helhetssyn över hur revisorerna påverkats. Statistiska variabler har skapat förutsättningar för olika grupperingar och bidragit med värdefull information som har presenterats i analysen. Konsekvensen av finanskrisen har varit både positiva och negativa. Den ökade risken tvingar revisorerna till ett mer djupgående riskanalyser, detta upplever vi som en positiv konsekvens av finanskrisen. Även granskningsarbetet har fått ett ökat fokus och tvingat revisorerna till ett mer noggrannare arbete. En negativ konsekvens är att kraven för dokumentationen har ökat vilket skapat betydligt mer arbete för revisorerna, något som vi anser kan komma att påverka effektiviteten för revisionsarbetet.

I denna uppsats har tidningsartiklar publicerade om finanskrisen 2007–2009 studerats. Artiklarna har hämtats från fem tidningar som tillsammans utgör en stor del av svensk rikstäckande nyhetspress. Uppsatsen studerar vilka samhällsgrupper som kom till tals i artiklarna under perioden, och även i vilka nyhetsämnesområden och på vilket sätt som finanskrisen beskrevs. Resultaten i uppsatsen förstärker befintliga studiers slutsatser om en hög representation av näringslivet i journalistiska artiklar med ekonomiskt fokus, både i urvalet av källor och i urvalet av nyhetsämnen. Vidare diskuteras undersökningens resultat i relation till journalistikens samhällsuppdrag. Metodiken i uppsatsen bygger på både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder. Det teoretiska underlaget i uppsatsen baseras på forskning kring gestaltning och dagordning i media, samt forskning i ekonomijournalistik. Uppsatsen behandlar skildrandet av finanskrisen i media. Den gör inte anspråk på att studera finanskrisen som fenomen, eller dess faktiska inverkan på samhället. Det som undersöks är den journalistiska skildringen av finanskrisen i svensk rikstäckande press.

<p>Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag.</p> / <p>This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets. </p><p>Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.</p>

<p>Olofström som ligger i södra Sverige är en ort som är beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hårt av finanskrisen. Många invånare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer än fördubblats på ett år. Detaljhandeln på orten har också påverkats när de drabbade invånarna med stor sannolikhet har dragit ner på sin konsumtion och det är därför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen på olika sätt. För att ta reda på om det är några skillnader delades en enkät ut till alla detaljhandelsföretag på orten och svarsfrekvensen var mycket hög.</p><p> </p><p>Teorin i uppsatsen baseras på krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgår ifrån det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag måste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror på vilka åtgärder som har vidtagits. Teorin om strategi handlar om strategins fyra principer samt avsiktliga och framväxande strategier. Beroende på vilka åtgärder ett företag har vidtagit så är det möjligt att karaktärisera dessa handlingar som avsiktliga eller framväxande. Till sist handlar marknadsföringsavsnittet bland annat om marknadsföringens fyra p som representerar delar av företaget som ständigt måste ses över för att anpassa företaget till omgivningen.   </p><p><strong> </strong></p><p>Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att detaljhandelsföretagen i Olofström har hanterat finanskrisen på olika sätt, att de inte har nått samma fas i krishanteringsprocessen och att de har vidtagit diverse åtgärder som kan relateras till strategi och marknadsföring.</p> / <p>Olofström, located in southern Sweden, is a town dependent on the automotive industry which makes the place hard hit in the financial crisis. Many people have lost their jobs and unemployment has more than doubled in a year. Retail businesses in the town has also been affected when the affected population in all probability have scaled down their consumption and it is therefore interesting to study whether the retailers have handled the financial crisis in different ways. To find out if there are any differences a questionnaire were distributed to all retail businesses in the town and the response rate was very high.</p><p>The theory in the thesis is based on crisis management, strategy and marketing. The section on crisis management is based on the fact that there are different phases of a crisis that a company has to get through and what phase the company is in depends on the measures taken by it. The theory of strategy deals with the four principles of strategy and deliberate and emergent strategies. Depending on what measures a company has taken, it is possible to characterize the actions as deliberate or emergent. Finally, the theory of marketing includes for example the four p:s of marketing which represents parts of the company that must constantly be reviewed in order to keep up with changes in the environment surrounding the company.</p><p>After conducting our research, we note that retail businesses in Olofström has handled the financial crisis in different ways, that they have not reached the same phase in the crisis management process and that they have taken various measures that can be related to strategy and marketing.</p>