Hur kan estetiska omdömen diskuteras rationellt?    Syftet med undersökningen är att uppmärksamma att estetiska värdefrågor faktisk spelar roll i skolan på många nivåer som vid bedömningar, kanoniska urval, i diskussioner och sätt att behandla dessa måste hittas. Därför behöver förståelsen för de estetiska värdenas grund öka och i uppsatsen undersöks hur dessa värden kan argumenteras för rationellt.  I dagsläget verkar det oklart hur vi diskuterar estetiska värden i samhället. Uppfattningar om vad som är estetiskt tilltalande kan ställa till med ekonomiska problem i fråga om bostadsplanering och turism. I skolvärlden påverkas bedömning av lärarens smak som i sin tur ger en föreställning om elevers resultat. Även i kunskapskraven för ämnet Bild antyds subtila estetiska värderingar. Det har visat sig att estetikens övergripande teori är svårfångad för att rationellt kunna argumenteras för, eftersom det estetiska värdet bygger på svag implikation. Det finns heller ingen färdig teori för att fastställa det estetiska värdet. Med stöd av religionsfilosofen Hugo Meynells analogin av estetiska värden som sekundära egenskaper kan ett schema konstrueras först efter att verket har upplevts, det är svårt att göra en vetenskaplig predikation av estetiska upplevelser.       Estetik kräver bekantskap, hänsyn till kontext och “tid” när ett verk ska bedömas. En paradox av estetiska omdömen är att de både är subjektiva och objektiva. Dessa egenskaper behöver urskiljas så det objektiva bedöms oberoende av våra responser och det subjektiva utifrån uppfattning och erfarenhet.    I uppsatsen analyseras arbetsmetoder och argumentation med hjälp av empiriskt material från Stockholms stads Skönhetsråd. En semistrukturerad kvalitativ intervju med rådets kanslichef Henrik Nerlund har gjorts för att få syn på befintliga metoder för argumentation kring estetiska värden. Teorier för hur en kan argumentera samt förståelse kring det estetiska värdet är tagna av religionsfilosofen Hugo Meynells resonemang ur En fråga om smak.    Gestaltning    Min gestaltning består av en serie målningar. Till målningarna medföljer en instruktion för betraktaren att se på bilderna och skriva ner sina upplevelser och göra en kort övning där denne skriver ner beskrivande värderingar kring bilderna. Jag är ute efter att betraktaren ska ta sig tid och tänka över verket och utmana sig själv. I samband med undersökningen har jag upptäckt att vi ofta kastar ur oss alltför personliga känslouttryck kring verk som superfin, trevlig, rolig utan att vi kan motivera varför. Ibland verkar det som att vi inte kan skilja på påståendena. Genom att ställa oss frågan varför något är superfint kan vi lättare påbörja ett samtal kring bilderna och se över vår egen smak samt fylla konstupplevelsen med kontemplation och kanske någon form av tillfredsställelse.

Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).