Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell. Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory. År 2007 presenterade Taleb sin teori om Black Swan. Han menar att en Black Swan är en händelse som avviker från det normala, har långtgående effekter och som efteråt får naturliga förklaringar. Ett potentiellt Swan-fenomen är finanskrisen. Om nu finanskrisen kan räknas som ett Swan-fenomen innebär det att den finansiella verkligheten har förändrats. Om nu den finansiella världen har påverkats så finns det anledning att tro att även modeller och deras överensstämmelse med verkligheten har påverkats. Det är detta vi i denna studie ämnar att undersöka och mynnar därför ut i frågeställningen: Var CAPM en fungerande modell gällande Sverigefonder åren 2005-2014? Studiens syfte lyder enligt följande: Att undersöka hur väl CAPM:s prediktion av förväntad avkastning i Sverigefonder stämmer överens med den faktiska avkastningen. Vi vill också genom undersökningen se ifall denna överensstämmelse har förändrats under vår undersökningsperiod och ifall detta i sådana fall kan kopplas till ett potentiellt Swan-fenomen som finanskrisen. Med teoretisk utgångspunkt i modern portföljvalsteori, CAPM och Black Swan theory undersöks sambandet mellan betavärde och avkastning i Sverigefonder. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn och genom en deduktiv ansats genomförs en regressionsanalys för att svara på vår frågeställning. Det empiriska materialet består av månadsavkastning från de valda fonderna, riskfri ränta och marknadsindexets avkastning. I vår studie hade vi endast ett år med signifikant positivt samband mellan beta och avkastning (som försvann i och med heteroskedasticitet i datamaterialet). Vi hade däremot ett år med negativt signifikans (2014) samtidigt som en positiv marknad, vilket inte överensstämmer med tidigare empiriska undersökningar. Vissa år ser det ut som att det finns samband genom att grafiskt titta på våra figurer i resultatdelen, men det är även år där det motsatta förhållandet finns. Med resultaten och analysen i åtanke kan vi inte förkasta nollhypotesen 2005-2013 (det finns inget samband mellan beta och avkastning).

The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.

The medical device industry has seen rapid growth in recent years, and the increasing valuations has caught the attention of investors. Although their growth has outpaced many indices, medical device companies’ reliance on capital to finance research, patents, and clinical testing to reach pre-market approval makes due-diligence and the investment research process especially complex. Investors frequently rely on intuition when making investment decisions and it would therefore be particularly valuable if there was a way to accurately predict future returns. Although stock return prediction and market anomalies are a frequently debated topic among finance researchers, unlike other studies which look at whole markets this study looks at a particular subset of companies. This study looks at 63 recently listed medical device companies in the US market to analyze the predictability of future shareholder returns. The metrics analyzed are some of the most common quantitative metrics used by investors. A multiple linear regression model is used to determine if the metrics can predict future total returns, and abnormal returns. An interview was conducted with an industry investment expert to get more insight in the sector and to evaluate the chosen metrics. This study also examines the same data set during two eras; predictability before and after the financial crisis in 2009, to see if predictability is constant over time. The findings show that free cash flow yield is the only statistically significant variable in the model. This implies that if a recently listed medical device company has a negative free cash flow yield for one year, it will have a positive return the following year. From the analysis on the two eras, before and after 2009, predictability is found to be lower after the financial crisis. / Den medicintekniska industrin har sett snabb tillväxt de senaste åren och de ökande värderingarna har lockat investerarnas intresse. Även om deras tillväxt har överträffat många index, innebär medicintekniska företags beroende av kapital för att finansiera forskning, patent och kliniska tester för att nå godkännande före marknaden en särskilt komplicerad besiktnings- och analyseringsprocess. Investerare förlitar sig ofta på intuition när de fattar investeringsbeslut och det skulle därför vara synnerligen värdefullt om det fanns ett sätt att noggrant förutsäga framtida avkastning. Även om aktieavkastnings förutsägbarhet och marknadsavvikelser är ett ofta diskuterat ämne bland finansforskare, undersöker denna studie en viss undergrupp av företag till skillnad från andra studier som undersöker hela marknader. Denna studie analyserar 63 nyligen börsnoterade medicintekniska företag på den amerikanska marknaden för att analysera förutsägbarheten av framtida aktieägaravkastning. Mätvärdena som analyseras är några av de vanligaste kvantitativa mätvärdena som används av investerare. En multipellinjär regressionsmodell används för att avgöra om måtten kan förutsäga framtida totalavkastning och abnorm avkastning. En intervju genomfördes med en expert på investeringar inom denna sektor för att få mer insikt och för att utvärdera de valda variablerna. Denna studie undersöker också samma datauppsättning under två epoker; förutsägbarhet före och efter finanskrisen 2009, för att se om förutsägbarheten är konstant över tid. Resultaten visar att fri kassaflödesavkastning är den enda statistiskt signifikanta variabeln i modellen. Detta innebär att om ett nyligen börsnoterat medicintekniskt företag har en negativ avkastning på fritt kassaflöde under ett år, kommer det att ha en positiv aktieavkastning året därpå. Från analysen av de två epokerna, före och efter 2009, visar sig förutsägbarheten vara lägre efter finanskrisen.