Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder. / Program: Butikschef, textil och mode

Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna. / After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.

<p>Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna.</p> / <p>After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.</p>

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.