Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder. / Program: Butikschef, textil och mode

Vi har uppmärksammat att användandet av butiksklassificeringar i form av flaggskepps- och konceptbutiker har ökat de senaste åren. Fler och fler svenska varumärkesleverantörer kommunicerar nu aktivt ut vilken av deras butiker som är flaggskepps- respektive konceptbutiken. Dessutom har vi uppmärksammat till att den klusterbildning som delat upp Stockholm blir tydligare och tydligare - flaggskeppsbutiker i området kring Bibliotekstan och konceptbutiker på Södermalm. 

 Med dessa utgångspunkter har vi undersökt hur två svenska modeföretag av olika storlek, Acne och The Local Firm, arbetar med dessa butikstyper. Vi har undersökt fallföretagens arbete och strategier bakom respektive butikstyp samt vilka fördelar de ser med klassificeringen. Dessutom har vi under studiens gång kommit i kontakt med flera kunniga och yrkesverksamma personer som bidragit med erfarenheter, vetenskaplig fakta och teorier kring varför svenska modevarumärken väljer att arbeta med både flaggskepps- och konceptbutiker i Stockholm.

 Vi har utgått ifrån marknadsmixens fyra grundpelare - produkt, pris, plats och påverkan, där vi jämfört hur en flaggskepps- respektive konceptbutiks mix av dessa komponenter kan och bör skilja sig åt. Dessutom har vi med utgångspunkt från Porters klusterteori resonerat kring områdena Bibliotekstan och SoFo ur ett så kallat klusterperspektiv.

 Detta har lett oss fram till slutsatsen att det inte finns några fastslagna krav eller regler för vad respektive butikstyp ska innefatta. Trots detta ser vi en tydlig röd tråd. En flaggskeppsbutik andas kommersialism och storskalighet medan en konceptbutik innefattas av konceptualism och nisch. Att arbeta med dessa butikstyper kan främja ett varumärke och få fler besökare till butikerna vilket med största sannolikhet kan påverka företagets volymer och omsättning positivt i slutändan. Att aktivt kommunicera ut klassificeringen till marknaden kan även det stärka varumärket och hjälpa ett företag att växa - något som kan vara särskilt viktigt för mindre varumärkesleverantörer. För större varumärkens räkning används klassificeringen lämpligast internt för att kunna applicera olika strategier till respektive typ av butik. / Program: Butikschef, textil och mode